Skip to main content

Full text of "Kungliga Svenska vetenskapsakademiens handlingar"

See other formats


KONGL. 

VETENSKAPS 

ACADEMIENS 

NYA 

HANDLINGAR, 

Tom. IV. 

För Ar 1783. 




STOCKHOLM, 
/^^kfe lios Johan Gio&e Langs, Vflfr 



Kongl. Vetenskaps 

ACADEMIENS 

NYA HANDLINGAR, 

FOR MåNADERNA 

Januarius, Feuruarius, Martius > 
AR I783* 

PRESES 

Herr GUST. AD. LEIJONMARK 

Bergs-Råd. 



Få rf ok med Luna Comea, 

i fynnsrhet dt reducera den famma med ringa 
koftnad och utan for luft. 

§. 1. T una Cornea beftår af Silfver, förenade 
' t med acidum fiffig-, hvilket af gammalt 
ar bekants men cenna förening år få ftark,at 



A 2 



man 



4 x 783- <?f an * Febr. Mar t 



man ej med vanliga operationer kunnat uphåf- 
va den famma och reducera filfret, utan mer 
eller mindre forluft. I allmänhet föregifvas 
tvånne omftåndigheter härvid vara hinderlige, 
nemligen, 1:0 at Luna Cornea under fmältning 
uti digel, med hvad fluffer det ock må vara, 
tränger fig til en del genom diglens porer, och 
2:0 at den är flygtig uti eld, igenom hvilka 
fcågge omftåndigheter altid något Silfver för- 
loras. 

§. 2. Vid reduflion af Luna Cornea har 
man fokt nyttja fadana tilfatfer, fom {kulle at- 
trahera acidum falis ifrån filfret , fäfom korn- 
fcly, tenn, regulus antimonii, järn eiler alkali, 
hvarom Kunkel, Cramer och Gellert med 
flera fkrifvit: men ingen af deflfa tilfatfer har 
fullkomligen kunnat hindra, at man ju förlo- 
rat något filfver. 

§. 3. Uti fenare tider, har en Marggraf 
gjordt nya foffök i detta ämne, hvilka han 
utgifvit uti defs Opufculet cbymqucs, Tom. I. 
Den method han upgifver at reducera Luna 
Cornea, beftår deruti, at mala den tilfammans 
med torrt fal ammoniacum volatile, och åter 
denna blandning med helt rent qvickhlfver, dä 
man til flut får filfret uti en amalgama, fom 
åter med deftillering fluljes ifrän qvickfilfret. 

Denna operation tyckes varaganfka riktig, 
men utom det, at den år nog vidlyftig och 
koftfam, fä får man ändå intet ut alt filfret på 
en gång, utan nägot ftadnar altid qvar i form 
af Luna Cornea, med litet qvickiilfver, och 
detta fordrar vidare operationer för at göras 
til goda. 



1783- <s^Ä Febr. Mart. 5 

§. 4. Dä jag for några Sr fedan var fyfsel» 
fatt med fkedningar i Itort, föll jag på den 
tankan at utarbeta en annan method at fkeda 
guld, ån den allmänt bekanta med Antimoni- 
um crudum. 

En fkedare år altid befvårad af mer eller 
mindre rök af denna half- metall, i fynnerhet 
uti de Laboratorier, hvareft tilråckeligt drag 
fattas, och få torde de målta vara befkaffade. 

Antimonii- röken år mycket ohålfofam , ån- 
fkont den juli ej altid ftraxt vifar någon elak 
verkan. Den tärer få fmåningom kroppen, til 
defs på flutet all hålfa år borrta, och då är det 
förfent at föka hjelpj åtminltone händer detta 
dem, fom mycket åro fyfselfatte med fådana 
arbeten* 

At fteda guld med Aqua Regis , hvilken 
procés Herr Bergs-Rådet Brandt i nyare ti- 
der nårmare utredt, fann jag, at den fkulle bäft 
paffa fig, endaft man med fördel kunde redu- 
cera Luna Cornea, hvaraf altid vid detta arbe- 
te en myckenhet förefaller. 

Detta gaf anledning til åtflkflliga förfök, fom 
jag härmed vil hafva den åran anföra. 

§. 5. Som Luna Cornea fåges vara flygtig 
uti eld, och en hop filfver dymedelft volati- 
liferas, få fökte jag vidare uplyfa denna tan- 
ka genom följande förfök. 

Luna Cornea, vål utlakad och torr, 6 lod, 
blandades med pottafka, 6 lod, ganfta vål, 
och lades i en retort, med den aktfamnet, at 
ingen ting af blandningen ftadnade i retort- 
halfen. 

A 3 Retor- 



6 



1783* ofå* n * Febr. MarL 



Retorten lades fedan uti en fand - capell , 
med en los recipient före, och börjades med 
eldningen, hvilken få fmåningom okades, til 
defs retorten fyntes inuti hel glödgad: fålunda 
underhölls den fedan en halt tima, hvarcfter 
man låt elden gå neder och ugnen kallna. 

§. 6. Inemot det Retorten började glödga, 
hördes et kokande i den famma , forn forttor 
til defs den varit en liten ftund glödgad, hvar- 
efter ingen mera kokning hördes. 

§. 7. Uti recipienten var litet phlegma, 
ofårgad, klar, luktade litet empyreumatifk , 
men hade ingen fmak, och var ej annat än 
vatten. 

§. 8- Sedan retorten kallnat, togs den up, 
och befans vara fmålt uti bottnen. 

§. 9. Vid fönderflåendet, fans godfet fmålt 
tilhopa uti en maffa, fom ofvanpå och inun- 
der var rödgul; i bottnen lyfte den af metal- 
lifkt filfver, men ej på öfra ytan. Maflan flögs 
fonder, och fans hvit inuti, af fpatigt br , 
fulllatt med grynigt och tradigt filfver, lik- 
nande gediget filfver uti kalkfpat. 

§. 10. Bråddarne af retorten voro inuti gia- 
feracie af faltet under upkokningen, och oär- 
mall falt-maffan fatt helt tunnt metallifkt lilf- 
ver faft vid glafet. Botten-ftyckena Éter voro 
mycket infråtta, fulla med (må häl, fom dock 
ej gingo igenom, utan liknade föndergångna 
felåior, hvarvid något filfver och falt futto helt 
fall 

§. 11. För at nogare finna filfrets fammnn- 
hångande, lades hela maflan, med de glasbi- 
tar, 



1783- Febr. Mart. 7 



tar, h varvid något af godfet fatt faft, uti en 
tenn-fkåi, hvaruti flögs vatten och värmdes 
öfver elden, famt rördes efomoftaft om med 
fkaf tet af en ler-pipa : det tunna af hålides i en 
glas-fkål, och nytt vatten påflogs , hvarmed 
fortfors , til defs vattnet ingen fmak hade. Vatt- 
net mörknade ftarkt i tennfkålen, och äfven 
fjelfva fMlen, få at det var inemot fvart,men 
hade ingen metallifk fmak, utan endaft af 
kokfalt. 

§. 12. Efter utlakningen, vunnos några 
filtver-maffor , poreufa fom fvampar, och af 
fiunande filfver-fårg. 

§. 13. Luten (§. n.) filtrerades, och lem- 
nade i filtro en hop fediment af fint filfver 5 
fvartgrått, tungt och glimrande» 

§. 14. För at få reda på filfret, lades fjelf- 
va hlfver-maflbrna (§.12.) hela filtrum med 
det deruti varande fediment, och alla de glas- 
bitar, fom ånnu hyfte filfver, uti en digel, 
fom ftålldes uti ugnen och eldades. Når god- 
fet började glödga, lades faltpeter, litet i fån- 
der, deruti, för at detonera phlogifton af det 
grå -pappers filtrum; fedan lades 4 lod pottafka 
dertil, och gafs god hetta, til defs alt var 
qvickt fmällt: då lyftades diglen ut at kallna. 
Det rökte nu något utur den famma, och luk- 
tade aldeles fom af glas-galla, dock ej ftarkt. 

§. 15. Under fmältningen, märktes de fvam- 
piga filfver-marTorna fmålta ganfka qvickt, hvil- 
ket torde deraf härrört, at filfret var uti fä 
ganfka fina delar och trådar. Glalet åter var 
mycket trögfmält , och gjorde måft hela flag- 
gen trög. 

A 4 §. 16. 



8 1783- Febr. MarL 



§. 16. Diglen underföktes noga med Mi- 
crofcop, om några filfver-korn funnos utanpå 
den famma: men icke et enda marktes. 

§. 17. Når diglen flögs fonder, fans der- 
uti en filfver-regulus om 4 f§ lod: men fom 
några helt fmä korn futto vid digel-bråddarne 
och flaggen , fa flottes och vafkades des- 
fa, hvaraf vans ~ lod, gör fåledes tilhopa 4! 
iod, efter 6 lod iuna Cornea. 

Anmärkning. Uti denna operation tycktes 
iuna cornea icke vara flygtig, ty ingen ting 
deraf fublimerades, och gick ej heller öfver 
uti recipienten. 

Den rödgula fårgen (§. 9.)? och den fvar- 
ta färgen (§. 11.), torde få tilfkrifvas något 
phlogifton uti pottafkan: at glafet åter blef in- 
uti frått, kom af acidum falis, hvilket, fom 
bekant år, har den egenfkapen, dådet år ftarkt 
concentreradt. 

Intet filfver hade under fmåltningen trängt 
fig igenom diglen, (§. i6\), fom vifar, at Iu- 
na cornea til fullo blifvit decomponerad , och 
alt acidum falis förenadt med alkali af pottaPr;an. 

§. 18. Til at närmare uplyfa detta for fö k, 
uplöftes et lod helt fint lilfver uti oraldt fked- 
vatten, famt praecipiterades med kokfalt. Pr» 
cipitatet, fom nu var Iuna cornea, athiilldes 
uti et ilort glas, och utlakades val med varmt 
vatten , hvilket få ofta ombyttes , fom dertii 
behöfdes, flögs fedan uti et mindre glas, och 
jUlldes pä et varmt ftålle at torrkas. 

På detta fåttet fick jag all kina cornea igen, 
uun någon förluft: hade jag filtrerat deniam- 

ma, 



1783- <*? an - ^ art - 9 



oaa, få hade altid något litet ftadnat uti filtrum. 
Luna cornea vågde nu i f lod väl, hadefåle- 
des ökat i vigten f lod val vågit, och deltes 
uti 2 lika delar. 

§.19. Halfparten eller ena delen deraf blan- 
dades med pottafka, lika til vigten, och la- 
des uti en liten öppen kolf: Denna Hälldes uti 
en fand-capeli, och drefs i början med fakta 
hetta, hvilken ökades frnäningom, til defs god- 
fet hördes koka. Eldningen fortfattes fåledes 
til defs ingen kokning mera hördes, då man 
låt ugnen gå ned. 

Efter afkylningen, togs kolfven up, och 
fprångdes af, jåmnt med fom godfet under 
fmältningen ifånkt hogft up. Den nederfta de- 
len, hvaruti godfet lag, ftälldes uti en digel, 
uti hvilkens botten 2 lod pottafka voro lagde, 
och fylldes fedan derpå med andra 2 lod pott- 
afka, få at glafet jåmnt var (kylt: fedan lades 
lock på diglen, han Hälldes uti ugnen, och fmäl- 
tes på flutet med ftark eld, til defs alt var 
qvickt fmålt. Efter afkylningen, flögs diglen 
fonder, och ficks en regulus fint filfver om 
netto et hälft lod. 

§. 20. Andra hälften af luna cornea (§. 18.), 
blandades med lika mycket pottafka, ganfka val, 
och lades uti en heffifk digel, fom deraf blef 
full, på en tum när: diglen fiåildes uti en an- 
nan heffifk digel, fom var en half tum högre, 
et litet lock lades på inre diglen, få at det jåmnt 
pärlade inom den yttra , och på denna fiftnåmn- 
de lades et ftörre lock, hvarefter diglarne ftåll- 
des uti ugnen, och fmåltes fåfom vanligt. 



Dig- 



io $fcm. Febr. Mart. 



Diglarne togos ut efter afkylningen och 
flogos fonder. En myckenhet korn futto på 
undra fidan af inra locket, och åfven på öfver- 
fta kanterne af infidan på bagge diglarne, h vil- 
ket vifar, at godfet varit uti itark kokning under 
frnåltningen , och at diglen varit for liten: men 
det öfverfta locket hade intet korn. 

Den inra diglen hade på yttra fidan vid 
bottnen och under den famma en hop fina korn > 
och med microfcopet fyntes tydeligen uti brot- 
tet af befagda inra digel, några fmå korn, fom 
varit på vågen at trånga fig igenom fjelfva diglen. 

Sjelfva hlfver-regulus vågde § lod, men når 
digel-bitarne och locket blefvo ftötte och va- 
fkade, famt kornen fmålte tilfammans med det 
ftora, fick jag netto ut et hälft lod fint filfver. 

Bågge deffa olika operationer gåfvo migfå- 
ledes lika utilag, och utan ringaite förluit af 
filfver. 

§. 21. Af deffa förfok finnes den fatfen 
riktig, at luna cornea tränger lig igenom di- 
gelens porer: orfaken dertil torde vara, at den 
år mera låttfmålt ån pottaflka och tillika myc- 
ket tunn, då den iir tiytande, famt at den ej 
garna blandar fig med alkali, innan detta lift* 
nämnde äfven år finalt, eller börjar fmäita, 
Luna Cornea har fåledes ingen fvårighet at 
trånga fig igenom diglen, fom i fin fam man- 
fattning bor vara porens , men under det fam- 
ma drifVes åcidum falls åf (jelfvahettan la frnånin- 
gpm lx>rrt, och I.emnar efter lig filfret, hvilket 
denna fyra, åtminftone vid detta tilfållet, ej 
förmår ^ora ftygtigt, fåledes hinnet ej acidum 
talis clritva fitffét med lig igenom dubbla dig- 
len. 

Glas 



1783- <zf an - Fér. Mart. n 



Glas år mycket tätt uti fin fammanfåttning, 
hvilket gör, at luna cornea deruti mäfte ftad- 
?*? qvar, och medelft fmåltning blanda fig med 
vaiiflka fal ter. Alt fom nu acidum falis for- 
enar lig med alkali til et medelfalt, få forme- 
rar filfret fig åter uti metallifk form, och låter 
fedan ganfka lått fmålta fig uti digel, utan at 
dragas tvårtigenom denfamma, om ån faltet 
dertil fkulle hafva benägenhet. 

§. 22. Man finner åfven af deffa forfök,at filfret 
uti luna cornea intet år flygtigt , hvarken uti 
fluten eller öppen eld, h vilket fifinåmnde fom- 
iige vilja påilå. 

At en hop korn under fmåltningen, dågod- 
fet gemenligen kokar, kunna ftänka up, och 
äfven föres öfver diglen , händer vid många 
andra metallifka fmåltningar, utan at man der- 
före kan fåga metallen vara flygtig. Sjelfva 
guldet, fom år fä beftåndigt uti eld, kan med 
ftark och häftig hetta bringas enfamt uti en 
flags kokning, få at digel-bråddarne deraf blif- 
va öfverftånkte med fmä korn: harpa har jag 
fjelf haft prof, då jag ibland fmåit hela 20 mar- 
ker guld uti en digel, och hettan varit för- 
ftark. År diglen vid fådana tilfållen för full af 
guldet, kan deraf iåtteligen något ftånka öfver 
ibland kolen , och en mindre van ej få lått veta 
Ii vart det tagit vågen, utan anfe det fåfom flyg- 
tigt: år åter diglen lagom full, får man alla 
kornen igen uti diglen, utan förluft. 

§. 23. Sedan jag fåledes medelft deffa för- 
fok hunnit utreda en genvåg at reducera Luna 
Cornea x har jag alt fedan nyttjat den fanima, 
cch det ofta på flera marker Luna Cornea i 

fånder, 



iz 1783- <zf an - Febr. Mart. 



fånder, utan ringafte forluft. Men hårvid bör 
dock anmärkas, at icke all Luna Cornea efter 
guld-fkedningar år lika rik på filfver, hvilket 
kommer gemenligen af mer eller mindre inbland- 
ning af koppar, eller ock alt fom den varit 
mer elier mindre torr före fmåltningen. 

Håraf upkommer ibland olika produél af li- 
ka proportioner utaf Luna Cornea, hvilken icke 
bor tilråknas någon felaktighet uti proceffen. 

GUSTAF von ENGESTRÖM. 

Befkrifning åfver Kongt. Sven/ka Amtct 
NE U KLO STER, 

i anledning af Kongl. Vetcnjkapt Academiens Hand- 
lingar for ar 1741. pag. uprattad ar q $2 , 

af 

AND. EHRNSTRÖM, 

Extraord. Landtmätare i Kopparbergs -Lan. 



I. "Delagenheten cch Storleken. Neuklofter , 
•D et Amt eller Hårad, uti Nederfach- 
fiflke kretfen och Hertigdömet Meklenburg be- 
läget, lades år 1648 vid Weftphalifltfl freds-flu- 
tet under Kronan Sverige, och raknäs nu til 
Herrfkapet Wismar. Detta Amt, fom emot vifs 
ärlig arrénde-fumma år til Arrendatorer uplåtet, 
omgifves å alla lidor af Hertigdömet Meklen- 
burg, och ligger, efter ortens råkniiigs-latt, 2 
mif hän Staden Wismar 3 5 mil han Meklen- 

bur- 



1783- $åå. Febr. Mätt. 13 



Wtgifke Refidens-Staden Schwerin, och 6 mil 
ifrän Roftoch. Defs figur, med mera, fynes a£ 
den bifogade Chartaii, Tab. 1. Längden år 1 ^ 
Sven&a mil , och bredden 1 mil. Vid den 
af mig gjorda affattning och ftorfkifts-delning, 
befunnos uti detta Amt vara 

Svenlka Tunnel. 

Hus- och Gårds-platfer - - 47 f- 

Träd- och Kål- gårdar - - - 138 tV 
Åkrar ----- "578 ff. 
Ångar - - 1593- 

Brinkar , bufkig och fidlånd Betesmark 422 ff. 
Ek- Bok- och Tall-ftog - - 2c68 T V. 
Til fkogsvåxt referveradt land - - 297 i 
Ålder Kårr - - - - 961 |. 

Mäffar 686^. 

Odugelige Morafs 139 |. 

Gator och vågar - - - 215 ff. 
Diken, Åker-renar, Stenhopar och an- 
dra Impedimenta - i?6ff. 
Sjöar, Gölar och Backar ~ 1235 §§. 

Summa, Amtets hela rymd 19560 1. 

Deffe 19560 tunneland nyttjas under 6 For- 
valtare-gårdar eller Gods, 12 Bondebyar, Fläc- 
ken Neuklofter och Qyarnen Neu-MuhI. 

De 6 Gårdar åro: R:dl r . Skill. 
1. Amts-gården Neuklofter, fom har 
2070 f| tunnel, åker, 208 fl tunnel, ång 
och vecko-tjenft af 20 helfutne, 4half- 
och 7 fjerdedels Bönder, med mera, kan 
efter Kongl. Oeconomie Commiffions 
uträkning af år 1773 i arrende årligen 
gifva i Neu f R:dlr, en fört Tyflca pen- 
ningar. - 5168:28! 
z 2. Neu- 



14 i?83- $?an. Febr. Alan. 



2. Neuhoff har 455 f tunnel, åker, 
134 f- tunnel, ång och vecko-tjenft af 6 
helfutne- och 1 half-gårds Bonde m. m. 
Arrende-fumman kan årligen vara - 1290: l8| 

3. Strameus, har 872 | tunnel, åker, 
187 tunnel, ång och vccko-tjenft af 8 hel- 
6half- och 4 fjerdedels-gårds Bönder m. 

m. Arrende-fumman ka» ärligen vara -2077:4. 

4. Liittenwarin har 794 §§ tunneland 
åker, 86f| tunnel, ång och veckotjenfl 
af s helfutne och 3 fjerdedels Bönder, m. 

m. Arrende-fumman kan ärl, vara - 1024:2^ 

5. Pinnerhorr har 480 *f tunnel, åker, 
54 f| tunnel, ång, vecko-tjenft af 4 hel- 
futne och 4 halt -gårds Bönder, m. m. 
Arrende-fumman kan ärl. vara - - 95c: 3. 

6. Teplitz har 323 f tunnel, åker, 35 l§ 
tunnel, ång, veckotjenfl af 2 hel- och 3 
fjerdedels Bönder, m. m. Arrende-fum- 
man kan årligen vara - - - 758-3I1- 

Såleds vore årl. Arrendet i Neu f R:dlr 1 1269: y\ 
fom uti Svénlka penningar utgöra circa 8cco 
R:dlr fpecie, h vilken fumma af nu varande 
Arrendatorer, pä en liten aiprutad del når, år- 
ligen betalas. De referverade och icke förpak- 
tade oyiffa inkomfter kunna ftiga vid pafs til 
2630 R:dlr. i Neuf. men det niinfta hårafår 
hittils influtit. Gårdarne PinnerhorY och Te- 
plitz, med der under lydande Byar, åro tor 
någon fordran fåfomHypothek lemnade til Kam- 
mar-Herren von Lang, hvilken deraf årligen 
i arrende drager 15CO R.dlr i X. -f. Inlöftes det- 
ta Hypothek och Uka fom den uiriga delen af 

ara- 



amtet, efter den vid tagne fkattlåggnings-metho- 
den forarrenderades ; få hade Kronan 208 R:dlr 
ren avance årligen, utom indragandet af de för- 
måner, fom Hypotheks-innehafv aren på et eller 
annat fått tilågnat fig. 

§. 2. Invånarns. Invånarne uti detta Amt 5 
åro dels frie, dels lifegne. De frie äro antin- 
gen Arrendatorer eller Handtverkare, fom flyt- 
ta til och ifrån Amtet, alt efter fom de finna 
fin fordel. De lif-egne åro Bönder, tjenft- och 
arbets-folk, få ej flytta utur Amtet, och åro 
ftörre delen fattige, en folgd af det tvång de 
lefva under, hvarigenom idoghet och omhug- 
fan förhindras. De fä idoge Bönder, fom i 
Amtet finnas, upmuntras icke genom förmå- 
ners vinnande, utan måfte tvärtom med något 
fkåligt mifsnöje fe fina ovuliga och förfumme- 
liga grannar efomoftaft underftödjas med fpan- 
nemal och bofkap, då de deremot, fkönt me- 
ra flitige och arbetfamme, ej hugnas med nå- 
gon fårfkild belöning. Under mitt viltande i 
Amtet, har Kronan anvåndt många tufende 
R:dlr til Böndernes i ftånd fåttande. Men få- 
dan koftnad kan framdeles undvikas, om Bön- 
derne frikailades från den fä kallade fpann- el- 
ler vecko - tjenften med häftar, och dem der- 
emot tillåts, at med penningar betala utlagor- 
na efter årlig Markegångs-Taxa; ty för fpann- 
tjenftens fkull måfte en hel-gårds Bonde hålla 
minft 10 å 12 häftar, af hvilka fodret upåtes 
och gödningen förfpilles, få at det minfta kom- 
mer Bonden til nytta. Et fpann -dagsverke, 
fom förråttas med 4 häftar för vagn eller plog 
och ofta 2 perfoner vid egen koft, räknas en- 



i6 1783- ^fmiFtSk Matt 



dafl til ungefår 8 i fkillingarfpecie, fa fl: det ko- 
ttar Bonden långt mera. Ej under altfä, at 
Bonderne vid denne inrättning räka i vanmagt, 
och efomoftaft mäfte underftödjas. Men tillä- 
tes dem betala penningar, få kunna de utan 
tvifvel hjelpa fig fjelfva, i fynnerhet om de 
öfrige felaktige inråttningarne i Amtet ockfä 
affikaffas. 

Samtelige Invånarnas antal uti Amtet, har 
jag icke kunnat noga utforfka, efter ej någct 
Tabell- verk år inrättade. Men hushållens antal, 
med deras drängar och pigor, år mig tåmme- 
ligen noga bekant, och då 2 barn låggas til 
på hvart hushåll, ftiger fumman nära 1400, 
kan hända något derofver, men hinner näpli- 
gen til 1800. Böndernes antal år 45 hel-, 15 
half- och 19 fjerdedels-Bönder. I fordna tider 
hafva här varit flere Bönder och Byar, h vil- 
kas falt fedan blifvit lagde under Förvaltare- 
gårdarne. 

§- 3- Jordmaneme och Åkerbruket. Jordmå- 
nen* år åtfkillig, dock måftfand, ledan lera och 
minft fvartmyllaj hvilken fenare år nog rar. 
Utfådet vid Gårdarna eller Godfen år olika, alt 
efter fältens ftorlek, fom af förteckningen uti 
1. §. fynes. Böndernes utfåde år ej heller 
i alla Byar lika, dock kan en hel -gärds 
Bonde årligen räknas få omkring 12 tunnor 
råg och hvete, 16 tunnor korn och åfven la 
mycket hafra och arter. 

De til en Förvaltare-gärd eller By lydande 
åkerfält åro 1 5, 7, h eller 13 nåflan lika ftora 
gården delte, af hvilka några i fin ordning bä- 
ra fåd, och de andra hvila och ligga til bete; 

fä 



1783- Q? an > Febr. Mart. 17 



fa at utfådet och betet alla år år i det nårmafte 
lika, i följe hvaraf all åker kan lika vål häf- 
das, då det ena året ej år mer at Iköta in det 
andra. 

Sättet at bruka åker-jorden år nu, fedan reg- 
leringen och ftorfkifts-delningen for fig gått ^ 
af följande befkaffenhet : fift på höften upbrytes 
det garde, hviiket långft legat til bete, hvarvid 
meråndels årder eller tråftock, fom dragés af 2 
oxar, nyttjas, men år fältet fritt från ften ocji 
diken, köres det up med plog, fom dragés af 
4 häftar och ftyres af 2 perfoner. Sommaren 
derpå köres åkren och harfvas med träpinns- 
harfvar, emedan jårnbeflagen åker- och kör- 
redfkap år i landet dyr och fällfynt. Fyra harf- 
var och häftar regeras af en perfon , fom med 
pifkan i handen kör i fmått traf rundt omkring 
fig, och avancerar ifrån ftållet få fort han mär- 
ker at åkren myllar fig. Den fråmfta håften fty- 
res med törnar och vid defs harfs hörn år den 
andra häftens grimfkaft bundet, och få den ena 
efter den andra. Mid fom mars- ti den köres göd- 
ningen ut pä trädet, fprides ut och med trå- 
ftocken genaft nedköres» Om höften, få fort 
den fkördade rågen och hvetet hinner tröflkas, 
fäs höft-fådet; fom altid med tråftocken ned- 
myllas och fift harfvas. Vält brukes af ingen i 
hela Ämtet. Gammal fäd nyttjas aldrig til ut- 
lade , efter deribland finnas korn, fom åro mafk- 
och mus-ätne, och ej kunna gro, men vål gif- 
va mjöl. Efter råg och h vete fäs korn oph fift 
arter och hafra , få at 3 fåden tagas efter göd- 
ningen, och fedan defs mäft drifvande kraft få* 
iedes til fådes-våxtens befordran blifvit använd, 
lemnas åkrea at hvila några ir, då den nyttjas 

B til 



18 1783. ffin. Febr. Mart. 



til bete. Genom denna inrättning har nu 
Landtmannen tilråckeligt godt bete och år i 
ftånd at vål göda och anfa fitt träde, och ehuru 
utfådet nu ej är få ftort fom för regleringen , 
fä vinnes dock fä mycken fåd och foder af de 
mindre men vål håfdade åkergården, fom tilfö- 
rene af de flörre och illa (kötte åkrar, då til- 
lika var brilt på bete. 

De magra fand-fålten bara endaft 2 fåden 
efter gödningen, nämL råg och hafra eller bo- 
hvete, hvarefter de 3 eller 4 år ligga til bete 
åt fårahjordarne. 

Hvar idog Hushållare bemödar llgathvart 
4:de eller 5:te år bekomma ny fäd til utfåde, 
några mil från fitt hem vilt > efter förfarenheten 
lårer , at ny fäd gifver ymnigare fkord. 

Sådes-flagen , fom här nyttjas , äro råg, hve- 
te, korn, årter, hafra och bohvete; hvilket 
filta nyttjas til gröt, fom ock af Bond- folket 
blandas i rågmjölet til bröd. Femte å 6:te kor- 
net efter utfädet år hår vanligalt, dock gifver 
bohvetet ibland io:de eller i2:te kornet. 

Lin fas af de båfta Hushållare pä något fett 
ftålle i trädet, och hinner altid blifva full växt 
och upryckas innan hölt-fåden fås; lä at der- 
igenom ingen jord hindras ifrån fådes-våxt. 
Rötningen fker allmänt på marken, och ej i 
vatten. 

Gödden famlas uti gropar, fom meråndels 
äro Itenlagde pä bottnen, men öpne, utan tak, 
hvaraf händer, dä itarkt rågn faller, at de flö- 
da öfver och multen bortrinner. En fädan 
grop har hvar Landt-hushållare vid lin boning, 
och famlar deruti all flags gödfel , fopor och 
afflkrap, at ruttna och brinna tilfamman. Gyt- 



1783- Febr. Mar t. 19 



tja brukas ock pä äkrarnetil gödfel; den tages 
utur aftappade dammar, fmå kärnar och kårr, 
kores midfommars-tiden på åkrarne, få at den 
fär väl torka til höften, då råg eller h vete der- 
uti fås. 

Sädens bärgning fter fåledes: i början af 
Augufti månad, då rågen altid är mogen, bör- 
jas fkörden och förrättas med Ha. Säden lem- 
nas på flag, eller blifver i ftrång liggande tils 
efter middagen, då den, om vackert våder är, 
ihopbindes, på det fått, at karlar och qvin- 
folk taga hvar fin lie-ftrång och med harfvar 
ihopföra få mycket, fom är lagomt til et band, 
hvilket på ftället ihopbindes, fom går mycket 
fort, i det alla följas åt och ingen vil blifva 
efter \ fift lutas 2.ne band med ax-åndarne mot 
h varandra och fåttas i rader på åkren , dar de 
blifva flående tils de äro torra, då de med 
vagnar inköras, hvarvid mycken fåd fpilles 
genom de otäta vagnarne, men det fom vid af- 
lafsningen utfaller, famlas på logan; hvilken al- 
tid år få bygd , at på den ena ändan kan köras 
in och på den andra ut. 

Lågenhet til mer åkers och ångs uptagande 
finnes ånnu nog i Amtet, ty alla ålder -kårr 
kunna til ångar rödjas, och alla Ek-fkogar til 
åker, få ock en flor del af Bok-fkogarne ; men 
fom frdelar af hela Amtets innehåll redan år 
åker , och -^.del ång, och deremot endaft |:del 
af Amtets rymd år Ikog och ~:del kårr; få 
{kulle Amtet, om mer upodling tillåts, lida 
brift på byggnings-åmne och brånfle. 

Trägårdar finnas vid alla Gårdar och Bonde- 
, hus i Amtet: fomlige åro af den befkaffenhet, 
at vid goda år många tunnor åplen och päron 
, j . B 2 kun- 



2Q 1783- $an. Fdr. Mart. 



kunna fåljas , få ock en myckenhet torkade 
plommon eller fviOon och kirsbår. jordpå- 
ron planteras allmänt och hafver den fattige 
folkhopen fin mäfta föda deraf. Somlige af- 
fkära ftjelkarna | aln frän marken, då de bör- 
ja blomma, hacka och gifva dem åt fvinen , 
fom åta dem gärna. Af morötter tilredes på 
några ftållen et mos, fom til frukoft nyttjas på 
bröd i ftållet för fmör. Tilrednings-lättet år: 
morötterne kokas vål i vatten, pråffas, och 
faften kokas fedan ihop, tils den blifver lagom 
tjock, då den i glas- eller ften-burkar förva- 
ras. Blå- eller brun -kål brukas af båttre och 
fämre folk, både ftufvad och hackad, den ftår 
ute hela vintren, och om våren, då gås-ungar- 
ne komma fram, födas de med de unga (kot- 
ten på blåkåls -ftjelkarne. 

Humle-gårdar tro inga iAmtet, men torde 
låtteligen kunna anläggas, hälft humle på nå- 
gra ftållen våxer af lig fjelf, löpande efter gär- 
desgårdar och trän. 

Ekar ftå ånnu i ftort antal på Böndernes 
åkerfält, hvilka ej allenaft hindra fådes-våxten 
genom fkugga och dropp; utan förnåmligait 
fkada Bönderne derigenom, at ållonen åro arren- 
derade til Amtmannen, hvarfore betet ej får 
rått nyttjas; ty fä fnart et kreatur höfte-tiden 
finnes under någon Ek, måfte plikt a t eg aren 
erläggas. Denne Otadlige inrättning tvingar Bön- 
derne, de höltar ållon vanka, at i förtid taga 
in oxar, kor och häftar; hvilka fedan om vå- 
ren, i brift af foder, blifva utivälte. 

Hvad landtmannen af fåd kan föryttra, fö- 
rer han merändels til Wismar, 2 mil, hvarelt 
den i medelmåttige år gullit,i Svenfktmätt och 

pen- 



1783- <z? an * Febr- Mart. 21 



penningar, hvete ungefår 2 R;dlr 16 fk. fpe- 
cie r råg 1 R:dlr 16 Mil, korn 1 R.dlr 8 Mfc 
och hafra 36 Ikillingar tunnan. 

§. 4. Äng - och Betes -mark. Ångarne åro 
hår lidlånde, och måft af fvag bördighet, nå- 
gra undantagne ; hvaribland en eller annan fin^ 
nes , fom til någon del två gånger om året kan 
afbårgas. De omgifvas meråndels af åker-fälten, 
och bekomma af det ifrån de gödde åkrar ned- 
flytande vår-vatten någon förfrifkning. Ende! 
åro helt fmå, och afbårgas ej oftare än gärdet, 
hvaruti de ligga, år i fåde? derimellan nyttjas 
de tillika med åkren til bete. Endaft genom di- 
kande och bufkars afrodjande, föker man hår 
bibehålla gräsväxten på ångarne, andra mede! 
nyttjas icke. Men nåra vid hufen finnas mer- 
åndels några inftångda, gödda och med klöf- 
ver (Trifol. rub.) befädda åker-ftycken , hvil- 
ka 3 å 4 gånger om året kunna flås, och gif- 
va i 4 år det båfta och ymnigafte foder. För 
några år fedan var, i fynnerhet vid Bonde-byarne, 
få ringa hö-våxt, at en god del af fåden år- 
ligen måfte användas til foder åt håftarne, 
hvarföre 1773 års Kongl. Oeconomie Commis- 
fionen föreflog, at vid pafs 500 tunnel, kärr- 
mark måtte til ångar blifva afdikade och rög- 
de; hvilket fedan år verkftåldt, och hvar hel- 
gårds Bonde få mycken ång tildelt, at han 
vid medelmåttig årsväxt kan vånta 20 iafs hö. 

Hö - bärgningen fker hår på det fåttet, at 
gråfet torkas på ftållet dår det år flaget , når in- 
tet vatten hindrar, råffas i fträngar och fåttes 
i hopar, af h vilka flera i fånder iaffas på vag- 
nen , tilbindas och inköras. I hela Amtet år 

B 3 förbu- 



22 if§§> £?an. Febr. Matt. 



forbudit fålja hö och halm , på det åt åkerbru- 
ket ej må lida genom brift på gödfel. 

Beftåndige hagar äro fä i Amtet, ochdefom 
finnas, beftå af utdikade myror, kärr och mos- 
far; men vid hvart Gods och By finnes et el- 
ler annat inftångdt gårde, fom hvilar och nyt- 
tjas til bete; hvarefter det åter upbrytes , tra- 
des och godes, fåfom redan beråttadt år. 

§. 5. Skogarne. Skogarne i Amtet, beftå 
af Ek, Bok och Tall. Storleken finnes utfått 
i 1 §. Ek-fkogarne åro nåftan alla Kongl. Ami- 
ralitetet förbehSllne, men tåmmeiigen uthygg- 
ne och med haffei, famt törne o c fi något grås 
bevåxte. Jordmånen år lera. Bok - fkogarne 
åro de vidfiråcktafte, flå på fandig grund och 
forqväfva med fina fkuggrika grenar och ymni- 
ga löf all gräs-våxt och unga bufkar. Tall-fko- 
gen år mycket uthuggen och gles, undanta- 
gande en i fednare tider fadd och med djupa 
diken omgifven trakt. På några de fämfta fand- 
§krar, åro i de lift förflutna åren, på Kronans 
koftnad, tall-kottar fådde; hvarmed fortfares, 
få at i tilkommande tider Tallskogen kan blit- 
va af någon betydlighet. Några ftållen åro ock 
til Boks och Eks planterande utfedde, hvarmed 
åfven en liten begynnelfe år gjord. Upfigt a 
of ver famtelige Skogarne i Amtet bafva 2: ne 
Heideridare och en Skogvaktare. Heideridar- 
ne afgifva ärligen räkning, på det fom utur 
fkogarne tages til Amtets behof , fä ock på det 
fom fåljes, hvilket af dem taxeras, och fettara 
af köparne i Kongl. Ranteriet i Wismar betalas. 
Inkomllen af fkogarne har tilförne varit anfen- 
lig, men nu åro de få medtagne, at ej myc- 



i?83« <*¥ an - Febr. Mart. 



ket kan fåljas. Ek- och Bok-ållonen, få val 
de hviika finnas i Skogarne fem på Bye-fålten, 
a ro arrenderade til Amtmannen för circa 270 
R:dlr fpecie årligen. 

Pilars plantering är, for defs flora nytta, all- 
mänt i Amtet påbuden. Af detta trå-flags fe- 
ga grenar, fom i 6 å 7 års tid hinna til 2 fam- 
nars långd och utan ftammens flkada kunna af- 
huggas, flätas alla gårds-gårdar; dock bör af- 
huggningen fke tidigt om våren, innan faften 
ftiger eller hinner meddela lig åt grenarne 5 
då fkjuter ftammen fedan nya flkott, hviika in- 
om andra 6 å 7 år åter åro ■ tjenlige til ny gärd- 
fle-fangft, och den gamla gårds-gården använ- 
des til brårifle. Arrendatorerne af Godferi i Am- 
tet bekomma viffa famnar ved årligen utur-fko- 
garne, undantagande Hypotheks innehafvaren, 
fom får få mycket han hinner bränna. Bön- 
der och andra Invånare hafva frihet at famla tor- 
ra qviftar och ftubbar i fkogarne, men når få- 
dane tryta, måfte de bränna . torf, hvarpå år 
ymnig tilgång i Amtet. 

Ehuru mycket Amtets fordne flkogar nu 
finnas medtagne, år dock det fom återftår til- 
råckeligt, ej allenaft til Amtet Neuklofters och 
det fkoglöfa Amtet Pols förnödenheter^ utan 
kan åfven något ärligen til Wismar aflåtas, h vil- 
ket mycket af hushållningen hårrörer ; ty uti 
Tall- och Ek -fkogarne fåiles intet annat ån 
byggnings-verke och åmnes-ved, fom ftörre 
delen på Hållet, med flora dertil gjorda fågar, 
til vifla behof, med handkraft fönderfågas, då 
litet i fpånor bortgår, och Bakarne åfven til 
nytta kunna användas, men topp- eller fkat- 
åndar och grenar uphuggas til brånn-ved. I Bok- 

B 4 flso- 



24 ^783- £? an - Febr. Mart. 



fkogarne hugges åfven något ämnes-ved , och 
gamla eller aftagande trän fällas til ved-brand. 
Intet träd far fållas, utan at Heideridaren förut 
med en dertil gjord hammare teknat Hubben, 
af hviiket fedan fynes,om något träd blifvit olof- 
ligen hugget, då det genalt kan efterfpanas* 
I Junii månad, då alla hus åro torna, hålles 
ärligen hufe-fyn, och alt upfkrifves fom til 
byggnings-verke och åmnes-ved tarfvas , åfven 
efterfes, om det, fom förra året beviljades, 
blifvit vederbörligen anvåndt, hvarigenom vin- 
nes, at all byggnad hålles flåndigt vid magt 
och ej i fortid nedruttnar, och at ingen fkog 
onyttigt ödes. Alder-kårren åro uti 18 delar 
eller hyggen fördelte, hvaraf årligen uti Ja- 
nuarii månad en del rent athugges och til brån- 
fle och andra behof nyttjas. Efter 18 år, år 
famma del åter få fkogvåxt, at den kan ånyo 
huggas, dock bör en lådan del, de 3 å 4 för- 
fta åren, aktas för bofkap. 

Nu kommer jag til den aldrabåfta inrätt- 
ningen, fom är med gårdesgårdarne , den jag 
onfkar måtte åfven i Sverige blifva införd, i 
fynnerhet på fkoglöfa orter. Alla gårds-går- 
dar åro af Pil-grenar, hvarföre ock Pilar plan- 
teras omkring åkrar, ångar, imellan gården, 
på bagge fidor om vågar och andra ftålleiudar 
de til nytta och prydnad tjena kunna; la at 
då cn gärdsgård fkall ilångas, flipper man ko- 
ra til fkogs efter gårdfle, utan af hugger gre- 
narne på Pilarne, innan kålen gar ur jorden, oc h 
då nedltöter 10 a 11 qvartcr langa, i ånriarne 
fvedda pålar, ej par-vis, utan i rad, l Ii 1 aln 
irån hvarandra, imellan vilka pil-grenar låg- 
gas ömfevis ut- och inbögde. Ofverlt göres, 



1783- H m - Febr. Mani. 25 



til mera ftyrka, en fort flätning, h vilken lätta- 
re kan vifas än befkrifvas. Detta ftångnings- 
iatt går mycket fort, och kan en fädan gårds- 
gård icke falla i kull, efter pilar ftå på ymfe 
fidor, vid pafs 8 alnar från h varandra : men 
fl<all gärdsgården flängas öfver någon hög fand- 
backe, pä hvilken inga pilar växa, få inflätas 
under ttångningen flod. Efter 6 å 7 år, äro 
åter få ftora grenar pä Pil-tråden växte, at de 
,å nyo til gårdfle kunna nyttjas, h vårföre den 
gamla gärdsgården borttages och til bränfle an- 
vändes. Deffe gårdsgårdar hafva den för- 
mon fram för hackar eller lefvande gärds- 
gårdar, at de icke borttaga få mycket land, el- 
ler tjena til möfs och foglars gömftållen, ej 
heller kunna. de. dölja fä ftora fnö-drifvor. 

§. 6. Om Bejkapt-Jkfitjlen. Genom åker- 
fältens delande i flera gården, af hvilka några 
i fin ordning villa år hvila och ligga til bete, 
år bofkaps-feotflen mycket förbättrad och ökad; 
få at vid de ftörre Godfen nu hållas 100 til 
130 mjölkande kor, utom drag-oxar och ung 
bofkap, och betalas af de få kallade Hollända- 
re, för mjölken och kalfven efter hvarje ko, 
4 å 5 R:dlr fpec. om året. För defla Hollän- 
dare eller Arrendatorer af bofkapen, beftås fria 
husrum af Godfets Arrendatör och egare til 
bofkapen; fom åfven håller Herden; få at Hol- 
ländarens göromål endaft år, at mjölka, göra 
fmör och olt, och fådant jämte kalfvarne på 
det fördelaktigafte fälja. Med vafslan göder 
Holländaren fina fvin. Så betydelig inkomften, 
af boflkapen år, få ofåker år den ock; ty den 
gruf veliga Fånads-påflen, fom flera år i detta 

B 5 lan- 



20 1783- $¥ an - Febr- Mart. 



landet grafferat, dödar ftundom mer ån f rdelar 
af bofkapen. Ungefärliga antalet af Bofkaps- 
kreatur i Amtet lår vara 900 kor och 400 
drag r oxar. En hel- gärds Bonde kan, för de 
många dragare han til Herregårds-tjenftens be- 
ftridande mäfte underhålla, ej föda mer ån 5 
eller 6 kor. Under den tid Bofkapen går i be- 
te , fom gemenligen fker ifrån början af Maj , 
til Oétob. månads Hut, mjölkas koen 3 gånger 
om dagen, och ligger jåmvål ute om nätterna, 
få at hon får nyttja betet bittida om morgnar- 
na och fent om aftnarna. 

Schåferier, af flera hundrade Får, åro ej al- 
lenaft på Godfen inrättade, utan Byarne hafva 
ock nu efter regleringen flkaffat fig dem. Ul- 
len år val icke fynnerligen fin , men dock en 
begärlig vara i Wismar, där den fåljes. Af- 
klippningen fker en gäng om året, då Fären al- 
tid förut tvättas i någon fjö, eller rinnande 
vatten. Fårens antal gär fåkert til 3000. Vin- 
trarne åro i Amtet fä blide, at Fåren nåftan 
flåndigt kunna föka födan ute, men de få vec- 
kor marken år täckt med fnö, födas de med 
Art- och Råg-halm famt litet hö. 

Getter åro aldeles förbudne at underhällas 
i Amtet; pi det at fkogarnc, nyttige trån och 
bufkar, cj af dem må fiudas. 

Hällar, hvilkas antal ftigéf visfi til 600, bru- 
kas alt för många ? fom hårrörer af den eiaka 
vanan at fpånna 4 häftar för jftög och vagn. 
Bond-håftarnc åro fmä, men nåtdige, och gä 
altkl ofkodde, men Hérrgårds-håftarne äro lto- 
ié och vaiväxte. Deras föda år måft hafra och 
hackelfe. 

Svin-kreatur underhållas til anienlig myc- 
tférihet. Kalkoner, Gäls, Höns, Ankor och 

Duf- 



i?83- an' Febr. Matt. 27 



Dufvor åro icke rare, i fynnerhet Gåfs: fom 
i ftora fKockar höfte-tiden fåljas i Wifsinar til 
8 å 10 fkili. fpecie ftycket, lefvande och ogöd* 
de. Bien hållas näftan allmänt, af båttre och 
fåmre folk, och nyttjas dertil halm-kupor. 

§. 7. Vilda Djur och Foglar. Inom detta 
Amt får man fe nedanfkrifne vilda djur,neml. 
Rå-djur, hvaraf fomliga år et eller annat fkju- 
tes, h v il ket lefvereras til Prefidenten vid Tri- 
bunalet i Wismar, Hjortar och vilda fvin fy- 
rias fållan, höra ock Prefidenten til, då de fål- 
las. Harar tryta ej, deras jagande är til Amt- 
mannen arrenderadtj få ockRåfvar. Uttrar blir 
nian ftundom varfe. Ekornar fynas ej många. 
Igelkottar viftas måft på ångar. 

Vilda foglar åro här följande: Svanor och 
Vill-gåfs viftas hår allenaft några dagar, vid 
deras fram och åter -refa vår och höft. Tra- 
nor, Hågrar och Storkar bygga hår fina bon. 
Ånder tryta hår icke , ej heller Rapphons. Mor- 
kullor flytta hår fram höft och vår. Vipor % 
famt Rordrornar äro hår ock. Skrikor*, Tra- 
ftar, Skator åro ej rått många. Kajor, Starar* 
med många Hågs fma.. foglar, flyga i ftora fkoc- 
kar. Glador, Hökar, Korpar, Kråkor och Ug« 
lor åro hvardags-gåfter. Ufvar viftas i 1 Sko- 
garne. 

§. 8. Sjöar och Fljke.: Fem fmä Sjöar fin- 
nas i och vid Amtet, utom kärnar-, gölar och 
båckar. Deras läge kan af Chartan inhämtas. 
Utom clefs år en fjö, vid namn Holtzendorf- 
fer See, vid Sternberg belägen, uti h vilken Am- 
tet har rättighet at nfka, men fom fifket år rin- 
ga lönande och mycket aflågfe, blir det fällan 

nyt- 



28 1783- o? an - Febr. Matt 



nyttjadt Storft och fifkrikait år Neuklofters 
fjo, hvilken i längd utgör |:dels mil, och i 
bredd litet mindre. Fifket i denna fjo år ta- 
xeradt til vid pafs 123 R:dlr fpecie. De ofrige 
fjöar, kärnar och gölar åro tilfamman tagne 
icke af fådan vigt. I de ftorre bäckar fångas 
kräftor, och i backen, fom faller utur Neuklo- 
fters fjo vid Neu-Mul, år et lönande ål -hus. 
Fifke-flagen åro Gåddor, Abbor, Mört, Hraxen, 
ål, jårs, Rudor och Sli. Til Fifkens fångan* 
de brukas mail Not , Ryfsjor och Mjårdar. 
Kräftor tagas på famma fått fom i Sverige, och 
då de metas, bindas på fpöen flådda kåli- 
tråfkar, hvarefter kräftorna åro fnåla, och år 
i folgången detta mete måft lönande. 

§• 9. Qvamar. Vid Backen, fom flyter utur 
Neuklofters fjö , år Tull-qvarnen Neu-Miil be- 
lägen y den beftår af et par ftenar och har mer- 
åndels tilråckeligt vatten. Vid denne och en 
derjåmte på en hög fandbacke upbygd Våder- 
qvarn, måfte famtelige Amtets Invånare mala, 
faft en del bo öfver en mil derifrän, fom af 
Chartan fy nes. För deffa bagge Qyarnar, och 
dertil lydande 40 tunnl. 26 kappl. åker och 16 
tunnl. 17 kappl. ång, gaf Mjöinaren år 1773 i 
arrende 310 R:dlr fpeci». Vid Amts-gärden år 
en liten husbchofs-qvarn , men för öfrigt fin- 
nas inga vattu-verk i Amtet 

§. IO. Prydnader och Minne ■s-vuirkcn. Ibland 
de tå och ringa prydnader Amtet har, böra 
Kyrkorna räknas. Den ftörfta liar i I lacken 
Neukloitcr , h vilket har fitt namn af et år 1233 
hit föriagdt Nunnc-klofter, di Ifven Kyrkan 
blifvit bygd. Den år af tegel upmurrf utan 

torn, 



torn, täckt med tegel, inuti til hälften hvålfd, 
men det ofriga af taket beftår af målade brä- 
der. De ftora och vackra klockorna h ånga uti 
et, på fodra fidan af kyrkogården af tegel up- 
murädt torn, hvaruti Danfka och Meklenbur- 
gifka vapnen i ften uthuggne åro inmurade 5 
detta torn år åfven med et urverk beprydt. 
Kyrkan har inga fårdeles prydnader inuti, eger 
en gammal Catholfk Altartafla och mörka må- 
lade fönfter. Vid fodra Kyrko-dörren ftår et af 
iten uthugget flört karl, fom förmodeligen i 
Catholfka tider brukades at hafva vig-vatteri uti. 

Den andra Kyrkan ftår i Byn Groffen Tes- 
fin, år vacker, af tegel upmurad i de Cathol- 
fke tider, och med tak-tegel täckt j håret trub- 
bigt torn, hvaruti klockorna hånga. I fedna- 
xe tider har Kyrkan blifvit prydd med ny AU 
tar-tafia och Predik-ftol, famt en fvåfvande Än- 
gel med en Döpelfe-Ml i handen. Utom en 
Förvaltare-gård, och 5 Byar i Amtet Neuklo- 
fter, fom til denne förfamling lyda, hörer ock- 
fä hit en Förvaltare-gård oqh 2:ne Byar, i Her- 
tigdömet Meklenburg belågne; få at denne För- 
famling beftår både af Svenfke och Mekienbur- 
gifoe Underfåtare , deremot åro 2:ne Byar och 
en Förvaltare -gård uti Amtet Neuklofter, fom 
til Meklenburgifka Kyrkor lyda. 

Den 3:dje och minfta Kyrkan år et af grå- 
ften och litet tegel upmuradt gammalt Capeii 
uti Byn Böbelin, har ettrå-torn, hvaruti s;ne 
fmå Klockor hånga; lyder under Neuklofters 
Paftorat, hvars Paftor hår predikar hvar 7:de 
Högmåffa der imellan förråttar en här boende 
Klockare Gudstjenften med fjungande och lä- 
fande utur någon PöftUIa, håller ockfå Sko- 



30 1783» (±f an - Febr. Mart. 



la , lika fom Klockarne vid de andre Förfam- 
lingarne. , 

I Catholfka tider hafva flera Capeli varit i 
Amtet; hvarefter lemningar finnas pd 3 ftällen, 
neml. vid Nakendorf, Strameus och Zufow. 

Amts-Gården Neuklofter, fom 1 Cafli^iika 
tider varit en del af Klofter-byggnaden , är på 
deu varaRtigafte af tegel upmurad, med gam? 
melmodiga och höga gaflar forfedrf. Har en 
ftor och fkäligen vacker Trägård med Häckar 
och Lufthus prydd. 

Förvaltare-gården Strameus år i fednare ti- 
der, på Kronans koftnad, af tegel och kors- 
verke upbygd , och pryder fitt Aälie. 

Af ålderdoms minnes - marken förtjenar at 
nämnas: Sågenborg, lemningar efter en rund 
Fåitning på Neuhöfer falt, fom med vall och 
graf varit omgifven. Den år få gammal, at in- 
gen vet något om den iamma at berätta. Åtte- 
högar åro många i Amtet. Hr. Doctor Hixs 
i Wismar har yxor och knifvar af flint-Ilen , 
tom i fådane blifvit fundne, liggande i kors 
öfver krukor, fulla med afka och ben. Run- 
da Iten-fättningar träffas på många Hällen, ft6r- 
re och mindre, altid flera bredevid h varandra, 
h\ ilka förmodeligen årb lemningar efter Lan- 
dets förfta Invånares hyddor. 

§. 10. Landtmännem iftjkyldcr och Wirings- 
medel. Amtrnannen och Arrendatorerne beta- 
la fina utfkylder efter Arrende -Contrad i 2 
terminer om året, och alt i reda penningar. 
Bonderne deremot godtgöra lina utfkylder malt 
genom Herrgårds tjcniten. Et fpann-dagsver- 
ke forråttas och beräknas, låfom uti 2 §. re- 



1781- £?aii. Febr. Mar t 31 



dan anfördt är, til 8 1 fkill. fpecie. En fä kal- 
lad Hand-dag, då en perfon til fottjenar, räk- 
nas til 4 fikiil. fp. vid pafs, och i Andetidea 
litet mer. En hel-gårds Bonde tjenar ärligen 
163, dagar med fpann och 170 dagar med hand, 
lefvererar in natura circa 2 tunnor Hafra, och 
i penningar vid pafs 6 § R:dal. fpecie, famt för- 
rättar 24 fpann- och 24 hand -dagars extra tjenff. 
Detta alt år af Öeconomie- Commiffioneh varde* 
radt til circa 70 R:dal. fpecie. En half Bondes 
utfkylder, til vid pafs 38 R:dal. , och -en 4:dels 
Bondes , til ungefår 19 R:dal. Utom detta, be* 
talas Pråft - och KlocKare - rättigheter , och li- 
tet til den få kallade Landtridaren. 

Nårings-medlen åro förnämligaft Åkerbru- 
ket och Böflkäps-fkötflen, deraf hämta Arrenda- 
torerne de ftora arrende-fummorna, oGh Bönder- 
ne föda för fig, tjenftefolk och dragare. Trä- 
gårds- och Bi-fkötflen gifva ock litet under- 
itöd. Det ringare folket föder fig med dikan- 
de, vedhuggning öch trölkande, Tröfkare-lön 
år vanligen igrde tunnan. 

Til hus-byggnaderne på Bond-gärdarne åt- 
går ej mycket verke; fyllar, ftolpar , fparrar 
och bjelkar, åro af dertil fågaå Ek och Tall, 
det öfriga af våggarne beftår af inflagne Alder- 
kåppar, fom utan och innan åro med halm* 
blandad lera tjockt beftrukne. Taken beftå af 
halm eller vafs, och golfven af lera. Bonden 
behöfver ej heller många hus, ty han bor un- 
der famma tak med bofkapen. 

Bond-folkets vanliga föda beftår i BUkål, 
Flåfk, Mjölklimpar med Sviföon och torrkade 
Päron, Bohvete-gröt, Mjölk, Dricka, Sill, Oft, 
Smör, Agg, Pankakor ? rökt Korf och Gås- 

half- 



3 2 I 783^ ^ an - Mtob 



halfvor, famt furt Bröd, i ftora limpor bakadt 
af grofmalet Rågmjöl, med Bohvece-gryn och 
underftundom med Jordpåron utblandadt. Vin- 
ter-tiden åtas vanligen 3 a 4 mål , men fommar- 
tiden ortare, fä at hushållningen icke kan kal- 
las fparfam, men folket år meråndels ftarkt, 
groflemmadt och härdigt. 

§. 12. Om Juftitien. Ting hålles vanligen 
4 gånger om året, af en dertil förordnad Ju- 
ftitiarius, h varvid Amtmannen år enfam B i tit- 
tare, menProtocollet föres af en Notarius, fom 
tillika år Amts-A&uarius. Efter Romerfka La- 
gen, dömes få vål hår fom i helaMeklenburg, 
dock åro gamla i landet antagne fedvanor åf- 
ven något gällande. De lifegne unrlerfåtare 
fållas måft til kropps-plikt, fom i mindre brott 
år prygel, hvilka dem ftrax tildelas uti Nota- 
riens närvaro af Amts-Schlifern (Fångvaktaren) 
då de afklådas intil lifftycket och fpännas med 
hufvud och händer krokiga i en dertil gjord 
Hållning, Ganten kallad: få fnart pryglen åro 
tilråknade, måtte den ftraffade betala Schlifern, 
för det han flagit honom, få mycket fom un- 
gefår 3 (killingar fpecie. 

I vigtiga mål appelleras til Kongl. Tribuna- 
let i Wismar, ifrån h vilket ingen vidare ap- 
peliation tillätes. 

§. 13. Om Kyrko- Verket. Kyrko-verket flår 
under Confiftorii vård i Wismar, uti hvilket 
aldftc AffeiToren vid Tribunalet prclidcrar och 
åldftfe Borgmåilaren,famt Paltorerne vid de tre 
ftörftä Kyrkorna i Wismar, äro AiTelibrer. 

PrSftérftapet uti Amtet Neuklolter beftår en- 
daft af 2iUQ perfoner. neml. Pa/toren vid Neu- 

klo- 



1783- £f an * Febr. Mari. 33 



klofter och Boblin, och Paftoren vid Groffen- 
Teffin. Deffe Förfamlingar hafva den frihet, 
at af de 3 Candidater, fom af Prefidenten vid 
Kongl. Tribunalet i Wismar, h vilken tillika 
år Adminiftrator Jurium Ducalium & Epifco- 
palium, upftällas, vålja en, hvilken fedan af 
Prefidenten får fullmagt, och derpå af åldfte 
Paftoren i Wismar, fom nu för tiden har Titel 
af Superintendent, ordineras och introduceras. 

Klockarne, fom tillika åro Skolmåftare, 
tilfåttas af Confiftorium, åfven få Kyrkornas 
Föreftåndare. 

4dä~ ..(ag"^""'— 1 MA 



Om det färgande Ämnet uti Berliner-blå^ 
F ort fattning ; 

Af 

CARL WILH. SCHEELR 



§. 11. a) Tjet efter föregående §. reélificerade 
^ färgande ämnet vifar hvarken tec- 
ken til fyra eller Alkali, emedan blått ochrödt 
Lacmus-papper deraf ej ändras , men hepar ful- 
phuris och tvål-uplosningen hvitnar. b) Med 
rena eldfafta alkaiier blandadt, upkom en för- 
ening, fom, ehuru öfverflödigt af detta ämnet 
var tilbiandadt, ändå forändrade rödt lacmus- 
papper i blått. Då denna blandning definie- 
rades ad ficcum, ofvergick af detta färgande 
åmnet få mycket, fom alkali kunde flåppa : 
Refiduum löftes i vatten och förhöll lig fom 
Mfta blodlut: alla fyror, til och med luftfyra, 

C de- 



34 1783- $ an - Febr. Mart. 



decomponera denna uplosning (§. 3.). c) Med 
cauftikt flygtigt alkali fammanfättes en art fat 
miak, fom luktar alkali volatile, ehuru det fin- 
gerande åmnet år råd ande 5 vid deftiilation öf- 
vergar denna falmiak ftraxt i början, och lem- 
nar rent vatten efter fig i retorten. Jag tvif- 
lade i början, om detta åmne kunde inga nå- 
gon förening med flygtigt alkali 5 men då jag 
lag en pnecipitation upkomma af folutio magne- 
Jia uti detta färgande åmne, med alkali v olat il:, 
kunde jag ej mera tvifla derpå. För o frige har 
denna falmiak famma förhållande på preecipita- 
tions vågen, fom ren blodlut. d) Magnéfia, 
fom med alkali volatile caufticum utur bitter- 
falt år fåld, uploftes uti detta åmne, fedan 
blandningen hade flått några timar val tiltappt. 
Denna uplosning flåppte äter fin magneiia uti 
fria luften, medelft luft-fyrans attraherande, fom 
formerade en hinna, lika fom kalk-vatten. Re- 
na alkalier och kalk-vatten decomponera uplös- 
ningen likaledes, é) Af ren tungjord uploftes 
allenaft en ganfka ringa mångd, fora af vitri- 
ols- och lutt-fyra åter fåldes. fj Ren alun-jord 
blef oangripen, g) Af ren kalk uplöfte detta, 
åmne en vifs mängd», hvilken uplosning genom 
filtrering feparerades ifrån öfverflödiga kalken; 
fom nu denna Iblution, utom den uplöfte kal- 
ken, äfven innehöll den andel af kaik, fom 
fjelfva vattnet kan uplöfa och fom jåmvål bor- 
de fepareras deritrån, fa tilflogs jun få mycket 
atvia avrata, fom eljeft til en lika ftor mångd 
kalk-vatten bchötdes , tor at falla kalken: hvar- 
uppå denna fåledes med det fingerande ämnet 
mattade ka!k-folution äter filtrerades och Iran 
lukétas åtkomlt, val tiltåppt förvarades. Alla 

fyror, 



« 



1783- <z? an - Febr. MarU 35 



fyror, åfven luft- fyra, famt rent eller cauftikt 
eidfaft alkali decomponera denna uplösningen: 
deftiJlerad adficcum, flåpper kalken det färgan- 
de åmnet redan til en del vid början af deftil- 
lation, och til flut återftår ren kalk. Som jag 
tyckte, at detta åmne, på anförde fått, med 
kaik båft kunde, få til fägandes, neutraliferas, 
faftån denna få väl forn magnefia och tungjor- 
dens uplösninga* förändra rödt lacmus-papper 
i blått 5 har jag brukat denna folution til alla 
metallifka pr^cipitationer och vill kalla den- 
famma liquor pracipitans.. 

§. 12. a) På Metaller har detta färgande 
åmne icke någon mårkelig verkan, ej heller pä 
metalliika folutioner, undantagandes på ar gen- 
tum nitratum , fom fålles hvitt, och på mercuriur 
nitratus , fom faller fvart, famt på järn, uplöft 
i luft- fyra, fom förd faller fjögrönt, men om- 
ild er blir bl ätt. De ofrige metallifka uplösnin- 
gar blifva oförändrade, b) Men på metaller- 
nas kalker eller praecipitater vifar det ting > 
rande ämnet en betydelig verkan: dock blifva 
ej alla kalker cleraf angripne; ty platina- tenn- 
bly- vismut- järn- magaefii- och antimonii- 
kalker famt molybdén och arfenic- fyran, lida 
ingen förändring: men guld, fåldt med alkali 
atfratum, blef hvitt: från filfver, fom var pne- 
cipiteradt med famma alkali, utdrefs med lin- 
drig fras ning luftfyran, men kalken behöll fin 
hvithet. Qv T ickfilfver-kalk uploftes- ock, efter 
lindrig afdunftning, cryftalliferades. Koppar- 
kalk, fom med alkali aératum var pr xcipi te- 
rad. bekom under, päftående effervefcence en 
vacker citron-gul fårg. Järn-kalit, lom med 
dylikt alkali utur Järn- vitriol var. f|ld, frålle 

C 2 och 



3^ i/SS- ^f- i! - Ma 

och blef moifeHä. Cobc tt-pne cdpifaf fick un- 
der lindrig fråsning brungul färg. Magnefii- 
kalk, fåld utur defe foluäoii med alkali aéra- 
tum, Hef oangripen. 

§. 13. Som L:.j:>cr :rs:izi:civ.s (>. ir. Ht. g.) 
bor verka pä me; '. ... :a upi'j ir.ir:-r, i kr sfr af 
dubbel arnnitet, Q kan ock defs förhållande 
gned dem vila andra egemkaper, än det tinge- 
rände Imnet eniamt. a) Om uti en val mat- 
tad guld-foiution drypes af denna liqvor, fal- 
ler guldet hvitt. men kommer for mycket af 
liquor til, löles fällningen äter. Denna foiu- 
rion år ofårgad, fom vatten: pnecipkatet ir 1 
fyror olösligt, bj Platina -folution andras ej. 
Cj Silrver pnecipi teras hvitt, fom oft; kommer 
mera af liquor til, loles prxcipitatet äter upp. 
Denna uplösning fäiles ej af faimiak eller af 
f altfyra: hvita praecipitatet Ii uti fyror olösligt. 
d) Mercurii corrofivi uplösning undergår in- 
gen fyniig forändring, ehuru den fånarna verke- 
ligen blir decomponerad ; ty denna år den en- 
darte af alla metallifka kalker, fom uti värt Bär- 
gande ämne k:-.:: i 'fas 12. lit. b.\ tj Qyicfc- 
Tilfver, uplolt i faltpeter-iyra utan värme, fal- 
ier fvart : detta pulfver år reduceradt Qyick- 
iilrver. f) Tenn uplöA i Kongs-vatten, faller 
hvitt, men fom det klara luktade itarkt efter 
vårt tingerande åmne, underlokte jag prxcipi- 
tatet, fom da var ren tenn-kalk och löfes i fy- 
ror, g) Med Vismuts uplösning förhåller det 
fig på (amma i att. b) Li ka Q ar det beflaflarit 
med butyrum antimonii och i) med en folution 
af val dephlogilhcerad jårn-kalk. k) Koppar- 
vitriol, uplöit i vatten. falles citron -gul: af 
mera Itquor frxcipitan: löfes fällningen äter, utan 



1783- <$¥ an - Febr, MarL 37 



fårg. Han löfes ock färglös af alkali volatile. 
Af mera upiöft koppar-vitriol , löfes fällnin- 
gen ockfå , med grön fårg. Syror uplöfa en 
del af pnscipitatet och reften blir hvit: falt- 
fyra löfer gula praecipitatet aldeles , men det fål- 
les äter af vatten. 1) Zinck- vitriol, upiöft i 
vatten, ger et hvitt prsecipitat, fom uti mera 
liquor prsecipitans år olösligt, men blir upiöft 
af fyror. Uplösningen luktar efter vårt tin- 
gerande åmne , fom ock genom deftillation ka» 
fkiljas derifrån. m) Jårn-vitriol faller förft gul- 
brun, fom ftrax derpå blir fjögron och omfi- 
der upkommer förft pä ytan blå fårg, fom ef- 
ter några timars förlopp drager fig til bott- 
nen , då hela blandningen blir blå ; men af nå- 
gon tilflagen fyra blir praecipitatet ftrax i bör- 
jan blått. Kommer helt litet järn - vitriol uti 
liquor praecipitans, löfes praecipitatet aldeles med 
gul fårg (§. 2. a. c), n) Af Cobolt-folution up- 
kommer et brungult praecipitat, fom af mera 
iiquor ej lofes , folveras ej heller af fyror, o ) 
Bly, upiöft i ättika, faller hvitt, fom af vår 
liquor ej uplöfes; men väl edulcoreradt, fol- 
veras det i fyror : deftilleras fölutionen, fås 
det färgande ämnet uti recipienten, p) Magne* 
Jium vitriolatum decomporeras ej. Beträffande 

Det fingerande ämnets Beftånds-detar,, 

§. 14. Blef jag tilfålligt-vis et märkvärdigt 
phenomen varfe: då jag vid en aftonftund vil- 
le flå utur en recipient förfta deftillationen af 
det tingerande åmne t (§.6.) uti enflafka,kom 
et brinnande ljus för nåraöpningen,hvaraf luf- 
ten uti recipienten häftigt tog eld, dock utan 

C 3 finållr 



38 



1783- ffiv- Febr. Ill ert. 



fmåll: få länge materien uti recipienten var 
varm (emedan deliillationen hade drifvits nå- 
got for ftarkt) kunde jag tånda luften flere 
gånger, h vilket omfider uphorrle. Efter nu al- 
ia, få val vegetabilifka fom aninr.lifi-a brånbara 
åmnen, innehålla luftfyra, fåfom en deras be- 
ftänds-del, ville jag veta: om ock fädan fyra 
uti det tingerande ämnet var til finnandes- 
Derföre fylldes en liten retort til hälften ir 3 d 
detta åmne; en liten recipient applicerades ocli 
gafs i början ftark eld. Som nu recipientea 
häraf fnart blef varm och fäledes var upfyldal 
en mångd de ftarkafte tingerande dunfter , togs 
han af ifrån retorten och nalkades med defs 
épning intil en liten fvafveMåga da luf- 
ten uti recipienten ftrax tog eld, fedan flögs 
litet klart kalk-vatten deruti , fom dä genaft blef 
praecipiteradt. Håraf kan fåiedes tlutas, at luft- 
fyra och phlogifton ingå uti vårt tingerande 
åmne: men fom vid Berlinerblåtts deitillation, 
efter flere Chemifters obfervationer , altid t 
kommer alkali volatile, få tilredde jag mig et 
ganlla rent Berliner-blå af Järivvitriol och //- 
quor pracipitans. 

§. 15. a) Denna färg deftillerades uti glas- 
retort få långe, tils retort-bottnen var glödan- 
de j uti recipienten flögs litet deflilleradt vat- 
ten. Etter flutad dellillation, fanns vatnet in- 
nehålla at tingerande ämnet och alkali voLuiie, 

men 



Når tandningen fker med elds-ljiiF. Ir nian ej fä- 
kcr , om icke luft-lyran kan deriveras ilV.n 
talgen eller ljuslågan, fora ttig Rere gånger be- 
dragit vid acris mflcwimabiln afbr.mning : dSrföre 
gur man fAralh om pä tandningen lker med litet 
ivalVel, fom lalles pa én (folträ. 



1783- Q? an * Mårt. 39 



men ingen olja: iuften uti recipienten var im- 
pregnerad af (amma ämnen och luftfyra. Qyar- 
lemningen uti retorten var fvart och drogs af 
magneten. Således tyckte jag mig åfven kunna 
göra rakning pä flygtigt alkali uti det tingeran- 
de åmnet. Dock ville jag förft veta, huru an- 
dra metallifka pnecipitater, fom med famnia //- 
quor pracipitam åro tilredde, på en dylik de- 
ftillations-våg ikuile förhålla fig: b) Af^t gul- 
bruna Cobolt-prsecipitatet 13. n*) 5 bekom 
jag juft famma pro du dier , fom af Jårn-proeci- 
pitatet: refiduum uti retorten var fvart. c) Det 
gula Koppar -prascipi tåtet tånde fig hår och dar 
med fmå gniftor, under påftående deftillation. 
Det gaf allenaft litet af vårt tingerande åmne, 
men mera luftfyra och alkali volatile ån de för- 
re pnecipitater. Något hade ock fublimerat fig 
i retort-halfen , fom, efter det var få litet, ej 
kunde underfökas. Refiduum var reducerad 
koppar, d) Zink -prascipita tet förhöll fig fora 
berliner-bJä. ej Silfver-praecipitatet gaf ganflka 
likt tecken til flygtigt alkali och luftfyra, men 
mäft af det färgande ämnet; litet fublimat fteg 
up i halfen, fom höll något filfver uplöft: re- 
ften var reduceradt filfver, fj Med vårt fär- 
gande åmne-uploft och chryftalliferad calx mer- 
curii (§. 12. b.) gaf under deftiliation litet tin- 
gerande ämne , men knapt något tecken til 
flygtigt alkali; uti retort-halfen fublimerades 
fä vål q vick- filfver, iom ock hela faltet ^Så- 
ledes hade jag alt anledning attro, det vårt fär- 
gande ämnes beftånds-delar åro: flygtigt alkali 
och något oljaktigt, en mening, fom än mera 
blef ftyrkt, då jag £ag. at nyligen deflillerad 
hjorthorns -fpiritus., i hvilken litet jårn-vitriol 

C 4 up- 



40 I7&3* Febr. Mart." 

uplöftes, af tilflagen faltfyra, gaf Berliner-blå. 
Jag deftillerade derpå torrkad oxblod fä länge, 
tils intet liquidum mera ofvergick och retor- 
ten var glödande; den erhållne fpiritus filtrerades 
ifrån empyreumatifka oljan : litet jårn-vitriol fol- 
verades deruti, öfverflödig fyra tilflogs, hvaraf 
likaledes upkom Berliner-blå. h) Nu anftållde 
jag flera förfok, fom hufvudfakeligen gingo 
derpi ut^ at förena alkali volatile med något 
oijaktigtåmne. Jag deftillerade tilfammans en 
blandning af alkali volatile aératum och feta 
oljor: en blandning af famma alkali och ani- 
malilka fetmor: få ock med terpentin-olja: en 
blandning af ren kalk, falmiak och ifter : fam- 
ttia blandning med hjorthorns olja : likaledes 
en blandning af pottafka, falmiak och empy- 
reumatifka oljor, famt ifter; men alt var för- 
gåfves; ty vattnet uti recipienterne, fom nu var 
blandadt med flygtigt alkali och oljor, gaf in- 
tet tecken til Berliner-blå. Jag flöt fåledes hår- 
af, at ehuru man val af alla oljors deftru&ion 
får luftfyra och phlogifton, 13 innehålla de ock 
rierjåmte vatten, fom med de förra ämnen gan- 
fka noga år combineradt : detta vattnet borde 
fåledes förft vara fkildt ifrån de öfriga 2.*ne be- 
fländs-delarna, innan fullkomlig förening med 
det flygtige alkali kan ega rum. Vi vete, at 
kol-ftybbe, med alkali fixum nedfmalt, ger ock 
en, faltån fvag, blod-lut. Jag digererade vart 
lingerande åmne med concentrerad vitriol-fyra, 
och denna blandning ble£ ofårgad : om detta 
ämne verkeligen innehölle någon olja, borde 
blandningen blifva mörk eller fvart. Jag pul- 
veriferade til kol förvandlad blod, nemfigen: 
qvarlefvorne uti retorten (§. 15. g.)? blandade 

lika 



1783* <$!? m - Febr. MarL 41 



lika mycket vinftens alkali til glödgade bland- 
ningen på vanligt fått, och bekom håraf en 
ganlka god blod-lut Således värdet tydeligt, 
at intet något oljaktigt behöfdes til det tinge- 
rande ämnets upkomft. 

§. 16. Ånteligen anftållde jag följande förfök, 
fom öfvertygade mig om råtta fammanhanget: 
Jag blandade 3 fkeclblad pulveriferade kol med 
3 fkedblad pulveriferadt vinftens- alkali: bland- 
ningen lades uti en digel, och en dylik uti en 
annan digel: bagge diglarne fattes på en gång 
imellan glödgande kol. Då nu bågge blandnin- 
garne hade glödgat \ timma, flög jag den ena 
af dem helt glödgande uti 8 uns vatten 5 imed- 
lertic! tog jag några fm å falmiak- bitar, fom väg- 
de § uns , rörde dem häftigt uti den andra glöd- 
gande maffan och tryckte dem i fynnerhet når 
åt bottnen och fatte diglen åter i elden. Då 
nu, efter et par minuters förlopp, ingen fal- 
miak-rök mera var fynlig, flog jag hela mas- 
fan, få glödgande fom den var, uti 8 uns vat- 
ten. Nu filtrerades deh förfta luten och för- 
föktes på vanligt fått med Jårn-vitriol och fy- 
ra: den gaf nu litet eller intet tecken til ber- 
linerblä: torde dock hafva gifvit mera deraf, 
om blandningen kommit at flyta i elden. Der- 
på filtrerades lifta luten, famt underföktes defs 
förhållande med vitriol, fom deraf blef gul, 
på famma fatt fom blod-lut , och då tilråck- 
!ig fyra tilkom, vifade den lig vara båfta blod- 
lut, emedan den gaf mycket Berlinerbiå. Jag 
pulveriferade blyerts, blandade den med alkali 
och procederade efter famma method med 
falmiak, hvaraf jag fick en medelmåttig blod- 
lut. Af deffa förfök fer man fåledes, at et 

C 5 fly g- 



42 1783- Qt? an - Febr. Mart. 



fiygtigt alkali år i ftånd at, med et genom ftark 
hetta fubtiliferadt kolaktigt åmne, förenas j det- 
ta flygtiga alkali får derigenom den märkvär- 
diga egenfkapen at med alkali fixum figeras, fä 
at det kan uthärda ftark eld (§. ii. b.), fom 
dä,fedan detta alkali i vatten åruplöft, utgör 
den fä kallade blod-luten. Nu år ej fvart at 
förklara, huru alt tilgår vid berlinerbiås deftil- 
iation, fåfom ock vid de öfrige af mig anför- 
de metallilka prascipitaters deftillationer (§. 15. 
a. - - f. ). Nämligen: vid berlinerblås deftiila- 
tion, til exempel, attraherar Jårn-kalken en 
del af det tingerande ämnets phlogifton; luft- 
fyran, fom fäledes är blifven lös, målte, tilli- 
ka med det i famma ögnablick fritt blifne al- 
kali volatile, öfvergå uti recipienten: fom nu 
jårn-kalken i denna deftillations hetta, ej kan 
emottaga mera phlogifton, få bör ock en del 
af det tingerande ämnet odecomponeradt öf- 
vergå: ty om denna kalken vore i Itänd at qvar- 
hålia alt phlogifton, få fkulle ej annat ån luft- 
fyra och flygtigt alkali framkomma. Jagdettil- 
lerade derföre en blandning af 6 delar fint rif- 
ven brunften med 1 del rifven berlinerblä: et 
alkali volatile aératum, utan tecken til tinge- 
rande åmne uti recipienten , var refultatet 
deraf. 

7. Anmärkningen. Det är troligt, at detta äm- 
ne kan bringas i luft-form, ehuru det ånnu 
ej har lyckats tor mig. 

2. Anmarkn. Befynnerligt ar, at vart tinge- 
rande åmne, fedan det år fö renad t med alka- 
lier eller kalk, utgör et menltruum , fom ej al- 
lenaft uplöfer metallifka kalker, utan q$k der- 

med 



1783- of m - Febr: Mart. 43 



med utgör et trefalt medel-falt, fom ej af luft- 
fyran decomponeras hviiket likväl händer med 
blod-lut Q}ch liqvor prxcipitans , när de få ftä- 
i fria luffen. Det år ej allenaft jårn- kalken, 
fom har denna det fingerande ämnets Ageran- 
de egenfkap (§.2. c.), utan det famma fker 
ock med guld', filfver, koppar och, kan fke, 
med flere^ ty när deras folutioner med liquor 
prrecipitans åro fällde och med mera tildageu 
liquor åter uplöfte, håller folutionen fig uti fria 
luften klar, utan at kalken af luft-fyran prae- 
cipiteras. 

j. Anmdrkn. En annan märkvärdig omftån- 
dighet är, at detta ämne ej decomponerar me- 
tallifka- folutioner efter enkla äffinitets lagen , 
..undan tagne argentum nitratnm och marcurius nu 
tratus fornt me t alla aerata (§. 12. a.). Då mail 
nu finner, at Berlinerblä ej af fyror uplöfes, 
få följer naturligtvis deraf, at det tingerande 
ämnets affinitet år ftarkare til jårn, ån fyror- 
nas til jårn: Icke defto mindre fker ingen fäll- 
ning ^ når detta ämne blandas med en uplös- 
ning af jårn-vitriol. Det torde ej vara få lått 
at håröfver upgifva en öfvertygande förklaring. 

— ^^^^ s*^.*^ 

Örnithptogifka Anmärkningar^ gjorde vid 
Almare - Ståk i Upland, 

af 

PEHR G. TENGMALM* 

sflmaré-?tdk 9 i allmänhet Stdks-6n kallad, 
belägen vid fegel-leden imeilan Stockholm 

och 



44 I 783- <zf an - Febr. Mart. 



och Upfala, famt af åldjé Svenfka Hiftorien få 
vål kand (*), eger alla de naturens förmåner, 
fom kunna göra et ftälle vackert osh behag- 
ligt. Hela Ön år ungefärligen § mil lang, räk- 
nad från en i norr til en dylik i foder ut- 
gjutande udde. Bredden år ej aldeles | mil. 
Landsvågen går midt Giver ön. Vid Nordvå- 
ftra ändan år den med et fm alt näs förenad 
med fafta landet. Ön år til ftörre delen med 
fkog bevåxt, famt af flere högder, fom gä frän 
Norr til föder, af bruten, imellan hvilka dål- 
derna åro til fruktbara åkerfält och bördiga ån- 
gar upodlade. På flera Milen fynas lemningar 
efter gamla och förfallna trägårdar, fom vittna 
om Catholfoa Pråfterfkapets drift vid trågårds- 
fkötflen. Vill-Aplar åro allmänna, vilda päron- 
träd icke fållfynta, och krusbårs-bufkar finnas i 
ftörfta ymnoghet. Lemningarne efter gamla Bi- 
fkops-fätet kallas Trollens Backe. Den har nu 
mera utfeende af en kulle, fom ofvanpä år 
tämmeligen jåmn och flåt, ån af några ruiner. 
Hela fodra och våftra lidan af denna backe år 
af Torne, Berberis, Hagtorn, Slå- och Krus- 
bårs-bufkar få inftångd, at den är nållan otil- 
gängelig, Naturens alfter, fä i växt- fom djur- 
riket, äro hår i ymnoghet nedlagde. En full- 
komlig ftållets Naturai-Kiftoria fkulle vara bäde 
nöjfam och nyttig. Jag vägar enclaft för den- 
na gängen til Kongl. Academien öfverlemna 

några 



(*) Om defs oden i äldre tider fes: Salvii Befhrifn. 
om Uphind* Biff. de Alman-Ståk ak Oi~ Berg, Diff. 
tic Sigtuna ftantc Sjf cadetUt &e. Nu varande ega- 
ren är Hans Excellence, Commend. af K. Svärds 
Orden., Herr drefvep Poxtl-s de la Gardie. 



1783- G? an * Febr. Mar t 45 



några ftrodde anmärkningar vid de foglar hår 
finnas. 

Af vid pafs 105 fårfkildta flags foglar , fom 
hår åro fundne, träffas dock rof-foglar i ringa 
antal, oeh ganfka få hafva hår lina bon , utom 
Fijk-ljnfen (Falco Haliaetus) och Hafs-orn (Fal- 
co Albicilia) fom bygga i höga träd ut med 
ftrånderna. De hafva bada det befynnerligt från 
andra Falkar, at yttre framtåen år lika böjelig 
bak fom framåt, lika fom pä ugglor. En Hafs- 
6m upföddes hår en lång tid ifrån unge. Han 
valde fifk framför alt, men åt annars alt flags 
rått och visfte behändigt plocka fmå foglar. Åt 
icke gärna det fom var iMmt, om ej hungren 
tvang honom. Var mera rådd ån grym. Skrämd 
eller retad , hade han et obehagligt hvifslande 
late, men var derimellan tyftlåten. Rörde al- 
drig hemtamde djur, men en tam korp, fom 
långe lefvat i förtrolighet med honom, måfte 
ånteligen finna fin graf i hans mage. 

Duf" Höken (Falco Falumbarius), görfittbo 
i granar och lägger 5 rödfpjutiga ägg. Boet 
år ofvan helt flackt och håller en god ~ aln i 
diametre, beftående af torrt granris, få hop- 
lagdt, at de gröffta qviftarna utgöra bottnen 
och de fpådafte betäckningen. Obf. Cera nec 
obfcura, neque viridis, ut in Syftemate Nat. 
dicitur, fed colore citrino. Från Nifus, den 
han närmaft liknar, fkiljes han: 1:0 til ftorle- 
ken: Nifus år minft af alla Sven&a Hökar , 
denne litet ftörre ån Tinnunculus (knapt få 
ftor fom en höna)» 2:0 År denne under fnö- 
hvit, åfven på låren; Nifus deremot rödaktig 
under halfen, vid fidorna och på låren. 3:0 
äro tvärbanden under på denne til 1 å 1 f li- 

neas 



46 1783- <zfM /fcfa/t. 



neas bredd, men på Nifus mycket finare, knapt 
\ iinea. 4:0 Hjärtlike flåckarne på hvar fjä- 
der midt i vågan, åro på denne helt tydelige, 
men ej få utmärkte på Nifus. 5:0 år Nifus 
mer afkegra, fåfom göken, men denne mera brun ; 
bagge hafva en hvit otydlig rand öfver ögonen. 

Om Hökar och Falkar hår åro flihynte, 
finnas Ugglor i få mycket ftorre ant::l. Det 
tyckes >ara anfenligt, då man inom en vidd 
af en knapp half mil kan räkna 7 dirterenta 
flag. Nåft Har f ang ( Strix Nyclea) år iöljande 
den rarafte. 

Strix capite laevi , corpore grifeo, maculis 
pififormibus albis, Iridibus fiavis. 

De/c. Magnituclo Merulse. Roftrum breve, 
apice album, medio fufeum. A cantho oculi 
ad roftrum linea nigra. Radius oculorum plu- 
mofus albus, fufco hinc <k inde ieviilimeim- 
mixto. Caput grifcum, punclis candidis, cii> 
eulo fufco al bo q: 1 e maculato cin&um. Collum 
fupra, dorfum, al te, tectrices alarum & uropy- 
gium grifea, maculis piliformibus majoribtis 
minoribusque albis. Peclus & abdomen. alba, 
maculis irregularibus fufeis. Remiges fufco?, 
primores margine exteriore ferratfie , fafciis al- 
bis. Cauda fupra grifeo -fufca, ueaiiis albis; 
fubtus albida. Digiti ad unfves usque lanati 
al bi. Ungves nign. Jag har hos ingen Or- 
nitbolog kunnat igenrinna denna lilla vackra 
ugglan. De fom haft tilfålle at fe Rudbecks präk- 
tiga verk, kunna bart döma, huru vida den kan 
vara dels Noctua major, oculorum iridibus cro- 
ceis , Faun. Sv. N:o 74. 

Strix fafferina.y den minih af alla Ugglor, 
knapt ftqf fom en Domherre , år framme om 



1783. cJ an - Febr. Mart. 47 



morgnarna i förfta gryning, Har et gällt hvifs- 
lande låte och lackas hela J-dels milen, då man 
härmar det. De åro mer och mindre Hacki- 
ga. Lika fom fläckarna på fomliga åro hvita- 
re än på andra. 

Skrik-Ugglan (Str. Stridula) år ftor fom 
Har-Ugglan och fkiljes från alla andra genom 
fina ganfka långa ben. Som defs befkrifning 
faknas i Fauna Svecia, och Caracleren ej heller 
år tilräckelig, at fkilja den ifrän de andra , tor- 
de följande kunna tilläggas. 

Defcr. Rollrum nigrum, fetis rigi dis ex fufco 
& albo variegatis tertum, Circuius plumofus 
oculos cingens interius niger, dein albo ru- 
fefcens , radiis nigris. Iris faturate flava. Cor- 
pus totum fupra ex rufo , nigro & pailido va- 
riegatum; fingulse enim pennas media longitudi- 
ne nigrae, dein rufe & ultimo margine pailido. 
Tectrices alarum maculis fordide albis. Re- 
miges fufcas, apice rotundatoe. Cauda fufca, 
fafciis rufo-luteis. Pertus & abdomen luteo- 
album, maculis longitudinalibus fufcis. Tibias 
! longiflimie, lanatce, lana fordide alba. 

Af Göken (Cuculus Canorus) finnas hår 2:ne 
varieteter: a) i Fn. Sv. tilråckeligen befkrifven, 
b) Variegatu^ fom år nog olik den allmänna 
j och hvars ritning jag tilforene för Kongl. Aca- 
i demien haft åran upvifa. Corpus totum fupra 
téftäceum , undulis transveriis pallidis, apicibus 
I pennarum albis. Den år både af Pennant och 
I Brisson befkrifven. År en yngre Gök, fom 
med äldren antager fin rätta färg. Ungarna äro 
än mörkare och fpräcklugare. 

Picus Triäactylm , ej fållfynt hår. År til 
ftorleken midt imellan Medius och Minor. Ho- 
norna 



48 1783- <*? an - Febr. BI art. 



norna åro gråfiåckiga på hufvudet. År ofvan- 
på hvit iität hela ryggen. 

Sjo-fogel är hår ganfka fparfam, och klaga 
de gamle, at den årligen af tager. Det år dock 
ej alla år lika britt på den. Kaffer "Anas Clan- 
gula) vifa fig förft pä våren, men gä långre 
in på fommaren borrt. 

Skrackor (Mergus Merganfer St. Nat XII. 
p. 207.) bebo holmarna, göra lig bon antingen 
uti håliga tråd eller under bufkar. Låg^'3 8 a 
10 agg, hvita , oflåckade, fom vid Midiom- 
mars-tiden utkläckas. 

Fijk-mafen (Larus Canus) återkommer om 
våren vid Norsfens 1 eke tid. 

Hvad fagt år om Sjo-foglar, galler äfven om 
Skogs-fcglar. Knapt en enda Sqvak-Orrc fins p! 
hela Ön. Ingen Tjäder, om ej någon jagad 
från fafta landet pä en ltund här kan taga lin 
undanflygt. Rappbons (Tetrao Perdix) harva 
fordom funnits, men åro genom hårda och 
kalla vintrar utödde. 

Af Snäppor (Scoiopaces) märkas följande. 

Scolopax Fufca roftro apice inflexo, ^orpore 
nigro-albo nebulofo, uropygio alisque fubtus 
albis. St. Nat. XII. p. 243. Briff. Tom. V. p. 
277. PL 23. Fig. 1. 

Defcr. Roftrum longiflimum, gracile, ceqva- 
le, apice laeve. Mandibula fuperior apicem 
verfus parum inflexa, inferior verfus bann in- 
carnata. Nares lineares, fupercilia alba. Caput 
& dorfum fufco-grileum undulis parvis albis. 
Dorfum fufco & albo maculatum. (Plumse dorfi 
longiores. margine & apice maculis albis). Alx 
fupra ex nigro, fufco & albo maculatx. Uro- 
pygium album. Peåus oblcure cmereum, al- 



1783- <zf an - Febr. Matt. 49 



feo & fufco varium. Remiges fufcas, Prima ra- 
chi nivea-; fecundarise fubtus albo-maculatse. 
Reclrices breves, obtufae, fufcae, fafciis albis. 
Ungvis pofticus breviffimus. Tringae littorese 
valde affinis, ordine vero inter Scolopaces ad 
Giottidem accedit. 

Sangfoglar (Pafleres) finnas hår i ftörre an- 
tal ån på mänga andra ftållen. Om man an- 
tager 15 eller 16 fpecies Motacillse, 7 Frin- 
gilfe, 5 Turdi, 4Loxise, 3 Alaudae&c. få mä- 
lte de tilhopa lagde utgöra en vacker mufik. 
Hvad fom egenteligen tyckes låcka dem hit, 
år den fåkra tilflygt de hafva i tjocka fkogen, 
famt det vårn de på et från fafta landet affkildt 
ftålle tro fig hafva mot månnifikors våldfam- 
heter. Föda kan ej felas, dår få mycken löf- 
fkog år, dår en myckenhet gamla mafkftungna 
löi-tråd utbjuda lina inbyggare födan, dår 
Rönn-bår och Al-knopp vankas om höften. 
Vid Trollens Backe , dår flere flags bår -frukter 
våxa, uppehåller iig näftan hela vintren en flor 
mängd Kramsfoglar? deras låckraftefpis år dock 
Slå-bår... 

Rbdvingar (Turdus Iliacus ) och Klädran. 
(Turdus Muficus) åro 2:ne foglar , fom de flå- 
ite Auétorer fammanblandat. Både Klein och 
Kramer hafva mifstagit fig. Frisch har ej hel- 
ler fkildt dem riktigt. Afl. Archiatern och Rid- 
daren v. LiNNé härunder namn af Iliacus val 
befkrifvit Rodvingama, men lemnat Muficus. 
Enligt Gr. Buffons, Pennants, Brissons, 
Albini, Scopoli och fleras påliteliga vittnes- 
börd, år den Turdus , fom om våren låter hö- 
ra fig från de högfta tråden, och allmänt år kand 
under namn af Klädra, Tall- eller Jaltraft , de 

D gam- 



5° 1 783- <$j an < Febr. Mart. 



gamlas Muficus. Iliacus deremot är hår min- 
dre allmän, kommer om våren i hopar, blir 
några dagar qvar, går fedanborrt, kanfke län- 
gre i Norr, och kommer ej åter, torr ån om 
höften, at i fållflkap med Klådran och andra 
flyttfoglar anftålla fin valfart til fodra lånderi ra. 
Kodvingarne åro mårkeligt mindre ån Klådran. 
De åro til fårgen mörkare. Under halfen, på 
broftet och fidorna otydligt fläckade. Harva en 
ganfka utmärkt och tydeiig hvit eller gulblek 
rand öfver ögonen och en dylik under. Kli- 
dr an deremot har ingen rand hvarken öfver el- 
ler under ögonen. Har på broftet och halfen 
ordenteliga, fvarta och trekantiga flackar. /&£ 
cus år under vingarna helt mörkröd, hviiken 
färg åfven utbreder lig något på broftet och ät 
fidorna. Muficus har ving-pennorna vid bafen, 
famt deras undre tåck-fjådrar orange-röda eller 
blekt roftfårgade. Från ungarna til klådran 
fom annars både til fårg och ftorlek mer U 
Rödvingarna, fkiljas de: genom den tydeliga 
gula randen öfver ögonen; under vingarna 
år fårgen mycket olik: på broftet; ungar- 
na til Klådran hafva fläckarna pä broftet helt 
tydeligt trekantiga. Både Brisson och Albin 
hafva goda figurer på Iliacus. 

Tallbitar (Loxia Enucleator) och KorsnShlhir 
(Loxia Curvirolira) komma villa år i ftor myc- 
kenhet, andra äter fynes ej en enda. Således 
var hår 1779 om höften och näftan hela vintren 
en otrolig mängd Korsnäbbar, men aldeles in- 
gen Tallbit fyntes. Följande året 1780 infun- 
no de lenare lig i lika ftort antal, dadeiörft- 
nämnde törfvunnit. Ar 1781 fyntes ej en en- 
da af någotdera (laget. Det år mårkeligt, at 



1783- of an - Febr. Marh. 51 

af den myckenhet Korsnäbbar, fcin 1779 om 
höften vilade fig, ganfka få voro röda, utan 
de rnåfta gröngrå. Jag hade då, få vålfomfle- 
re gånger fedan, tilfåile, at göra mig förvis- 
fad om fanningen af Edvards upgift, atderö- 
de endaft åro hannar och de gra honor, ty 
partes generationis hos bagge könen åro helt 
tydeiiga, Fri sch håller före, at de åldre han- 
narne endaft åro röde, hvilket dock fvårligen 
lårer kunna medgifvas, ty 1:0 tyckes fådant: 
ftrida mot naturens allmänna lagar , enligt hvil- 
ka man funnit, det ju åldre en fogel blir, ju mat- 
tare blifva defs fårgor; man har iedt foglar med 
äld ren blifva grå, ja helt hvita. 2:0 öfverens- 
ftåmmer ej fådant med förfarenheten , ty man 
har aldrig funnit någon hanne grå. Lika ogrun- 
dad år deras mening, fom hålla före, at de 
variera efter årstiderna; jag har funnit både 
röda och grå om höften, vintren och våren. 

Bofinken (Fringilla Ccelebs) återkommer om 
våren, ftrax efter islofsningen. Hannarne blif- 
va här om höften lika få fnart ofynlige fom 
honorna. 1782 den 12 Februarii, vidnogftark 
köld, vifte lig et par, hanne och hona, fram- 
me vid hufen. Detta bevifer endaft, at de ej 
få allmänt flytta, at ju några kunna vara qvar. 
Månne de fom påftätt, at hannarna blifva hos 
ofs öfver vintren, ej kunnat blifva förledde, 
at af några fådana exempel göra en allmän 
flutfats? 

Mufäcapa Atric apilla återkommer i April ma- 
nad. Håller fig utmed vattnet, garna 2 och 2 
tiifammans. Gör lig bo uti ihåliga tråd och 
lågger 5 agg. Franfke Qrnithologerne kalla den 
Qobe Mwcbe a Collisr , men jag har aldrig funnit 

D 2 någon 



52 1783* £f mu Febr. MarV 



någon hvit ring kring halfen, ej heller at de 
variera efter årstiderna, faftån man väl kan 
träffa dem, fom ofvanpå åro helt kolfvarta , då 
andra äro fvartgrå. 

Defcr. Mas^ Roftrum triangulare, nigrum. 
Fröns alba. Tota avis fupra fplendide nigra , 
fubtus nivea. Macula alarum alba e teclrici- 
bus & ultima remigum , quse & apice & utro- 
que margine alba. Re&rices 2 intermedice ni- 
grse, ceterse margine exteriore albse. Obj. va- 
riat colore cinereo-nigro dorfi. 

Foemtna, fröns fordide alba. Caput, collom 
& dorfum viridi-cinerea j fubtus color albus 
cum aliqua fufcefcentis mixtura. Remiges fu- 
icae; 3 ultimce margine inferiori & apice albis, 
ultima etiam margine fuperiori. Rectrices £u- 
fcse. 

Mufcicapa Grifola. Det är troligt, at denna 
är den famma, fom i Fauna Svecica år uptagen 
under namn af Motacilla Ficedula. Den korr- 
ta och ofullftåndiga befkrifningen tyckes gifva 
ISdant tilkänna. For öfrigt år, mig veterligt, 
den råtta Ficedula ej funnen i Sverige. Den- 
na kommer fenare fram ån den föregående och 
lefver mer i fållfkap. Honan år mycket lik 
hannen. 

Defcr. Roftrum nigrum. Caput grifeum, 
maculis oblongis fufcis. Supra grifea tota. 
Gula, collum fubtus & peftus albida, macu- 
lis longitudinalibus dilute grifeis. Abdomen 
album. Alte fubtus albrc, leviflime rufefcentes. 
Tempora avis junioris rufefcunt. Mas a fce- 
mina differt fronte & abdomine obfcuriori. 

Tomlingcn (Motacilla Troglodytes). Nåft 
Kungs-foglen den minfta af alla Svenfkafoglar, 

år 



i78?« £f<*n* Febr. Mart 55 



år ock utom honom den enda Motacilla , fom 
blir qvar öfver vintren. År fvår at lkjuta. 
Häller fig inuti de tjockafte fnår och bulkar. 
År i beftåndig rörelfe, lyfter ftjerten ånda up 
til hufvudet. Sjunger om våren ganfka vål i 
kärren. Hannen är mera rödbrun och honan 
gråare* 

Motacilla Curruca (Krukan) och Sylvia är o 
hvarannan ganlka lika och kunna lätt förblandas. 
Bägge äro ofvan grå, och under hvita, med 
någon blandning af rödt. Bägge uppehålla fig 
i trägårdar, och göra, efter trågårdsmåftares 
tanka, fkada på ärterna (kanfke då de foka de 
fmå mafkarna uti årtfkidorna) och kallas derfo- 
re promifcue Årt-fogel. De fkiljas 

1:0 til ftorleken. Sylvia år ftor fom en van- 
lig Motacilla, men Curruca ibland de minfta. 
2:0 Sylvia år på hufvudet afkegrä, på ryggen 
grå och råftfårgad. Vingpennorna i yttre kan- 
ten råftfärgade. Curruca deremot år enfärgad 
både på hufvud och rygg, grå, (grifeo - cine- 
i;ea.) och har ingen tilblandning af råftfårg. 
Defsutom har Curruca en litet mörkare fläck 
bakåt örat, fom aldeles icke år på Sylvia. Ho- 
norna til bägge äro fullkomligt lika hannarne. 

Motacilla Hippolais kommer nog fent på vå- 
ren och ej förr ån medio Maj i. Caraéfcer fpe- 
cificus, är i Fauna förblandad med Salicaria. 
Kutide andras t. ex. på Hippolais: Mot. cinereo- 
fufca fubtus alba, palpebris margine albis, ar- 
tubus fufcis. 

På Salicaria: Mot. virefcenti-cinerea , peélo- 
re flavo, abdomine albo, fuperciliis pallide fla- 
vis. Dcfcr. Hippolais eft fuperne grifeo-fufca , 
leviflime ad olivaceum inclinans, fubtus alba 

D 3 cum 



54 1783- £? an > Febr. Mart. 



cum aliqua fufcefcentis mixtura in peclore & 
gula. Abdomen album. Alse fupra fufcse, fub- 
tus albse, tectrices inferiores leviter flavefccn- 
tes. Cauda fupra fufco-grifea, fubtus alba. 
Palpebrge margine albse. 

Motacilla Schosnobanus' och Trochilus komma 
nog nåra ofverens både til ftorlek och utfeen- 
de. De hafva bagge en blekgul rand öfver ögo- 
nen $ men Schcenoboenus år ofvanpå aldeles ic- 
ke grönaktig fåfom Trochilus, utan blekbrun, 
fam.t något fläckig på hufvudet. Han år ej 
heller få citron-gul på brortet fom Trochilus. 
Til ftorleken varierar den iiftnämnde neg 5 
Mot. Acredula, Fn. Sv. N:o 263, bor fnarare an- 
fes fom en yngre Trochilus , ån fom honan. 

Motacilla Atricapilla år ibland de raraiie och 
tillika täckafte fångfoglar hår pä orten. Kom- 
mer ej förr ån i flutet af Maj. 

Defcr. Mas, Pileus fplendide niger, collum 
fupra & latera colli cinerea. Tempora, gula 
& jugulum dilute cinerea. Abdomen album 
vix cinerei quid admixtum, magis tamen ad 
latera. Dorfum, alce & oaudaé gnfeo-olivace-<\ 

Foemina, Pileus luteo -ferrugineus. Collum 
fupra & latera colli cinerea cum mix tu ra luteo 
virefcenti. Gula, jugulum & peclus cinerea, 
luteo mixta. Cetera ut in mare. 

Lapp-mefen (Parus Cauclatus) ehuru til fkap- 
naden af näbben nog olik ds andra Ti:om.i, år 
dock til naturel lik dem. Flyger garna i fålt 
fkap med dem, aldrig enfam, har en fkuu.n- 
de flygt fom de, och et pipande läte. ftfin- 
ner lig tidigt Dm höften, men blir ofynlig öf? 
ver Itarkalre vintren til våren,, då han äter vt 
far lig, nog iul och ruggig- At den farus 

B/ar- 



1783- sf an * Febr. MarL 55 



BJarmicuf, fom i Fauna Sv. år befkrifven, icke 
år annan ån Caudatus , finner hvar och en , 
fom något närmare jämför befkrif ningen med 
fjelfva foglen. 

Anatomi fk Obfervation, 

fom bevifar , at ftallet eller fatet af den ftinkande 
lukten ifrån munnen, hos en del frijka Perfoner , 
icke dr i magen, utan enda fl i matftrupen , 
famt huru den kan forekommas , 

af 

GASTEN RÖNNOW. 

1 jet år hvar och en bekant, at mänga män- 
nifkor hafva en ftin kände anda, fom kom- 
mer a£ förfkåmd mage, ftundom af förMmda 
lungor, andra af Polyper eller växter uti nå- 
fan, af venerifka får i halfen, på tung-fpenen 
och mandlarne, famt åtfkilliga andra orfaker, 
onödige hår at upråkna. Deffe perfoner hafva 
gemenligen ingen frifk hy i anuktet. Om al- 
la deffa vill jag icke tala. 

Men det gifvas ock andra, fom må rätt vål , 
och hafva en frifk färg i aniiktet , men gifva 
dock en ftinkande lukt ifrån munnen, hvilken 
härkommer endaft af en ihålig tand, eller fle- 
ra, deruti fin tuggad mat lig famlar och rutt- 
nar, fom gifver ifrån fig den ftinkande lukten. 
Denna kan lätteligen afhjelpas, når Läkaren 
endaft förordnar, at man alla dagar, åtminfto- 

D 4 ne 



56 1783- <if M - Febr. Matt. 



ne om morgonen , med en tandpetare renfar 
tanden, och fedan fköljer munnen. 

Man finner ånnu Perfoner, fom åro vid en 
god hålfa, och hafva frifk fårg i anfiktet, ren 
tunga, de hvitafte och aldeles ofkadde tänder, 
och dock likvål gifva en ftinkande as-lukt ifrån 
munnen, lik den af en ihålig tand. Deffe Per- 
foner gifva mäfta bekymret åt Medici och Chir- 
urgi, til hvilka de gifvit fnt förtroende, hälft 
de veta icke gifva annan orfak til den elaka 
lukten, ån en forfkåmd mage, förelkrifva folj- 
akteligen deremct afförande Medicamenter til 
at renfa magen. Dertil har jag fedt at man ånnu 
nyttjat Mineral-vattens drickande, famt andra 
magen ftyrkande Medicamenter. Alla deffe me- 
del hafva icke affkaffat den ftinkande lukten. 

I mina yngre år har jag haft tilfålle at ock- 
få blifva rådfrågad af åtfkilliga fådana frifka 
Patienter, dem de åldfte Medici och Chirurgi 
ofta tilftyrke, at med afförande medel renfa 
magen, utan at de deraf blifvit befriade ifrån 
den ftinkande lukten. Hos deffe Perfoner har 
jag, i famma mening fom de gamle, trodt ma- 
gen dertil vara fkuld. Men i ftället for af- 
förande medel, hvilka dem tilförne icke hul- 
pit, har jag förefkrif vit dem kråk-medel , icke 
til at kråkas endaft, utan til at upkafta den 
ftinkande materien, fom magen kunde innehål- 
la, derifran jag trodde denna elaka lukten kom- 
mit: af detta lenare medel, har jag då mårkr, 
at de altid hafva blifvit befriade ifrån denna 
lukten for några dagar, h vilken likväl fedan 
återkommit j dä Patienten, fom annars mådt 
rått val , icke äftundat at få ofta intaga kräk- 
medel, utan hellre nögt lig at hälla en väl- 



1783- £f an * Febr. Mart 57 



luktande krydda uti munnen, til atdermed för- 
bättra den kinkande lukten. Erfarenheten vi* 
far, huru otilräckeligt detta medel år. 

Når jag ankom til Paris, och ville dar ofva 
mig i Anatomien och fornåmligaft at få et re- 
digt begrep om alla delars rätta fåte eller ftåll- 
ning, få i hufvudet fom i halfen 5 påtog jag 
mig at klyfva åtfkilliga hufvud, dertil jagaltid 
nyttjat unga, med hela framtånder, imellan 20 
til 30 års ålder, at deraf taga ritningar til min 
underråttelfe. En gång hände mig, då jag ha- 
de ena hälften af hufvudet fram för mig på 
mina knån , och ville framdraga larynx , lamt 
fälla Epiglottis mot Glottis, hvilken al tid ftår, 
utom under nedfvåljningen, öpen, kom mig 
en ftinkande as-lukt i nåfan, få ftark, at jag 
få når flåppt hufvudet på golfvet, hvilket lik- 
väl fyntes vara fårfkt. 

Då jag fedan underfökte, hvarifrån denna 
ftinkande lukt kunde hårröra, fann jag, at på 
fidan, under bafis och cornua majora offis hy- 
oidei, i fjelfva öfverfta delen af matftrupen 
(oefophagus) var en liten aflång håla eller fåll , 
af nåftan en tums längd, och 2 til 3 liniers 
bredd, fom innehöll fin tuggad mat, fådan 
fom man finner uti ihåliga tänder, hvilken ut- 
fpridde förenåmde elaka lukt. Denna uptåckt 
f agnade mig mycket, hälft jag deraf lårde , hva- 
dan den flinkande lukten kunde upkomma , 
fom man ibland finner hos frifka perfoner, fom, 
hafva ren och frifk färg ianfiktet, ren tunga, 
rena hvita och ofkadde tänder, och at man til 
deras botande icke hade nödigt andra medel 
ån dem, fom kunde åftadkomma upkaftning 
eller utvidga matftrupen, til at renfa hålan el- 

D 5 ler 



58 1783- £? an * Febr. Matt. 



ler fållen, uti h vilken den ruttna maten fig 
famlat. 

Det lår vara allom fom vederbör bekant, 
at os hyoideus är fåftadt åtminftone med nio 
mufklar, om icke flere, rundt omkring halfen: 
alla deffa fåttas i rorelfe omfom , mer el- 
ler mindre , efter omftåndigheterne , vid 
nedfvåljandet: men vid upkaltningen , händer 
icke fåledes , utan då fåttas ftorre delen af buk- 
mufklarne tillika med diaphragma i rorelfe , och 
med våld upftota alt det fom magen innehåller, 
hviiket utvidgar matftrupen och fållen eller 
hålan, fom innehåller den ruttna ftinkande ma- 
ten och affköljer den famma: följakteligen blir 
egaren deraf fri ifrån den ftinkande lukten. 

Mig tycktes , at denna aflänga hålan eller 
fållen beftod af den uphogning, fom hinnor- 
na af matftrupen hade fått genom någon af de 
underliggande Laryngis-mufldarna. Detta har 
jag icke vetat genom upfkärande efterioka til 
at bevifa, hålft det alsintet bidragit til atftyr- 
ka vifsheten om fatet af min uptåckt , cj hel- 
ler ville jag fkada min ritnings -modeii , utan 
lemnar det at vidare i framtiden, efter hehag 3 
utforfka af Anatomicis vid Hofpitalerne. Det 
år nog af eller tilfylleft, at man fer af denna 
obfervation, at Hållet, hvarifrån den ftinkande 
lukten kommer hos fomliga trilla peribner, 
år i öfverfta delen på fidan af matftrupen, och 
icke i magen. Hviiket med hvad otvan fagt 
år, lårer til fullo vara bevift. 

Når man nu år iaker om ftalleu, h varifrån 
den ftinkande lukten kommer, och vet huru 
man fkali kunna borrt(kaSa den famma : få 3 lig- 
1 rv det Practicis at utrinna det bäfta medlet der- 

tiL 



I 783- <^ m - Febr. MarL 59 



til De Perfoner, fom hafva lått at kråkas', dem 
har jag tilftyrkt at dricka några glas ljumt vat- 
ten, och at ledan med en våt pennefjåder kit- 
la fig i fvalget, för at åftadkomma upkaftning 
en enda gång, ty det gör tilfylieft. Andra, fom 
icke lått upkafta , dem har jag rådt til den få 
kallade mag.- bor/lens bruk, fom för 30 til 40 
år tilbaka, var mycket i mode uti Paris, ty 
fatet af den eiaka lukten troddes då 3 fom man 
tror ån i dag, vara i magen. 

Som jag icke fedt någon Auclor, fom den- 
ne obfervation gjort allmän/ har jag trodt 
mig böra den upgifva , fäfom nyttig för Läka» 
re, at kunna fe, det man vid dylika tilfällen 
icke bör lafta magen med Medicamenter. 

Theorien om den IVirzijka Spiral-Pumpen > 

förklarad af 

HENR. NICANDER. 



§. 1. 1 Jenne Pump har, .fom man vet, långe 
varit bekant, och år redan år 1746 
påfunnen och vårkftålld af Hr. Anders Wirz, 
Tenn-gjutare i Ziirick, en man af et ganfka 
mekanilkt fnille, 13 fom af påfundet kan döm- 
mas. Han byggde honom i Limmat-ftrömmen 
för et Fårgeris behofj men fick honom icke 
at väcka fårdeles upmårkfamhet, förmodligen 
af den orfaken, at man dels icke kunde fe 
byggnaden .inuti, dels ock icke fann verkan 



6o 1783- 0än. Febr. Mart 

fynnerligen betydande. På hela tjugu åren ha- 
de man derföre ingen underråttelfe mer derom, 
ån endaft några ord uti et bref, fkrifvet til Hr, 
Sulzer i Berlin och infördt år 1754 uti 1 Band. 
af Neuefien Satnml. vermifchter Schriften^ Bl. 8-> 
Ziirich in 8-vo. Åndtligen finner dock Hr. J. 
H. Ziegler v. Winterthur honom vård at 
meddela allmänhetens kunfkap, och författar 
derfore, med Uphofsmannens tilftånd, år 1766 
en Befkrifning derom uti 3:dje Bandet af Ab- 
handl. der Natur f or J "cbenden Gef ellfchaft in Zurich. 
Sedermera har ock den af Mathematiken icke 
tångefedan mycket faknade Hr. Dan. Bernoulli 
fkrifvit en Theoretifo Afhandling om denna 
Pump uti Petersburgifka Commentarierna för 
år 1772, och med detfamma föreflagit dervid 
några nödiga förbättringar. Slutligen har åfven 
Hr. Mabyn Baily uptagit honom ibland Ma* 
chines and Models contained in the Repofitory of 
the Society for the encouragement of Arts> pag. 151", 
utgifne i London 1776. Således har i lenare 
tider icke felats underråttelfer derom ; men 
med alt detta har dock foga bruk biifvitgjordt 
af Mafkinen, utan tvifvel för den orfaken, at 
"man derom icke fattat vederbörligt fördelakti- 
ga tankar. Det enda ftållet, hvaråft man vet, 
af den, fedan år 1746, blifvit vårkftälld, 
år i Florenz. För at blifva öfvertygad , huru- 
vida af honom kunde vinnas någon betydande 
tjenft, anftålldes dar år 1779 et publikt förfök, 
enligt viffa Hr. Bernoulli s förbättringar, och 
utflaget dervid blef, at man upfordrade 47 § 
kannor vatten, til en högd af inemot 100 fot, 
på 2 minuters tid. Sedermera har Senetoren 
Lorenzo Ginori på famma ftälle, dar detta 

för- 



1783* S m * Febr. Mart. 61 

förfök fkedde, låtit bygga en dylik brukbar 
Malkin , fom bringade fitt vatten til naftan fam- 
ma högd. Årfarenheten har fäledes både i Flo- 
renz och Ziirich intygat, at af vår Pump kan 
yåntas något gagn. Men utom hvad fom nu 
år anförd t, kan af fkål, forn framdeles fkola 
antöras , förfåkras , at den rått byggd kan åitad- 
komma mycket mer, ja, göra ftörre nytta än 
fiere Pumpar af ordinär ftorlek, förft i anfe- 
ende til vatten-mångden , fom med ganfka mått- 
lig kraft kan upfordras, ochfedan til högden, 
hvilken kan bringas til 6 eller 7 gånger ftör- 
re ån den, hvartil vanliga pumpar hinna. Di- 
reéteuren Hr. Johan^ Alströmer har under 
fina utlåndflka refor fett den Florentinfta , och 
fattat derfore fådant tycke , at han icke allenaft 
hemfört med fig en befkrifning derom, utan 
ockfå en modell deraf , hvarom få vål fom om 
fjelfva original-byggnaden man kan låfa en be- 
råttelfe, införd uti den Månad s-fkrif ten, fom 
i Götheborg utkommer, under titel af Samling 
af Ron och Uptackter m. m. för Decemb, 1781. 

I fig fjelf år Mafkinen verkligen et konft- 
ftycke och förföken dermed ganfka märkvär- 
diga. Den ofelbara förmon , fom utfigten deraf 
lofvat, har fåledes icke kunnat undfalla få väl 
Hr.Direcleurens fom defs Hrr. Bröders attention; 
och fom intet företagande för dem markis 
koftfamt, fom år Fäderneslandet til någon för- 
del, få hafva de åfven förefatt fig at låta byg- 
ga honom i ftort, för at dermed fä mycket 
närmare utröna, hvad den i alla meningar til 
det hogfta kan uträtta. Men på det tillika för 
allmänheten hos ofs icke måtte faknas veder- 
börlig underråttelfe om Mafkinen och defs ver- 
kan, 



63 1783- <$? an - Febr. Mart. 



kan, har Commendeuren af Kongl, Vafa Or- 
den Hr. Baron Clas Alströmer updragit mig 
at på modersmålet öfverfåtta Hr. Bernoui lis 
förberörde Theoretilka Af handling, den båfta 

i ämnet, fom år at tilgä. Denna öfverfättning 
år ock med nöje företagen och redan fullbor- 
dad, famt torde framdeles pä nägot fått biirva 
bekant. Men under arbetet hafva yppat hg 
några omftändigheter, fom i mernåmde Aihand- 
ling dels faknas, dels torde förefalla en Bygg- 
måltare morkaj jag har derföre trott någon 
närmare förklaring öfver faken icke vara onö- 
dig. Men innan jag kan nämna, hvad den an- 
går, må (te jag i anfeende til ämnets varande 
befkaffenhet litet gä tiibaka, och uptaga det 
hufvudfakligafte, fom derom förut år fagt, och 
har fammanhang med mina tankar. 

§. 2. DäHr.WiRz verkftålldeMaflunen,beftod 
den af et fnäckformigt hjul,Tab. 2, AB Fig. I, fom 
inuti hade en fpiral-gång liknande en iösflåppt 
ur-fjäder i fitt hus. Fa bägge fidor voro bott- 
nar, fom vål betåckte fpiralen, och igenom 
centrum verticalt emot Hjulets plan gick en 
Gäng-ås CD, fom var ihålig pä den fynliga 

ii dan ånda intil Hjulets centrum, och dår ha- 
dt; en communications-öpning med fpiral-gån- 
gen. Utanföre gick denne ihåligc Gång-ås- 
ånde öfver änden DE af en krökt Pump-itock 
EF, likfom et Naf öfver en Axel. Den andre 
Gång-as -anden på andra fidan var iblid, och 
hvilade på et fårikildt underitöd. Hjulet hade 
åfven en öpning O i omkretfen, dår fpiral- 
gången utgick, och iäg lör öfrigt med en del 
af omkretfen under vatten, dock fa at Gang- 

Sfen 



1783* <$? an > Febr. Mart. 63 



a fen var parallel med vatten - ytan. Når nu 
Hjulet kringvreds, hämtades hvarannan gång 
vatten och luft, hvilka bagge ämnen alt mer 
och mer nalkades medelpunkten, och dar ut» 
gingo igenom den ihåliga Gång~ås~ånden in i 
pump-ftocken; och fedan vattnet där begynt 
mocka lig och trycka på den mellanliggande 
luften, begyate å lin lida luften a t verka til— 
baka på vattnet och efter handen drifva det up 
i högden, famt flutligen ut genom pumpitoc- 
kens mynning, hvarålt hon ock fjelf efter Hu- 
tad tjenft utgick. Men Spiral-Hvarf ven i Hju- 
let voro i det nårmalte af lika rymd, ifrån 
början til Hut, på det fammantryckningen in- 
åt medelpunkten icke måtte blifva alt för ftark, 
och vattnet icke nodfakas fvalla tilbaka ifrån 
det ena hvarfvefc til det andra och få ut igen, 
dar det inkom. 

Genom fädan tilftållhing fick Hr. Wirz, 
fafom lagt år, vattnet et flycke upfordradtj 
men icke til fårdeles högd. Til at derföre för- 
bättra påfundet har Hr. Bernoulli foreflagit en 
Slang, fådan fom Fig. 2 gifver vid handen, 
en förbättring, fom har blifvit följd vid den 
Florentinfka Mafkinens byggande, och fom 
verkligen år betydande både för verkan och 
fjelfva fammanfättningen , ty 1:0 kunna Slang- 
H vari ven ökas både til fä ftort antal och fä 
ftora radier , fom åfturrdas , hvilket efter Herr 
Wirzes tilftållning icke låt lig göra 5 2:0 kan 
vattnet härigenom bringas til mycket anfenli- 
gare högd än då 5 3-"o kan Slangen lättare och 
fullkomligare af en Handtverkare förfärdigas ån 
Spiral-hjulet 5 4:0 kunna fpringor och låck detfp* 
på lättare uptåckas och botas. 



64 1783- Febr. Mctrt 



§. 3. For at under förbigåendet lemna en 
liten befkrifning pä denna Mafkin , la ber an- 
märkas ? at vid D år en vatten- och väder-tåt 
Ledgäng fä tilftälld, at (tycket DS (lår faft, un- 
der det (tycket PD med axeln AP kringvrides. 

Fig. 3. föreftåller Profilen af dennaLedgång, 
födan fom Hr. Directeuren Alströmer upgii- 
vit honom i modell efter et Italieefkt påfund. 
Den tyckes vara den tjenligafte, fom man för- 
modligen kan påtänka, 

c c år en ring eller tunga faftlodd vid (tyc- 
ket DS; 

d d en lös ring pä (tycket DS ; 

//en faftlodd ring pä rörliga Rycket PS 5 

g g (krufvar, fom ttarufvas igenom hålen 
/ /, på Ringen / dä hela Ledgången ihop- 
fåttes 5 och för at äftadkomma den årforderli- 
£a tätheten, befattas ringarne dd och //med 
låder. 

Under rörelfen följa ringarne d d och / / 
fammanfkrufvade, fom nu fagt år, med rörliga 
(tycket PF, men Tungan t c ilar ililla. 

Vid P Fig. 2 ingår Slangen i Nafven PD. 
v } u,u äro armar, fom underhålla flangen. 

EE Vatten-karet, uti h vilket Mafkinen gär, 
och hvilket fkali hällas behörigen fullt af vatten. 

FGHI föreftåller en fection af detta kar ef- 
ter Axeln AP och linien Fl vatten - högden 
deruti. 

Q, en Hvef, fom hår föreftåller livad fått 
fom hälft at fåtta malkinen i rörelfe. 
SR, Pump-ftocken. 

För öfrigt kan man icke hår gS i nogare 
befkrifning om denna Mafkin. Mitt ändamål 
ir nu endift at lemna en idée derom, pä det 

prin- 



1783- Febr. Mart. 65 



principerna, fom efterfölja, lättare må kunna 
fattas. Det enda, fom kan tilläggas år, at dä 
MaiTunen har fin jämna gäng, åro Bogarne 
ZOK fyllde med vatten, och Bogarne ZLK med 
luft. Bagge ämnena i den Hållning, at deras 
grånfor åro i Punclerna Z och K. 

§. 4. Hvad nu Theorin om denna Mafkin 
angär, grundar fig den juft på dennyfs nämn- 
de i amin an pack a de luften, defs verkan och for- 
hållande. Sedan vattnet under rörelfen hunnit 
alla Slang-hvarfven igenom ända til Pump-floc- 
ken, begynner det dar, fåfom fagt år, at fkoc- 
ka lig och trycka på den i början hvarannan 
gång inofte och nu mellanliggande luften, hvil- 
ken å fin fida trycker dels tilbaka, dels på det 
i lifta hvarfvet varande vattnet, få at detta be- 
gynner då upftlga anda til B Fig. 2. Men om Ma- 
rtonens Axel eller Gång-äsPA då låge i vatten- 
ytan, få at vatten och luft öftes til lika rymd, 
och om alla h vari ven då åfven voro lika flo- 
ra, få intoge ock luften i början alleflådes 180 
gr. och vore i naturligt tilftånd. Men når nyfs- 
nåmnde upftigning til B harfkedt, år nödvän- 
digt, om någon motvigt (kall upkomma, det 
en del vatten, fom viftas uti horizontala Rö- 
ret SP och Bogen POB, måfte öfvergå tilbaka 
uti Half-cirklen BZO och där förorfaka en min- 
dre rymd för luften, h vilken åter i famma mon, 
fom hon ihoptryckes , agerar på det nåft efter- 
kommande vattnet i nåfta hvarf , och få detta 
vatten på fin nältefterkommande luft , och luf- 
ten på vattnet, eller fkiftvis bågge ämnena pä 
hvarandra hela vägen igenom. Häraf upftiger 
vattnet i Pump -flocken alt mer och mer och 
vattnet i Slang-hvarfven, fom genom öfver- 

E gån- 



66 1783- ^r. Ä$ 



gången nu och altid där intager mer ån igo 
gr., flyttes ifrån en horizontai ftållning til en 
ined , fd at vatten-bogen pä den ena fidan blif- 
ver ftörre än på den andra i hvart hvarf, och 
ftörfla fkilnaden deffa bogar imellan, lbm 
kan föreftållas, år, då vattnet pf ena liåän in- 
tager hela Haif-cirklen OKB och opftigit anda 
tii B, men i den andra half-cirklen icke inta- 
git mer ån t. ex. Bogen OZ. I den ftällningen 
har Mafkinen åftadkommit den ftårfta möjliga 
vatten-högden i Pump-- flocken , hvilken altid 
och i alla fall år lika med fumman af alla flöil- 
naderna, imellan de i Hvarfven ä omfe fidor 
varande Vatten-bogarnas perpendicuJåra högder, 
fkillnader, fom Hr. Bernoulli ganfka lämpli- 
gen kallat Tryckande Vattenhogdtv . 

Anmärkn. Egentliga orfaken til deffa tryc- 
kande vatten-högders upk om mande, år fkilina- 
den imellan gråvitas fpecifica uti luften och 
vattnet, och icke luftens fpånftighet» ty fam- 
ma verkan fkulle ock i mindre mon kunna 
åfladkommas, om Mafkinen vore flålld uti gran- 
fen imellan 2:ne Lager af Vatten och Olja ? 
famt öfle hvarannan gång defia flytande åmnen. 

5. Nu år likväl at märka, detnyfsnåmn- 
de vattenhögdi Pump-flocken, ehuru den ftör- 
fla möjliga i an leende til Tryckande Vatten- 
högderna, dock icke år den ftörfla verkliga. 
Man har hört, at Mafkinen öfer hvarannan 
gäng vatten och luft, och- at deffa flytande äm- 
nen upbringas i Pump-flocken; men då de kom- 
ma dit, går luften icke flrax bom up igenom 
vattnet, få frarnt Röreilen icke iker alt tor 
fagta, utan hon ligger lagervis med vattnet, och 

fkrym- 



1783- of m ' Febr. Mart. 6j 



fkrymmer derimellan , få at vatten-fatferna åro 
et ftycke fkiilde, och derigenom högre drifne, 
ån annars fkedt, om luften varit borrta. Det 
kan väl hända, at en hop luft blandar fig med 
vattnet, och viftas deruti icke få regelbundet; 
men hon fkrymmer i alla fall och gör famma 
verkan. Nu til at få veta ftorleken af fk rym- 
nian det, kan man fatta den vatten -högd 5 fom 
fvarar emot Atmosferens tryckning, A, 
och en vatten-fats i Pump-flocken, fom viftas 
imellan 2:ne Luft-lager, .:z as; vatten-lats, fom 
ren ifrån luft, och dä Mafkinens gång-ås lig- 
ger i vatten - ytan , år lika ftor med halfva 
fårfta Hvarfvets rymd, oagtadt den öfvergång, 
fom i föregående §. omtaltes. Man har då 
rymden af en luft-fats i naturligt tilftånd åfven 
lika ftor, eller lika med halfva förfta Hvarfvets 
rymd; men emedan luft-rymderna förhålla fig til 
hvarannan förvänd t emot ofvanliggande tyng- 
der, få blifver den luft-fatfen, fom ligger un- 

Acc 

der högfta vatten-fatfen i Pumftocken, r= — > 
5 5 A-h* 

Aoc 

den under 2:dra =: ? den under ^.'dje zz 
, m. m. Således fumman af alla luft-fat- 



00 

ferna , hvilken må kallas A. S zz A 



&c. hvilken fumma, då a 

betyder fumm. n af vatten-' atferna eller Hydro- 
ftatiika vatten -högden i Pump-ftocKen, Herr 

E 2 Ber- 



6 8 1783. $&n. Febr. Mart. 

Bernoulli fagt vara = ALog.Hyp. 

men fom han icke få tydligt gifvit tilkånna, 
huru han fått detta uttryck, må bevifet hår an- 
föras til deras tjenft, fom onfka veta något 
approximations - fått at fummera ferier af dyiik 
art. 

Om n år Termernas antal , och hvar Term 
bringas til en Series, och alla få upkomne Se- 
rier läggas tilfammans, blifver Coefficienten för 
förfta Termen uti den Serien, fom utgör fum- 
man, =; den for 2:dra 31 + 2 + 3 & c - — 

nHrl - n m * den for 3:dje = 1+4+9 + 16+ &c. zz 



2 

«.W + I* 2«+I 

6 



; den föröde =1+8 + 27 + 64 + 



&c. S ' rn. m. och S zz n. ^ 



» + i.w.# a w.«+i.2w+i.ä 3 nr w+i *ar 

.- + — — . . — 1 — - + occ, 

2A 2 6A J 4 A+ 

oc 

Om nu S antages vara zz — h Log. 

I\ + oc 

.I+Pc* ^ 

06 U Z 



(I+r*\ 



cc* 



j_^|p3 fQf* XI * & c - oc ^ a ^ e Termerne 

flvttas pä en fida, famt Cocficienten for hvar 

Digni- 



1783- <$¥ an - Febr. Mart. 69 
Dignitet af ^ fättes = o, har man n-i =z P — - Q 



1. n 



och 1— =: §. QM?*, eller «-+.i.«-2= 

P*-Q?> flledesQ = 4,P=ii-h|, Szz-^- * 

A-*-# 

Log ' r — ir\ och A - s =Ä^ +AL °g- 

V. I+ ^Ä ) 

, hvilken expreliion Hr. Ber- 

NouLLihar uti §. 13 af den förberörde Af hand- 

Actf 

Ungen, och hvilken han fatt =- — -n- A. Log. 

, emedan nan antagit « fulla vatten- 

fatfer i Pump -flocken och i följe deraf fått 
ncczza. Och för den håndelfen, at luften i 
Pumpftocken icke vore få lagervis lagd mel- 
lan vattnet fom förut, utan i fiållet jåmnt der- 
nled blandad, få at altfammans utgjorde et frag- 
gigt åmne, har han fupponerat u vara en oand- 
ligt liten qvantitet och n oandligt ftor, hvar- 

af han fatt i §. 15, A. S ~ A. Log. 

Altfammans icke upkommande af annat, än en 
någorlunda approximation, hvilket Hr. Ber- 
noulli åfven fjelf årkånner. 

E 3 §. 6: 



7° r 7%3' $ an ' Febr. Mart. 



§. 6. Om Mafkinens Gång-ås ligger et ftycke 
öfver vatten-ytan, och Slangen år törfedd med 
en Tratt elL Skopa på änden, få at han intager mer 
luft än förut, men icke defs mindre lika mycket 
vatten ; kan man fåtta denna luft-qvantitet, fåfom 
altid möjlig at kanna, då luit-qvantite- 

ten i förra händelfen blifver til den i den fe- 
nare fom a til /3$ och i famma förhällande 
blifva åfven de fammanpackade luft -lagren i 
Pump - ftocken til hvarannan ; fåledes åfven 
deras fummor i famma förhållande, och följ- 
aktligen hela (^rymningen af alla luft -fatferna 

i den fenare håndelfen — A. S eller efter 

tt ^ A/3 A/3 

Hr. Bernoullis uttryck, =z- 1 . Log. 

~ — — • Exempel håraf får jag framdeles 
tilfåile at anföra. 

§. 7. För det närvarande måfte jag nu, fe- 
dan jag fått nämna det hufvudfakligafie, afhvad 
andre fkrifvit om denna Mafkin, gä tilbaka til 
den i §. 4. omtalte och i hv.^rfven varande 6f- 
verfvallning af vattnet, hårkomrnande af vat- 
tenhögdens tryckning i Pump-lfocken , då hvarf- 
vens rymder åro ända igenom lika iföra. Til 
at förekomma denna öfverfvallning har Herr 
Bernoulli åfven uppgifvitdét forflaget,at min- 
fka Hvarf - rymderna ifrån böljan til flut ia 
mycket, fom Luft- volumen bör minfkas i 
hvart hvarf, i följe af nyfsnåmnde tryck- 
ning. Detta kan fke på tvanne i att, antingen 
ia at flangen aftager i tjocklek och lindas öf- 
ver 



1783* <t? an * Fdr. Mari. 71 



ver en Cylinder, eller ock få at han lindas öf- 
ver en Con och tjockleken blifver den fa mm a, 
I bågge fallen, medan Luft - volumen i fifta 
H v ar f v en , fåfom famman tryckt, altid intager 
et mindre grad-tal ån 180, den må vara få ftor, fom 
han kunnat inrymmas , få händer af påföljd , at 
vatten -bogen åfven intager et ftörre, ehuru 
vatten-volumen för öfrigt år den famme, fom 
i förfta hvarfvet. Sedermera följer ock håraf , 
at den tryckande vatten-h ögden , i hvilket hvarf 
fom hälft, aldrig blifver få ftor, fom hvarfvets 
hela Diameter. Om BAOZ Fig. 4. foreftåller 
et nu omtalt til rymden minfkadt Hvarf, C 
centrum, AC yttra vatten -ytan, BZ den fam- 
mantryckte luft-bogen, BAOZ vatten-bogen > 
få år tryckande vattenhögden BT antingen li- 
ka med 2CB — Sin. Verf. ÖZ, eller med CB— 
Cof. BZ; alt efter fom qvantitaten a §. 5. år 
ftor til 

§. 8- En annan omftåndighet kommer lik- 
väl hårtil, fom förut icke år anmärkt, och 
fom gör, at man icke kan räkna pä hela BT, 
då Mafkinens verkan fkall determineras ; om- 
ftåndighet, fom beror af Mafkinens rörelfe 
kring lin axel. Om vattnet ftår anda up til B 
fker, i följe af omkretfcns kring-gång, at något 
deraf öfvergår til luft-fidan, få vida rörelfen 
icke år altfor. längfam. Det vattnet åter, fom 
öfvergår, gör ingen mot- tryckning ock följ- 
aktligen ingen tjenft til verkans ökande. In- 
nan laledes någon uträkning kan göras på up- 
fordrings-hogden, niåfte förft tagas i öivervå- 
gande 



Huru 



7 2 J 783- $fan. Febr. Mart 



Huru högt vattnet ftiger i Hvarfvet AB O of ver 
Punkten A, innan något der af f vallar t ilbaka af 
nyfsnämnde or fak , da Majkinens ror elfe el- 
ler häftighet dr gifven. 

§. 9. Til at få veta detta kan man antaga, 
at vattnet på fidan OAB, vid rörelfens början 
flår anda up til högfta Punden B, och at rö- 
relfen fker ifrån A til B få fort, at en del vat- 
ten öfvergär. En Partikel fom viftas t. ex. uti 
Punéten D och medföljer Canalen , har då af 
den famma fått en ftorre förmåga at begifva 
fig upföre, ån den han fjelf eger at falla utfö- 
re Canalens Plan vid D$ men i följe af den 
fenare förmågan ftråfvar han likväl, få mycket 
möjligt år, emot denförra, fåat, om den med- 
delte förmågan af Canalen kallas och den 
andra g y fom han fjelf eger at falla i Canalens 
direclion, blifver den verkliga förmågan, han 
har at vandra upföre, icke ftörre ån k — g, dä 
man på Ml, fom efteråt fkola anföras, ålido- 
fåtter fridionen , och det motftånd h vilket den 
uti Hvarfvet eller Canalen fammanpackade luf- 
ten kan åftadkomma. Men om DG då Partik- 
len kan falla fritt, föreftåller Tyngds-kraften, 
famt fåttes zz 1 , och GF dragés perpendicular 
emot Tangenten uti D , fa föreltåller DF tyngds- 
kraften etter Canalens direclion uti Punkten 
D, hvaraf gtzDFi och emedan 1 : Cof. AD 
: : DG : DF : : 1 : DF enligt fuppofitionen , 
få blifver DF s Cof. AD och följaktligen £ zz 
Cof. AD. 

§. 10. Vidare, emedan rörelfen, om ända- 
målet med Maflunen fkall vinnas, icke får va- 
ra fa häftig, at hela vatten-columnen ZAB med- 
följer 



1783- <zf an - Märk 73 



följer Canalen, få måfte fke, at fedan få myc- 
ket vatten öfvergått, fom Canalen i följe af 
fin bekomna rörelfe förmår fora med fig, det 
of riga ftanna qvar til en vifs höjd, då Mafki- 
nens rörelfe, fåfom man antagit är jämn och 
gifven. Men nu år at mårka, det en Partikel, 
fom år få belägen i anfeende til Canalen, at 
år^, icke medföljer, ty Canalen eger då öf- 
ver honom ingen magt; ån mindre, då k^g. 
Det år endaft i den händelfen, dä k fom 
Partiklen medföljer $ fåledes år klart, at-högfta 
ytan af vatten-columnen i Canalen bör ftanna 
vid den PunKten, dar kzzg. Låt det åter va- 
ra i Punften K, få följer deraf vidare, eme- 
dan, enligt hvad i fifta §. år anförd t, g uti den 
Punden = Cof. AK, det k åfven därftådes 
fkall vara zz Cof. AK. Men fom Canalens rö- 
relfe enligt våra antagna vilkor år jämn, och 
följaktligen k en beftåndig qvantitet, få följer 
ockfå deraf ytterligare, at Punéten K är oför- 
änderlig och åfven Cof. AK. 

§. it. Når man fåledes fkall exprimera för- 
mågan eller kraften , fom en vatten-partikel D 
har at medfölja Canalen, få finner man af alt 
detta, 1:0 at man i ftållet för k — g bör fåtta 
Cof. AK — Cof. AD, 2:0 at Cof. AK bör hand- 
teras fåfom en beftåndig qvantitet, då Cof. AD 
år föränderlig, ehuru bogen AK annars år af 
den arten , at den framdeles (kall determineras. 

§. 12. Om nu y år den högden, fom fvå- 
rar mot häftigheten, hvilken kraften Cof. AK 
— Cof. AD hos Partiklen D under upgåendet 
kan åftadkomma; ADzzs ; ds den vågen, fom 
Partiklen vandrar jämnt upföre på en oandligt 

E 5 liten 



74 I 783- $f an - Febr. Matt. 



liten tid, få har man enligt Mekanifka princi- 
perna Cof. AK — Cof. ds — dy och federmera 
Cof. AK. / — Sin. s =y + C, eller Cof. AK x 
AD — Sin. AD =: + C j men då^izo, blifver 
AD zz AK, hvaraf C == Cof. AK x AK — Sin 
AK och y zz Cof. AK x AD — Sin. AD — Cof. 
AKxAK ■+■ Sin. AK. 

§. 13. När åter Partiklen D uppkommit til B, 
viftas han likfom på en horizontal plan, och 
har ingen förmåga at falla. I ftållet måfte han 
då, enligt den hypothefen , at intet hinder år i 
vägen, följa; Canalen åt med famma häftighet, 
fom den framfkrider; häftighet, fom man anta- 
git altid vara lika jåmn , och fom man derföre 
kan fatta fvarande emot en bekant högd b; 
hvaraf ofvanftående Equation for Punkten B, 
blifver h = Cof. AK x AB — CB — C of. AK x 

AK + Sin AK = Cof. AK. AB — AK — CB ■+■ 
CH zz Sin. BK x BK — Sin. Verf. BK. 

Anmärkn. Män har i denna Calcul på den 
grunden åfidofatt friétionen, emedan den for- 
drar fin egen underfökning, få fom man fram- 
deles torde få fe, fedan Mafkinens egenfkapör 
blifvit något vidare förklarade. Hvad atér det 
motftånd angår, fom den fammanpackade luf- 
ten uti et Hvarf kan verka på en upj Par- 
tikel, få är val icke at neka, det ju PSttTiklen 
deraf blifvit hindrad i fin fart; men fom han 
ftundligéh påminnes af kraften k — g at fcrtfåt- 
ta fm gång, iftåfte han dock flutligen Öfver i 
nåftforegående Hvarfvet, oagtadt nyfsnåmnde 
hinder. Luftens motffånd gör icke annat, äfi dra- 
ger ut farten pa tiden, och fom man här icke 

behöf- 



1783- <>f m * Febr. Mart. 75 



behöfver veta, huru långe den påftår, utan en- 
daft öfvergängens verkliga exiiterande, och 
hvaråft vatten - columnen vid en jåmn rö- 
rel fe kommer at ftä ftilla, få hafver man icke 
funnit nödigt at inblanda berörde motftånd i 
räkningen. I öirigt hindrar icke luften, det 
ju hela vatten- columnen har känning af rö- 
relfen och defs ändringar, når några fådana 
förefalla. Hennes tryckning på ytan Z häller 
jämnvigt mot den vid K, och få fnart ändrin- 
gar yppa lig i vatten- columnens ftåilning, up- 
horer icke fa mm a järn vigt, utan hon lampas 
efter omftåndigheterna. 

§. 14. Men at nu komma tilbaka til hvad 
fom förenades i föregående § , få år at mårka, 
det man där fått h ~ Sin. BK. BK — Sin. Verf. 
BK under den Hypothefen, at Hvarf-Radien el- 
ler CB är zzi. I det f oljade åter, har man nö- 
digt at hafva h exprimerad uti en funétion af 
BH, eller Sin. Verf. BK 5 til den anden fåttes 
derföre famma Sin, Verf. BK=#, och CB zzr, 

då man får Sin. BK =: V 2 rx — x 2 , 

rdx väx x — I 

d(BK) = — — - = -—-i-- 

Y 2rx 




2.3.7.4V 3 

Sin. 



76 1783- <i? an ' Febr. Mari. 

SmmzzV^C^--— - 

\ 4 r 



24 2 .r 2 2.34 3 .r 3 
— &c. 

%x z 3.5* 3 



Sin. BK. BK— 2rx. { i-f- — + - . ^ 
X 34? 

+ &c. 



34r 2.54 2 .r 2 2.374 3 »* 3 



4r 34V 2 2-54 3 .r 3 
** * 3 



2X 

&c. 



~ 2rx. f 1— — — 
V 2.3.?- 



2.4 2 .r a 2-34 3 .r 3 

sx 3 

2.34 3 .r 3 
x 3 x 4 



2.3.7- 2.3.5*-* 3-5-7 r 3 5-7-9 r4 
— &c. 

x 2 x* 2x 4 2x* 

3 5-5^ 3-5-7- r * 5-7-9'* 3 

a:* 2x 4 2* f 



3 3 <5 r 3.5.7^ 5.7-9r 3 



och hzz2r — 1. x-— 
— &c. 

§. 15. Men for at få värdet af x uttryckt 
genom en fvit af kan man fatta x zz ah+ 
<3/r + 7^ + ^ 4 if/ /+&c., få har man 

x 2 :=**P + 2a/3£ 3 + 2*y + /3 Ä .A 4 + &c. 
x 5 zi^ 3 /j 3 +3^-/2/^ +3 a 2 7 + 3*$*.** 
x 4 = « 4 ^ 4 + 4« 3 i8^ < ' +&c. och 



3 



1783- £f m - Febr,. Mart. 77 

3 3 3 

_ — — &c. 



3-5-7 r " 



h vadan « ~- 5 

2r-i 



/3 = -^l-=^ 3 



7= 



3.2r-i 3-2r~i 
2#/3 a 3 16^-3 



— — + — _ + ^ — ■ + ±~ ■ 



2.2r 1 g.2r-l 3.5.r.2r-l 3.5.7.r 2 .2r-l 
2.l6r~3 1 3 



3.5.9.r.2r-i ? 3.9.2r-i ? g^r^r-i* 

_ ~ 1L< ~zr*&c. hvadan * = 

3.^.7.r 2 .2r~r 3.5.7.9r 2 .2r~i 
h h z i6r~3.P 4<7r a -i77r-M8.^ 4 

^ A 3.2^-1 5.9r.2r-i 3,5.7.9^ 2r-i 
•+• &c. 

§. 16. Men for at nu verkligen determinera 
#,få at x deraf kan kannas, bor man komma ihog, 
at^är den hödgden, fom fvarar emot häftigheten, 
hvarmed hvarfvet eller cirklen ABO kringlöper , 
eller det fom är det famma;, at h år högden, fom 
fvarar emot häftigheten, hvilken en Pund i om- 
kretfen AB O A har, under det han på en gif- 

ven 



78 1783- ffin- Febr. Mari. 



ven tid löper til ex. ifrån B rundt ikring til 
famma Punct tilbaka igen: och fom hela om- 
kretfen år den väg, hvilken imedlertid lågges 
til rygga, la finnes fnart, huru man kan kän- 
na h. Låt til ex. t betyda omlopps - tiden, p 
Diametrens forhållande til omkretfen, och r 
det famma fom förut, få blifvef 2rp den vå- 
gen, fom öfveriares på tiden t med bai igheten 

V h\ och om /år den högden, ifrån hvilken 
en kropp kan falla fritt på en fecund, blifvef 

2f 2rp r 2 p 2 

V f: v Jr • 4-' — , hvadan b =— • 
J i t ft 2 - 

§. 17. Håraf fes, huru man kan finna b, 
famt af föregående $, huru man af £ kan kän- 
na * men fedan x är befeant, år lått at finna 
Bogen KB, eller Punkten K, vid hvilken vat- 
ten-columnens yta, då rörelfen år jåmn, håller 
fig-j Puncr, hvilken egentligen var den, fom 
man ville veta. 

Til at lemna et exempel håraf , kan det för- 
föket tjena, fom redan år gjordt i Florenz, uti 
hvilket t var = cj M och r = 55 Svånfka Dec. 
Tumm: Och fom p altid år =3,141592, och / 
i Svånfkt mått = 16, 572 fot eller 165,72 tumm, 
få har man 
Log. r 2 = 3,4807254 Log./ = 2,2103741 
Log p 2 ^0^94299^ Log. t z - 1,00848 50 

Lo&r*p* =4,4750250 Log./7 2 = 4,12785^ 
Log./r 2 =4,127859* 

Log. b — 0,3471659 hvadan b zi 2,27.1 tumm, 



b h 2 i6»--3.å 



1783- £f an - täbr- fflart. 79 

Så har man för förfta Ter men, Log. h ~ 0,3471659 

—Log. 2rT"— Log. 109 — 2,0374265 

b \ 
Log. —=1-2,3097394 

2r-i 

och förfta Termen n 0,020405 tumm. 

2r-i 

For andra Termen är 
-Log./; 2 — 0,6943318 Log. 3 = 0,477121a 

-Log.3-2r-i =6,5894007 3Log.2r-i =6,ir22795 . 

— 3 

Log.— izr 3 r:- 6,1049311 Log.3.2r-i ~6 5 5894C°7 
3-2r-i 

hvadan andra Termen ~ 0,000001273, eller 
få liten at den kan föragtas , och ån mer de 
följande- Termerne. Således är hår förfta Ter- 
men tilråcklig, och x — BH = 0,020405 tumm. 

Vidare, emedan r - x zz 54,979 tumm, har 
man Log. Cof. BK zz Log. 54,979 — Log. 55 
= 1,7402015 —1,7403627 2= - 1,9998388 5 hvar- 
af BK = i°, 33', 40".. 

§. t8. Håraf finnes, at Maflunen fkall haf- 
va en tåmmeligen häftig rörelfe, eller at h fkall 
vara en tåmmeligen Itor qvantitet, innan x och 
BK blifva betydande. Enligt Florentinska for- 
föket åro de ganfka fmå, och låra åfven vid 
ftörre delen af alla andra förfök, fom fke i 
ftort, ofelbart blifva fådana, enligt hvad man 
vet, at Praktiken kan åftadkornma. Håraf tyc- 
kes, at deffa qvantiteter, vid en uträkning til 
en Byggnads anftålMride, kunna nåftan förak- 
tas; men jag får framdeles tilfälle at tydligare 
vifa, huru det liter fig göra. 

(Fort fattning följer i nifta Ovart al) 



Strand- 



8ö T 783- Febr. Mari. 

Strand-Pårlebatidet och Armbandet, tvånm 
Microfcopijka Strandväxter , 

Belkrifne af 
OTTO FREDPvIC MuLLER, 

Kongl. Conference-Räd i Danmark. 



G rånforne af Djur- och Våxt-Riken löpa få 
nåra i livar annan, at, fä framt man icke 
använder den noggrannafte upmårKfamhet, har 
man fvärt at urfkilja, til hvilketdera Riket et 
och annat naturens ftffter horer. Man kan få- 
ledes icke fkilja Flätmäjjken (a) från Tremelke, 
om man icke underftundom blefve varfe en ro- 
relfe eller flyttning frän et ftåiie til et annat, 
och fåg deras inålfvor genom den genomfkin- 
liga kroppen, når de nyfs åtit lig måtta. Icke 
heller kunde man ftrilja de fina Kora llmcjfor frän 
Vattm-fäket (ConfervasJ) om man icke i de för- 
ra markte fmå Polyper, fom bygga dem, och 
deraf med fog kunde fluta, at det fom hos vat- 
ten-filket år Frö-hus, hos Korallmosforne år 
äggftockar. 

Denna likhet har icke allenaft rum imellan 
tvånne Rikens fullftåndiga aliter, utan äfven 
imellan hela djur och Itycken af en våxt, imel- 
lan ftycken af djur och hela växter. Således 
anfåg jag någon tid en obefkrifven Hatmajk (b) 

fom 



(a) Zoologia Danica forfta Band. fig. 125. tab. 32. 

(b) Denne kan Kallas Pianaria Cotyledon, reuifonnis tia- 
vicans. 



I ?83- o? an - Febr. Mctrt. P 



fom jag fann i Drobacks fjorden, för et frö- 
blad, och et annat obekant Djur, fom jag blef 
varfe pa Ulv a latiffima omkring Köpenhamn (c) 
för en våxt-tråd , och hår få vi fe tvånne obe- 
kante växter, h vilka (kulle anfes for delar af 
djur, om ej nogafte upmärkfamhet brukades. 

De fynas icke för blotta ögonen, och åro 
derföre la mycket fållfyntare, fom microfco- 
pifke växter åro, lika få fällan fom microfcopi- 
fka djur, allmänt förekommande. Bagge finnas 
i Strandvattnet på Selåndfika och Skånflka ku- 
fterna. Den förfta vil jag kalla Par letandet, och 
den andra Armbandet, af deras likhet med de 
Fruntimmers fm veken, fom få kallas. 

Tar lekandet, fom til åtfkilnad från en fött 
vattens växt, ej mindre mårkelig och obekant, 
hvilken jag låtit aftaga på 883-dje Tabellen i 
I5:de häftet af Flora Danica, må heta Strand- 
Parkbandet , är et fint genomfkinligt rör, up- 
fyldt med en rad lika ftora och äggformiga ku- 
lor. Rörets kant fynes allenaft vid bagge fi- 
dorne, fåfom et fint fcrek, men kulorna åro 
ganfka tydeliga. 

I början anfåg jag det för et afbrutet fprot 
af et vatten-infect, och var långe i ovifshet 
derom, änfkönt jag genom ftark förökning un- 
der Microfcopet fåg några kulor, upfylda med 
gulaktige gryn, och andre förutan deffa ; ty deffa 
kunde få väl vara et mårgaktigt djur-ämne, fom 
frökorn. Då den förekom mig, en vinter efter den 
andra, gaf jag noga akt derpå, och blef åndte- 
ligen varfe, at deffa kulor lågo inuti et klart 

F rör, 



(c) Kan hetaVibrio paxi/lifer, flavefcens, paleis grega- 
riis multifariam-ordinatis. 



82 1783- £f an * Fzbr. Mart. 



rör, och detta var allena tilråckeligt , at fkilja 
det från de Pårlband-like fpröt, hvilkas leder 
fitta fritt vid hvarandra, utan at omgifvas af 
något ror eller (kida. Jag har tihörne funnit 
andra vattenfilkes- arter i fött vatten, fom al- 
la åro genomfkinlige ror, upfyllte med deras 
frökorn, i åtfkillig Hållning liggande, men in- 
gen fådan fom denna och den följande. 

Hvar kula i Strandparti band et harmidtutiet 
tvårftrek, fom år qvar, åfven fedan de uttömt 
fina frökorn. Det år en verkan af en mellan- 
vägg, fom delar kulan i två likflora rum, a£ 
hvilka fröet, alt fom det mognar, utkallas. 
Hårom kunde jag icke tvifla, når jag fåg, at 
några kulor voro torna och klara, och hade 
utfpridt fitt frö, andra voro til hälften och f jer- 
dedelen torna, och det öfriga ånnu upfyldtmed 
korn. Millanvåggen fynes tydeligafl i de to- 
rna kulor; i de åter, fom äro aideles fulla, fky- 
les den af frökornen. Jag fann intet fpårr til 
leder eller afdelningar, fom annars är vanligt 
ho^ de flåfte arter vatten- filke. Sällan förekom 
mig et flycke, fom hår och dår var brutet i 
kanten, hvilket ock år tilfålligt 

Det fkulle förekommit mig mycket främman- 
de, at några bitar af denna våxt voro i tjock- 
lek tre gånger ilörre an andra, och at de firra- 
larc voro dels fylde, dels tömde, åfven fom de 
tjockare, om jag icke rönt det (amma hos andra 
vatten-hlke-arter, utan at med vifshet kunna up- 
gitva orfaken dertil. Månne frö-kornets mer 
eller mindre mognad, båttre eller fåmre nårings- 
faft, kan vara orfak til växtens ilörre eller min- 
dre frodighet? Smalare och tjockare lågo under- 
flundom blandade, dockoftalt åtfkillde. 

1 några fyntes kulorna fyrkantiga, i de flå- 
fte, 



1783- <z? m ' Febr* Mart. 83 



fte, åggformiga , och deffe hade deras långfta dia- 
meter parallel med röret j hos få andra var lång- 
fta diametern perpendiculer mot röret, och 
torde vara blott en, faft befynnerlig, förändring* 
Intet obevåpnadt öga kan fe denna tåcka våxt, 
men når mänga ligga i en klimp , då fynes den- 
ne fåfom et flem, utan at man fkulle förmo- 
da, at den innehöll få vacker organiferad fkapnad. 

Pärlebandet tror jag bör kunna igenkännas 
under följande fpecifica namn. 

Conferva moniliformis , filamentis inarticula- 
tis, ferie globulorum ovalium inftruélis. 

Armbandet år vackrare ån Pårlebandet, och 
ibland alla mig hittils förekomna arter vatten- 
lilke , det fkönafte. Jag har aldrig funnit det 
helt och ofkadadt, utan oftaft miilanftycken, och 
fållan något ftycke helt i ändan. Det liknar 
mycket ftycken af et ryggben , och var jag en 
tidovifs, om icke deffa bitar voro aflagd^e hu- 
dar af et eller annat microfcopifkt djur. 

Jag fann ftycken. med 2 til 8 leder. Leder- 
iies fkapnad och åmne år olikt alla mig bekan- 
te vattenfilke- arters, och åfven andra växters. 
Åmnet år genomskinligt och jåmnt fåfom det 
hvitafte glas. Hvarje led liknar en fadel , år 
uphögd midt pä och fluttande mot lidorne, famt 
genom tvånne tvårftrek afdelt i trenne likftora 
rimfor. Den fråmfta af deffa fynes midt uti 
den uphöjde kanten litet infkuren, för at kun- 
na inrymma nåftgrånfande ledens utftående och 
nedböjde kant. Den medlerfta rimfan årjåmn 
i bagge kanter, och den bakerfta eller tredje år 
midt i kanten litet utdragen och nedtryckt, för 
at kunna fäfta i nåfta led. Sådane voro alle le- 
derne, undantagande den dfta pä de ftycken, 
fom i ena åndan voro hela. Pä dem var den 

F 2 rim- 



84 1783- $& n > Febr. Mart. 



rimfan, fom flutade leden, lika bred med bagge 
de andra, och allenaft rundad i kanten. Midt 
uti den medlerfta rimfan eller pä ledens uphöj- 
ning, fitter en famling af fmå gula korn. Den- 
na Kprnf ämling hade pä några leder gifvit fig 
åtflulde, och kornen lågo dels fpridde, dels 
affallne, fä at på en del leder fägos några alle- 
naft qvare, på andra inga. 

Utfeendet af defia hoplänkade kriftall- leder, 
med gyllene rofetter, år ganfka vackert, hvar- 
af hvart och et kan gifva modell til Fruntim- 
mers fkofpånnen, eller det hela, til ziiliga arm- 
band. Men hvad år detta, och hvarthän horer 
det? Til djur- eller växt-riket ? Denna fråga fy- 
nes nog vanfltelig at afgöra. Defs kädje-lika 
byggnad inftåmmer nåra med Bimtikc^majkens^ 
och denne fenares åggfamlingar, åfven fom Arm- 
bandets kornfamling, litta ock midt i hvar led, 
och utfpridas dérifrän ; men Binnikemaikens 
leder åro mjuka, fiem- och kottaktige: dettas 
åter hårda, glasaktige och utan all rorelfe. Defs 
byggnad år organifk , fåledes hafve vi intet an- 
nat rad, ån at anfe det för en våxt, och dä 
kommer det nårmaft yattmfilke-J^igm^ ånfkönt 
lederne hos alla andra detta fiågtets arter åro 
cylindrifke. Det blifver imedlertid altid märk- 
värdigt, at finna en våxt, fom til ledernas 
byggnad och hopfogning, fä väl fom frökor- 
nens läge, liknar den underliga Biunikem? fken. 
Armbandet kan fa tullande fpecifica namn: 
Conferva armiliaris, liiamentis articulatis : ar- 
ticulis tripartitis, difco rofaceo. 

Figurer nes uttydning. 
St ) ■ d nd- Par ii b a n. tet . 

Tab. III. Fig. L Et tjockare och bojdt ftycke, 
med fyllda och torna fröhus. a. Et 



I7S3- Febr. Mar t 85 



Et fyldt fröhus, b. Et tomt rum. c. Et 
fyldt rum. d. Et hälft tomt och hälft fyldt rum. 

2. Et böjdt fmalare ftycke med hälft fyllde 
och hälft torna rum. 

3. Et dylikt ftycke, med mera runda fröhus. 
a. Fyllde fröhus, b. Et témt fröhus. 

4. Et brutet ftycke. 

a. Marken efter brytningarne. 

5. En förändring med i bredden åggformiga 
fröhus. 

Armbandet. 

Fig. 6 fc Et ftycke med 8 leder. a. b. c. Förfta, an- 
dra och tredje rimfan. d. Hela kornfamlingen. 
e. Spridda kornfamlingar. 

7. Et ånd-ftyeke at 2 leder. 

a. Den fifta rimfan, af dubbel ftorlek mot de 
andra. 

Gentiana pulchella, en ny Sven/k Våxt^ 

Af 

O. SWARTZ. 



TT^en mängd växter, fom vär Sven&a Flora eger, 
har i lenare tider blifvit anfeniigen förökt, 
fä genom dem, fom antingen funnits äffigfjelfr 
ve växande inom Riket, utan främmande åt- 
gärd, fom genom dem, hvilka tid efter annan 
vunnit burfkap, fedan de inkommit. Til de 
förra kunna med fl<äl räknas Fjäll-örterne, ftör- 
re delen af gråfen och de allmännare växter- 
ne. Men de Svenfke öarne, gemenligen fär- 

F 3 Ikilde 



86 1783- £? afl - Fe br. Mart. 

fkillde i lynnet, öfverflöda i fynnerhet på väx- 
ter af båda flagen, och jag får nu den åran, at 
lemna befkrirning på en få liten fom vacker ny 
Ört-Rikets Invånare, fom jag under min refa 
på Åland, förledet år, tråffat. Denna, ehuru 
hittiis okänd, får hädanefter öka antalet af de 
inhemfka. 

Befkrifningen år följande: 

Caulis fimpliciffimus , vix uncialis, uniflorus. 

Folia radicalia fabquaterna , ovataj caulina, 
oppofita obovata; nuda, integerrirna. 

Flos terminalis, folitarius. 

Calyx pentagonus, quinquepartitus , laciniis 
acutis, membranaceis. 

Corolla monopetala , coccinea. Tubus elon- 
gatus | totius plantas, infundibuliformis , cy- 
lindricus, laevis. Limbus quinqvepartitus pa- 
téns, laciniis acuminatiffimis. 

Stamina. Filamenta quinque, longitudine tu- 
bi 5 Antherae limplices, ftriatee, lutece. 

Piftilhan. Germen oblongum, cylindrace- 
um, longitudine calycis. Stylus fimplex, fta- 
minibus brevior; Stigma capitatum. 

Capfula & Son. Gentiana. 

Defs flågtfkap med Gentiana röjes få val af 
befkrifningen, ibm af defs fkapnad. Jag har 
fördenfkull velat, för at (kilja henne från fina 
flåetingar, kalla henne: 

Gentiana pulchella, corolla quinquefida 
infundibuliiormi, tubo eiongato, ftylq limpii- 
ci, caole limpricillimo. 

Synonyma rinner jag alsinga hos Auctorerne. 

Man 



Man fkulle fnart ej hålla henne for annat ån 
Gentiana Centaurium, medhvilken hon eger i\y- 
lus fimplex, och tycks iordra famma folumnatale^ 
men defs tubus elongatus & caulis firnpliciffi- 
muSj fom aldrig finnas förändrade, göra hen- 
ne nog åtfluld. 

Någon likhet fynes hon hafva med Gen- 
tiana aurea, men denna år både mång-grenig 
och eger flera blommor på ftjelkem 

I Finftroms Soken pä Åland har jag funnit 
henne våxa ymnigt uti gråfet, något iran flran- 
den af en vik, iöm dår går in några mil ifrån 
hafvet. 

Figur er nes uttydning : 

Tab. III. Fig. 8- vifar växten i naturlig ftor- 
lek. Fig. 9. Med microfcopets tiihjelp fiörre 
gjord. 



Uti fifta Qyartalet för år 1782, pag. 253, lin. 1 
ftår hälften , fisall vara fjerdedekn. 




FÖR- 



F ÖRTEKNING 
på de Rön, fom åro införde i detta Qyartals 
Han dlingar. 

Pag. 

1. |L of/ok med Luna Cornea, i fynnerbet at 
3l reducera den famma med ringa koftnad 

och utan for luft, af G. V. Ex GE STRÖM. - 3 

2. Befkrifning ofver Kongl. Svenfca Amtet 

" N EU KLO ST ER ^ af And. Ehrnström^ - 12 

3. Om det färgande Ämnet uti Berliner -bla \ 
(Fortfåttning) af C. W. Scheele - -33 

4. Ornithologijkä Anmärkningar , gjorde vid 
Almare-Stak i Upland, af?. G.Tengmalm 43 

5. Anatomijk Obfcrvation, fom bevi f ar > at fal- 
let eller fätet af den ftinkande lukten ifrån 
munnen , bos en del frijka Perfoner^ icke dr i 
??iagen> utan endaft i ntatftrupen , fornt huru 

den fkall förekomma/, af ChSX. RÖNNOW - 55 

6. Tbeorien om den Wirzifka Spiral-Pumpen, 
ä/Henr. Nicander - - 59 

7. Strand- Pariebandet och Armbandet , tvSnnt 
Microfcopifka Str and-v dxt er , ///Otto Fr. 

Mil LE ER - - 8O 

g. Gentiana fndcbeUa % en ny Svcnjk Vixt, af 

O. SWARTZ - 85 




Kon g lT Vet en skåps 

ACADEMIENS 

NYA HANDLINGAR, 

FoR MåNADER NA 

April, Maj, Junius, 
År 1783* 

4-4 "44 4 44 4 •44" 4'4' ^"'^ 

PRESES 

Herr JOR GOTTS. WALLERIUS, 



Chemiae PrcfefTbr och Ridd. af 



Kons;L Vafa- Orden* 



Utkaft til Måfe-Slågtets Hiftoria* 



t^ormodeligen är intet flågte af Foglarna, 
hvars arter af Auétorerna mera fkiljaktigt 
upgifvas, hvars Synonyma mera flridigt an- 
föras, och hvilket man påbördat flera falfika 

G arter 



9° ^P r - Maj. *fim. 



arter, anMafe-Jlågtet. Den ftarka förändring 
detta flågtes ungar til ftörfta delen undergå, 
innan de ernå deras fulla våxt och råtta färg, 
anfes med (kal för hufvudkållan til alla deffa 
oredor. Detta färgfkifte går hår få långt, at 
Naturen, tvårt emot fina vanliga lagar, ej en 
gång derifrån undantager Stjert- och Ving- fjä- 
drar: En omftändighet, den en och annan Au- 
élor redan anmärkt, och hvilken år få til ful- 
lo beftyrkt af forfarenheten , at man ej utan 
infkrånkning får antaga Hr. Pennants regel: 
the firft colors of the irides , of the quilfeather? 
and of the tail are in all birds permanent. (*) 

Någre af de äldfte Ornithologers befkrifnin- 
gar, hafva ej nått den fullkomlighet, at de kun- 
nat åberopas , utan tillfatt frågotecken , ehuru 
de blifvit beledfagade af få fkåliga teckningar, 
fom deras tidhvarf tillåtit. Herrar LiNNe och 
Brisson, fom genomtråkat Aldrovandi, Jon- 
stons, Willuguys, m. fl. dryga verk, hafva 
förmodeligen nårmaft erfarit fädant. De Må- 
far, fom Mårtens uptecknat, under defs år 
1671 förrättade Spitsbergs Refa, och h vilka, af 
en obekant befynnerlig händelle, blifvit tvårt 
emot deras natur, befkrifne för tretåige, hatva, 
med icke mindre motfäjelfer, än ovifshet, blif- 
vit anförde, ja af Hr. Klein förde til iit eget 
(lågte, ehuru de ovederfåjeligen höra hit. Tur- 
nert och BaLTHNERI hafva arven äftadfcom- 
mit bryderi. Linnc* förkaftar 5 af Brissoks 
fpecies. Pennant tillägger^ dem LiNNe (kall 
förbigått. Brunkichb upgitver ån flera nya. 
Dock är Klein vida frikofiigäre, hllft Hailé, 

utur 



(*) Britt, Zooh It p. 537. 



1783- ^P r + Maj. £fun» 91 



utur hans Syfteme, ifrån N:o 695 til 72r anför 
26 arter, Ter norm dock inberåknade (*), utom 
hvilka man ånnu finner några Måfar ibland 
Auftors få kallade Plautos. n. 745 folj. 

Da man jämför deffa ftridigheter, fynes för- 
låteligt, om icke nödvändigt , at falla i någon 
villrådighet vid den frågan: hvilka, och huru 
många fpecies böra rätteligen foras til Måfe- 
flägtet ? Jag tiltror mig val icke at afgöra den- 
na tvift. Mitt föremål år endaft at anföra de 
anledningar , fom med Ml låta mig tvifla på 
verkligheten af en del upgifna Mås-arter , famt 
at tillika utftaka några, dels med et flags orått- 
vifa ute-flutna, dels genom nyare ron uptäckta 
medlemmar af detta flfk-åtande Sjofogel-flågte. 
Härvid gör jag mig det hopp, at i fall jagflun- 
dom (kulle gå ifrån de af Vetenfkapen få högt 
fortjenta namnen Linnc, Pennant, Brisson, 
Brunniche, fådant icke må låggas mig til laft, 
1 håht jag blott föker undanrödja de klippor, jag 
funnit mig hinderliga , och m oj ligan; bemö- 
i dat mig at lägga erfarenhet och goda vit nes* 
I börder til grund för denna granfkning. 

Vid Måfe-flågtet bör förut i allmänhet an- 
märkas. 

1:0 Caracier Genericur. Roftrum reétum api- 
ce fubadunco? mandibula inferiore gibba, an- 
gulata. Cera nulla. 

Nares lineares antice latiores , in medio rö- 
ftri. 

Til följe håraf, afgä Tärnorna (Sternse) dem 
Klein hitfört, men h vilkas undre kåk icke 
har den vinkelaktiga fkapnad, fom gör fpitfea 
trubbig. 

G 1 Åfven 



(*) Naturgefch. der. Thiere. Tom, IL 



1783- £pr. Maj. dff u v> 



Åfven afforas de Mäs-artade Foglar, hvil- 
ka Hr. Brunnicke, med en värdig öpmårkfam- 
het, bringat under fitt nya flågte QätarräBa. 
Brisson har förut afföndrat Lar. Varafiticus 
under namn af Snrcorarius. Dennes och de 
öfrige flägtingars Nåbb-hinna, fom intåger haif- 
va orre kåken, deras kropps (fällning, flygt, 
hushållning och lefnadsfatt åfka friarare et eget 
Genus, ån at blifva af Hr. Pexxaxt förde 
bland Laros , och af Hr. Hill och Olafsex 
bland Sternas. 

2:0 Differcntia Spcifica nödgas man i det- 
ta flågte taga af fårgen. Men fåfom alle Mås- 
arter äro til fm undre del hvite, men på rygg 
och vingar tecknas af en fårg, fom utgör alla 
mellaniårger från fv art til hvitt , (S mäfte åfven 
foglens ftorlek rådfrågas (*). Fötternas fårg , 
på hvilken Hr. A. v. Linnc haft mycket affe- 
ende, gifver et godt Skiljetecken , dä den an- 
märkes efter en fullvåxt fogel ; men annars 
icke. Man kan af fötternas fvagare eller fl 
kare färg fiuta, huruvida en yngre fogel nal- 
kas fin fulla våxt. Man fer ej fållan Lar. Ca- 
nui) fufcus och Marinus med mörka fötter, 
hviike dock med tiden blifva dels gule dels röde. 

Om jag ej bedrager mig, kan härvid anta- 
gas för en regel , a t ingen fpr äcklig dkr btokot 
Lav us ar full växt. 

3:0 Bojtdlk. Mäfarnes ftam-ort år förmoda 
ligen Norden. Deras antal tiltager emot Pol- 
cirklenj i fynnerhct Qågtets ftörre arter. In- 
gen 



^*) Hr.MiiLLER fager i fin Prodr. Fauna; Dan. fiir vara 
ovils om Larus Matiimi^ Fufcus och Camu iro ..t- 
ilvildc anor. 1\ ras Occonomie och jggcns lkapnacf 
hafva hos mig fatt ffidant utom all träfrei. 



1783- ^P r - Ä/- S" un -' 93 



gen fjöfarande har hunnit framtränga fig få 
högt åt Polen, at lian ju träffat deffa foglar. 
De äro fedde vid Nova Zemhla och Waigats af 
Barents, Lik ds c ho t en. Vid Spitsbergen , af 
Mårtens, Phipps. Pä Grönland, af Crantz, 
Fabricius. Pä Island, af Horrebow, Olaf- 
SEN. I Finnmarken, af Leem. I Hudjons vik 3 
högft up i Norden, vid Ter re Neuve och hela 
Åmericas Norra kuft. Voy. au Nord. t. 5. p. 393. 
De utbreda fig of ver hela Europas fjöftrånder. 
Men det år ej endaft hafvets grannfkap, fora 
af deffa älfkas. De befoka alla Europas infjö- 
ar. I Ungern, Marsigll f I Polen , Raczinsky. 
I Slefien, Svenkfeld. I Öfterrike, Kr A MER. I 
Carneol, Scopoli. I Italien, ZiNNANNr. 

I Norra AJich träffas mås-arter högft vid is- 
hafvet, Sujef. I Si ber i en , Pallas. Vid Kam- 
fchatka befria de Valroffen frän defs obehag- 
liga inqvartering af ohyra, Steller. Dock 
forfåkrar Hr. Profeffor Thunberg, at de ej 
vila fig vid Japan, ej en gång vid des Norra 
och nog kalla dei (*). Alle Mås -arter bebo 
Cafpijka Sjön, Gmeljn, jun. De viftas dar he- 
la vintren, Pallas. Flytta dock från Afiracan 
lift på höften, Gmelin. I Conjlantinoyels hamn, 
dar ingen far loffa fliott, träffas de i fadan 
mängd, at de nåftan hindra de roendes äror, 
och nedflä pä fartygen , enligt en därifrån hem- 
kommen Refandes betyg. Medelhafvet hyfer 
flera arter af detta flägte. Mäfen var en i Mo- 
fis lag oren fogel. Han finnes i följe deraf 
på" Syriens kuller. I Egypten fåg Hasselquist 

G 3 Larur 



(*) Kemfek niimner likväl Mäfar bland Japans fog- 
lar. 



94 1783* ^P r - <z¥ mu 



Larur Gökur. FoRSKaL träffade där en Larus , 
den Araberne kalla Bagaa, famt en annan, kal- 
lad Manis , hvilken jag, for likheten med Gre- 
kifka namnet Martifehka, anfer vnrztarur Ichtbya- 
tus. Vid Lohaja fåg famme Auctor en Måsart, 
fom ej flyttade , kallad af Araberne Gombaran 
el bahr ; famt en annan Adjan^ hvilkens late 
liknade ett fkratt. Längre föder emot Linien 
finner jag ingen Mas -art antecknad. Jordens 
hetafte luftftrek ålfkas ej af detta [lågte. Jag 
kan ej påminna mig der Ada n sön anför nå- 
gon få fom fedd vid Senegal. De finnas ej vid 
Caraiforna. Se Oldendorphs Millions Hifto- 
ria. Förrest nämner dem ej i fin Refa til 
Molukkema ej heller träffar jag dem hos 

den flitige Samlaren af K. Gvintar SkärgSfds- 
foglar, Hr. Sonncra t. Hr. Prof. Thuni i 
fåg inga under lina fleråriga refor i Oftindien. 
Man får fäledes icke lata forleda fig af det or- 
det Mouette, fom i de Oftindillté Refebeflirif- 
ningar fä ofta mifsbrukas, emedan jag funnit, 
at dels Pelecanus Sula, dels B.i am , dels någon 
annan fogei blifvit anförd under detta nai 
Steller och Krascheniniicoe gitVa Diomcdé* 
exulans Linn. namn af Mafe. o. f. v. 

Huru vidt cleffa foglar utbreda lig i jordens 
fodra halfva, åro underrättelferne något fpar- 
fammare. Vid Caput bona fpti tinnes en ode* 
terminerad mas-art, den der rörde kunna ut- 
redas hos KoLBE. Pä Bra filtens kuller finnes en 
G vara Gvaéu, d. ä. en flor Gvaca Marcgraf 
Pernetti nämner inga från Méhumerns^mtn p 
Staternas land tnuluue Hr. Co oks (lllfkap bc 

del 



(*) Den förrättades åren 1774 - - - 1776.tr.iPan> 17b 



1783. -4pr. Maj. £fun. 95 



defs utfkickade en förfårlig mångd måfar (*) 
(mouettes), hvilke med fin tråcks fållande åftad- 
kommo en qväfvande och affa fcetida liknan- 
de ftank. Man anfåg dem härmed föka bidra- 
ga til. fiit förfvar ; fnarare torde fådant få an- 
fes for en verkan af deffa foglars håpenhet, 
hvilke, kan hånda, nu för förfta gängen oroa- 
des pä deffa fridfamma kulter. På N. Zeland 
fåg Hr. Prof. Sparrman en Mås-art, föga fkild 
från våra. Hr. Cook fåg detta flågte på N. HoU 
lands kuft De höga latituder vid S. Polens 
ishaf , fynas mig fnarare bebos af et flags Pro* 
cellaria och Sphenifci^ ån af mås- arter, dårält 
jag icke fnifsråknar mig på fjöfarandes upgif- 
ter. I Söder ha f v et åro deffe ej heller upgifne 
bland träffade foglar (**). Tärnor finnas dock 
på Taiti, förmodeligen fkilde från våra, emedan 
de hvila öfver natten på bufl;ar å land, 

Håraf bör dock ej Hutas, a t alle flags mås- 
arter träffas på alla forenåinde Hållen. Mari* 
nus år Norrfjöns, Canus infjöars, Minntus Nor- 
ra Afiens, Ichtbyatus Södra Alléns invånare, 
o. f v. 

4:0. Boda. Detta flågtets egentliga föda 
år fifk, hvilken dock deras Hora vingar hindra 
dem at hämta med djupt dykande j och då 
man betraktar den obefkrifveiiga vighet, h var- 
med åfven de minite flikar undfly, dä de ja- 
gas, fynes det troligare, at måfe-flågtet borde 
förgås af fvålt, ån öka fitt hull. Man bör 
deriöre veta, at deras öfverflödigafte måltider 

G 4 an- 



(*) Deffe voro utan tvifvel af den art, fom heter Ca- 

tarraSla Skua. Brunn. N:o 125. 
(**) Chilis och Perus ftrånder ofverfloda i ftället af 

Pelecan-flagtet. Frezier, 



96 1783- dpt\ Maj. £?un. 



anftållas vid fifkens lek -tider, då han tränger 
fig up til ftranderna, eller, då i 1 11 och ftrom- 
mings-ftånden åro få packade, at de hindra 
hvarandra at undkomma. De ofrige årstider 
fer man dem göra många fkott förgåfves , åt- 
nöjas med döda filkar, taga agn på krok, m.m. 
De förfmå ej heller upfiytande (kålars as , om- 
kring hvilka de famlas lalbm korpar. Dock 
hafva Norrfjöns ftore Måfar ett rikare bord 
af de månge dar kringflytande Hvalrifkars af- 
fpåckade kroppar. Naturen fynes där h; 
fyffelfatt dem, med den grenen af fm Politie, 
fom angår Verlds-theatrens renhållning, och 
til den ändan utruftat dem med flora och fiar- 
ka näbbar, tjenlige til at löshugga ett dugtigt 
köttftycke. Af denna föda blifva åfven Norr- 
fjöns Mallemuckar få fete, at Mårtens berät- 
tar, det man, vid Spitsbergen , nödgas hånga 
dem några dagar vid fötterna , pä cict tranen 
må afrinna. 

5:0. Klackningi Måfe-flågtet lefver i engif- 
te. Pennant (*) upgifver antalet af deras ågg 
til 4 el le»- 5; men hos ofs finnes ej någon 
kull beftå af flera ån 3; doc ; <, i fall boet plun- 
dras, förnya de varpningen ånnu 2 refor, då 
ftundom i fifta kullen blott 2 ågg låggas. De 
varpa för öfrigt på nakna klippan. Man har 
funnit deffa ägg förfedda med ovanligt tjocka 
hinnor; kan hända, at Naturen ciermed fökt 
förvara dem från köldens verkan i högha Nor- 
den. Han och hon ligga til fkiftes. De var- 
pa tidigt. Hollåndarne, fom år 1595 infröfo 
på N. Zembla, pä 73 graders bredd, funno dar 

mås- 



(*) Genera of BIfds n. 88- 



1783- J 4p f - ^ a J- (3 m * 97 



mas-agg redan i Maji. På Staternas land kläc- 
ka de i Decembris flut , hvilket jag flu- 
tet deraf, at Hr. Cooks befattnings Jule»f ag- 
nad beftod af en mängd Tern-ågg, fom häm- 
tades vid Jule- Canalens fkär, och imellan des- 
ia 2 flågtens klåcknijngs-tid år ingen eller fö- 
ga fkillnad. Nägre Matrofer af Le Maires 
befattning, träffade äfven, år 1615, den 9 eller 
efter N. St. d. 19 Decembr. på en holme vid 
Port deiiré, en ladan myckenhet mås-ägg, at 
nian kunde, utan at flytta fig ur rummet, plun- 
dra 45 bon. Hvart bo hade 3 eller 4 ägg, nå- 
got ftörre ån aggen af Tringa Vanellus. Se 
Hift. Gen. des Voy. tom. 39. p. 164. Liggnings- 
tiden utfättes af fomlige til 14 dagar. Den fy- 
nes mig dock nog korrt emot de ofrige Sjo- 
foglars , fom vid denna förrättning använda 
vid pafs 28 dygn ; dereft man ej ville antaga y 
at detta flågtes trågenhet och aflösning af Han- 
ne och Hona, kunna förkorrta tiden. 

6:0. Nytta, a) Kottet i allmänhet elakt , 
men åtes hödt i Norden. 1 

b ) Bart och fjäder gan&a goda. 

c) Ägg hämtas til myckenhet och utgöra 
den enda nytta Svenfka Skårbonden gör fig af 
detta flågte. I Landsorterna och fjärran frän 
hafvet, famlar man ej en gång aggen. Gulan 
år röd och få alcalefcent, at den ej kan för- 
varas of ver 28 dygn, innan den antager för- 
ruttnelfe. 

d) Skum. I Norige och Finnmarken flås 
Måfarne, och fMnnen fåljas knipptals. 

Species. Capite Concolore, 

% Lar as Ghucus. Albus , dorfo alisq. canis, 
G 5 remi- 



98 1783* ^P r - M°J- <if un - 



remigibus apice albis, roftro flavo angulo cro» 
ceo. Magnitudo Anferis (*). 

Synonyma. 

Mårtens Burgermeifter. Spitsb. p. 60. t. L. 
Lit. D. 

Brunniches Larus Glaucus. Ornith. Bor. 
n. 143. 

Olafsens Larus Albus. Isl. Reife p. 356. 
572. Ejusd. Store hvide Maafe eller Larus Glau- 
cus p. 750. 

Larus Hyperboreus.JLEEM. Finm. not. Gun- 
ner i p. 283- Wermdöenf. Gråtrut. Island. Hede- 
maafe. Waldmaafe. Lappon. Dalveg. Finnmar- 
kens Quitmaas. 

Hiftoria. 

Ingen Mas-art har tilfkyndat Auclorerna me- 
ra bryderi, än denne få kallade Mårtens Borg- 
måltare. Hr. A. v. LiNNe förbigår den alde- 
les, ehuru den af Hamburgiike Hvalfifkfängare, 
undfätt den hedren at vara Måfarnes Prefident 
vid Spitsbergen. Rajus anfer den för Larm 
fufcus^ hvari han följes af fin Landsman, Hr. 
Pennant, med hvilken jag dock ej förenar 
mig, i anfeende til de fkål, fom framdeles up- 
gi vas. Crantz anför den {örMarinut* Klein 
tor en Plant tis. m. m. Man fkulle arven, vid 
forfta åfeendet, bilalla den tankan, at denne 
fogel blott vore en förändrad Marinus , hvars 



(*) Defcr. Rofrr. 4 poll. apice valde adunco. Maxil- 
la interiör 4 lin. brevior, valde gibba, angulo cro- 
ceo. Caput, collnm, pectais, abdomen, cauda ni- 
vca. Dorlum al#q. fupra caria. Remiges omnes 
ba!i gnfca:. Primnna? tandem fufcae nigreicunt , 
apice albo. Secundariar glifeae, apice albo. 



1783- <dp r * Maj. £?un. 99 



ryggs och vingars fårg, af ålder eller köldens 
våidfamhef , blifvit förändrad från fvart til hvit- 
aktigt gräs hålft florlek, näfvets brandgula vin- 
kel, vingfjådrarnes hvita fpetfar , m. m. fädant 
fnarare beltyrka ån beftrida. Men oagtadt de 
många exempel, fom vifa möjligheten af en 
få beikaffad köldens ätgård, kan jag dock ej 
annat ån antaga denna Mås-art föret från Ma- 
rinus färfMldt fpecies, och det ej allenaft på 
Hr. Olafsens vitnesbörd, fom uti Island fett 
bågge arterne, och dem få vål til feder fom 
namn åttkilt, utan ock af egen erfarenhet, fe- 
dan jag funnit denne Gläucus bebo vår Skar- 
gård, jag har ej heller funnit någon Mås-art 
fa inftämma med Mårtens Borgmåftare, fom 
denna; h varat jag öfvertygas, at de, fom gif- 
vit denne fogel en annan plats, icke kåndt 
denne Giaucus. 

Denne Gråtrut år af Auftorerne fparfamt 
anförd 5 dock fy nes denna omltåndighet fnara- 
re böra tilfkrifvas defs ringa antal och aflågfe 
bonings -platfer, ån någon defs inskränkning 
inom Polcirklen. Ty den finnes uti Roslags- 
fkårgården, dock endaft på de aldraytterita hafs- 
kubbar. Uti Nåmdö fkårgard , hela 3 milen 
utan iör de bebodda holmar, klåcka årligen 
fiere par på en naken klippa, vid namn Kalken. 
De ägg jag derifrån bekommit bevifa tydligen, 
at deffe Gråtrutar åro en egen art. De blanda 
fig ej heller med de vanlige fvarta Trutar; be- 
föka aldrig inre fkårens åro fåledes fåiifynte i 
Cabinetter; hafva ej heller lått något rum i den 
Svenfka Fauna. 

Islåndaren har anmärkt, at denne Mäfe plä- 
gar flytta flera mil från hafvet, för at klåcka på 

ett 



IOO 



1783. Apr. Maj. £fnn. 



ett fläkt grås-fålt. Så laggran år han icke hos 
ofs, ej heller vid Spitsbergen, dar han åtnö- 
jer hg med klippor. De agg jag bekommit åro 
helt blåaktige til fårgen, tecknade med 5 a 6 
f v arta flackar. Somlige hafva dock fiere och 
(torre flackar. Längdens diameter år 3 tum 
3 linier, breddens, 2 tum 4 lin. och tjockaile 
itällets omkrets 6 tum 10 lin. De åro ovan- 
ligt fpitfige åt lilla åndan, och fåledes utmårkt 
ikilde från alla andra Mås-ågg. Ifen foranläter 
foglen at flytta från ofs om vintren; dock for- 
mar ej kölden jaga honom frän Island. Han 
år dar ganfka fnäl pä den halftorkade fifken 
vid fifkelägren; men vid Spitsbergen famlas 
denna Mås-art omkring hvalfifk-afen. Han år 
glupfk; fvåljer humlan ungar; (Col.TroileLix.) 
hugger flora ftycken fpåck af hvalnfken; drif- 
ver Malkmuckm frän afet, m. m. Spifar annars 
i nödfall Hvalrofs-tråck. Pä Island f örfinår man 
ej denna Måfes kött. Man fångar honom på 
krok med agn, I fynnerhet blifva ungarne in- 
faltade för at åtas fpickne. De hvite Islands 
råfvar (Can. Lagopus) rinna dem äfven i (in 
fmak. Då Måfarne, under ebben, fofva på den 
uttorkade hafsbottnen, blifva de ofta af deffa 
(iender öfverrafkade. Ungarnes antal utfåttas 
af Mårtens frän 2 til 4. Hos ofs låggas Hän- 
digt 3 ågg. 

<2. Larus Nivcux. Niveus totus, roflro pe- 
dibusque plumbeis. Magni tudo Anatis Bo- 
ichadis. 

Synonyma. 
Mårtens Rathsherr. Spitsb. Tab. L. fig. A. 
Phipps Larus Lburneus. # Voy. au Pol. Bor. 



1783- ^P r - <z¥ mL 101 
Olafsen. p. 709, 

Raji. Senator Mårtens. Syn. av. p. 126. n. 1. 

Hammers Fauna Norveg. n. 163. 

De fiåfte Auftorer hafva vifat åfven få li- 
ten aktning för Mårtens Rådsherre, fom for 
defs Borgmäftare. Han har blifvit med tyft- 
het förbigången få fom mifs tänkt. Jag har ej 
vågat neka honom hår ett rum, fedan Herr 
Phipfs, 102 år efter Mårtens, funnit famma 
fogel pa famma ort, och gifvit honom en god 
bMkrifning. 

Hiftoria. 

jDenne år fkonaft af Mafar. Han år hvita* 
re ån in un $ ty han flionjes lått då han iitter 
på fno-fålten. Defs röit år något fvagare, och 
defs fiygt vigare, ån de öfrige Måfars. Han 
ligger ej gärna pä vattnet Åter Hvalirofsträck 
dä annat brifter. Flyger enfam, dåråft ej flere 
fammanlåckas af något as. 

3. Larus Mar inur. Doifo nigro, pedibus ru- 
bris. Magnitudo Anferis. 

Synonyma. 

Linn. Larus Mari nu s. S. N. n. 6. Fn. Sv. n. 
155. It, Gothl. p. 214. It. W. Goth. p. 156. 

Brisson Larus Niger. Tom. 6. p. 158. 

Albin. Tom. 3 t. 94. ritad. 

Pennant. Blackbacked G ull. Br. Z. Tom, 
2. n. 242. 

Brunniche. I. c. n. 145. Ejusd. om Ej- 
derfoglen. p. 51. 

Lee ms Finmark, p. 282, 
Ströms. Sond »Mor. r Del. p. 247. 
Olafsen. 1. c. p. 226 och fl. fr. 
Hammers Fauna Norv. n. 162. 

Crantz 



102 1783- dpr. Maj. £fm. 



Crantz Grönl. p. 112. Svenfl^a Ed. i. Del, 
Halle. 1. c. n. 696. 
RajL p. 127. n. 1. 

Gadd. Differt. Aboenf. om Sjofogels Ans 
&c. p. 10. 

Svecis Hafstrut, Svarttrut. Dan. Blaamaa- 
ge» Norv. Svartbag. Lapp. Gairo. 

Hiftoria. 

Hafstruten håller fig endaft i hafs- fkårgår- 
dar, och går ej fä nära fafta landet fom de of- 
rige Måfar. Hos ofs nodgas han flytta undan 
ifen, men återkommer i god tid. Han lägger, 
fäfom de ofrige defs fiägtingar, 3 agg, at en 
mörkgrå färg, foga ftotande på grönaktigt , 
tecknade här och dår med (vårta fl ickar och 
hieroglypher. De iro 3 tum 4 lin. länge imel- 
lan polerna, breddens diameter 2 tum, och 
tjockaite Hållets omkrets, 6 tum 10 lin. Lilla 
andan år ovanligt fpitfig. Denna befkrifning 
af går mycket frå Hr. Pexxaxts *). Ej hel- 
ler väljer Hatstruten hos ofs de hogfta klip- 
por til fin klåckning, fålbm Hr. Pennan t 
honom tillägger, utan vårper pä nog laga fkår, 
dock altid vid Saltfjö. Det år derföre något 
befynnerligt , hvad Olafsen berattar, nåml. , 
at Haistruten i BorgarfyiTel på Island, begifver 
flg hela 4 milen til en frifk fjo, förat i Adans 
fållfkap kläcka bland den dår planterade Ange- 
lica. Man berättar åfven, at han bringar tö- 
dan til de fpåda ungarna i (in krårva, utui 
hvilken han återlemnar den haltfmålt, vid hvil- 
ket tUfållc hans vidlyftiga fvalg kommer ho- 
nom väl til pafs. Rajus fann åiven en hel- 
fvålgd fifk i denna fogels mage. 

Denne 



(*) lir. Z. p. 520. 



1783- dpr. Maj. £fun. 103 



Denne fogels kött år groft, Ungarne åtas 
dock fårflke pä Island, men ej hos ofs. Der- 
emot upföker man hår flitigt defs ägg, hvilke 
få vål för deras florlek , fom mägtighet, myc- 
ket val anflå våra Skårbönder. I vår fkårgård 
fker förfta åggningen omkring d. 20 Maji. Då 
har ånnu ingen af defs llågtingar begynt vär- 
pa. Men efrer 14 dagar , då andra åggningen 
förråttas, och denne Mås-art arven lagt ny 
kull, vanka tillika agg af Canus och Fufcus 
famt Skrånmåfen (Sterna Cafpica). I Norrfjön 
utfåtter Gunnerus Hafs-Trutens varpning til 
den 14 Maji, hvilket aldeles inträffar med fam- 
ma termin. Den tredje kullen lemnas af fom- 
liga orörd til at kläckas. Foglens rika och 
fköna fjäder och dun -{kulle vål löna et (kött, 
faft fteken forfmäs 5 dock jagas han aldrig i få- 
dant affeende. 

Hans föda är egentligen fifk, men han 
föker åfven flytande djurs as. Såfom han i 
ftorlek och flyrka år den främfte i fitt flågte , 
få åtnöjer han fig ej heller med de fm år fl a fl- 
ikar. Vid Tveraas grunda fl rom- vatten på Is- 
land, angriper han fjelfva laxen, och fegrar, 
i det han af hugger Jet lilla band, fom förenar 
laxens buk med galen; ett far, hvilket ej al- 
lenaft betager denna ftarka fifk alla defs kraf- 
ter, utan åfven år dödelist. Den flitige Sam- 
låren af Islands hårder, Borgmåftaren Anders- 
son, anför i lina Nachrichten von Island, §. 
44. at Hafstruten dar griper Sjuryggfifken 
fom ofta öfverftiger en fots längd. Olafsen 
uplyfér detta närmare, och beltyrker, det fog- 
len 



(*) Cyclopterus Lumpus. 



104 i?8r dpr* Waj. & un - 



Jen baklänges drager fifken utur vattnet, fedaa 
han fattat honom pä famma ömtåliga ftålle , 
fom laxen. Hatstruten opnarftrax famma ftäl- 
le på fitt rot , för at få defs läckrafte del eller 
lefren. Ortens barn uppaffa då flitigt denna 
fifkare och begagna (ig ar defs möda, i det de 
ofta fräntaga honom 8 a 9 fifkags ä rad, tills 
han omfidcr ledfnar vid ett arbete, h vars frukt 
andre (körda. Månne man då icke kunde tö- 
reflå Hafstruten til inöhande, för at af honom 
draga famma fördel, fom Chinefaren af fin Pe- 
lecanus Pifcator? Hafstruten fynes, åtminito- 
ne på grundare vatten, vara fa tjenlig härtil, 
fom någon af de foglar, man behagat hedra 
med förfiag til biträde i denna hushålls-gren. 
Defs ungar bekommas utan ivärighet; de tam- 
jas lått, tåla aga, åtnöja (ig med den tai i veli- 
gare fpis 3 famt hafva erfarenhetens betyg tor 
lig om deras (kicklighet. De berättas vilja gär- 
na föka fin frihet, och, i fynnerhet på andra 
aret, rymma til hafs. Men denna vildhet öf- 
vervinnes i andra leden. Dock medgiives, at 
iädane förfök endaft kunna med fördel anilal- 
las af dem , fom bebo isfria (trånder. 

Halstruten befkylles at vara en ikadlig fo- 
gel. På Island tillägger man honom at döda 
lams uti våra (kårgärdar är han dock mildare. 
Det år länt, at en del fjö-foglar hafva at fruk- 
ta hans g rann i kap, i det han gärna gör hg 
en vålfågnadLaf deras ungar. Skyttar hafva ior- 
lakrat mig, det de fett honom lik en Örn ned- 
flä pä anfkutna foglar. Men med alt detta har 
han dock lätt det namnet, at han åtager (ig 
Ådans iörfvar, under hannes Iiggningstid. Så- 
dant kan åfven i visit affcende vara grundadt. 

At- 



Åtminftone år det fant , at han til klåckning 
utföker lig lika plats med Ädan, Man finner 
ofta Hafstrutens och Ädans bon utmed hvar- 
andra. I fådant fall år det naturligt, at Hafs- 
truten, fåfom mera varfam och högröftad, ut- 
breder allarme öfver fitt granfkap, då han mar- 
ker flkyttar eller förfåt. En af naturen inplan- 
tad omforg för defs egen afföda föranlåter ho- 
nom at ligga i beftåndigt krig med korpar och 
kråkor, fom åro outtröttelige at ofreda alla 
liggande honor, for at utdricka deras ågg. 
Dock kan få mycket mindre något ädelmod 
vara drif-fjedren til detta hans forhållande, fom 
han , fedan Ådan fullbordat fin liggning , be» 
mågtigar fig hennes ungar, och utan omfvep 
fvåljer dem hela, dereft ej modren, i ett lyck- 
ligt ögnablick ,. hinner begifVa lig til fjös och 
undgå faran af ett fä vådeligt grannikap. 

4. Larus Fufcus , Dorfo fufco, Roftri angu- 
lo fulvo, pedibus flavis. Magnitudo annatis 
majoris. 

Synonyma. 

Linn. Larus Fufcus. S. N. n. 7. Fn. Sv. n. 154, 
Brisson Larus Grifeus. 21 tum lång. Tom. 
6. p. 162. 

Pennant L c. n. 246. t. 88. Herringgull 
Hammers Fauna Norv. n. 161. 
Leem. L c p. 282. 

Ström. 1. c. 1 , 246. Graamaafe. Emor. 
Brunniche L c. n. 142. 
Frisch.II. 218. GrolTe Steauffmoeur. cit. Penn. 
Halle. n. 700. 

Raji p. 127. n. 2. Larus Cinereus maximus. 
Svecis Trutt, Ljufe. Danis Sildemaage. Norv. 
Gimor, Gulfötting. Isl.Veidebjalla. Lapp.Sobmor. 

H Bris- 



'io6 1783. Apr. Maj, £fun. 



Brisson och Pennant göra denna til Mår- 
tens Burgermeiffer. Jag tager mig frihet at 
vara af annan tanka. 1:0. Emedan Mårtens 
fogel har ljus rygg och vingar, då deremot 
denne Trutt år ganfka mörk. 2:0 Emedan na- 
turligtvis Burgermeilter, for at fvara mot fitt 
namn, fynes böra vara fiörft af Måfar, hvil- 
ket fufcus icke är. 3:0. Emedan de egenfka- 
per at fvålja foglar, fegra på Mallemucken, m. 
m. ej gjerna kunna tilläggas Fufcus. 4:0. Sägs 
ej heller denne Trutt vid Spitsbergen af Phipps. 
Af deffa orfaker har jag anfedt Larus Glaucus 
Species 1. at vara Mårtens Borgmåftare. 

Af denna Fufci unge hafva de balte Auéto- 
rer gjort ett färfkildt fpecies. Jag måfte fåle- 
des utbe mig tilftånd at åfven hitföra följande 
Synonyma, fåfom varieteter af en yngre ålder. 

Pennants Vagel n. 247. t. 88. Jag anfer ior 
en fkyldighet at hår anföra de ftål, fom tör- 
anlåta mig at gå, i denne del, ifrä denne, af 
hela Zoologien få högtförtjente, och af mig 
färfkildt högaktade Naturforfkare. 1:0. Kan jag 
ej finna den ringafte flullnad imellan Hr. P&N- 
Nants/ 7 ^/ och den unge Trutt , fom befkrif- 
ves Fauna Sv. n. 154. 2:0. Träffas denne Vmgci 
endait om höftarne, men ej fä fläckig om vå- 
ren. 3:0. Emedan den enda grund, hvarpå Hr 
Pennant fotar fin tanka, båges af Ving- och 
Stjert-fjådrarnes oföränderliga färg, men at den- 
na regel, vid detta Qägte, tal undantag, år torr 
anmärkt. 

Vid famma fogel tager jag mig frihet at an- 
märka c tr litet Biifslag, det Hr. Pennan r be- 
gått, i det hart fört Linn. 1.1 Lamt N<tv*tv til 
un V*gtL Hr. A. Lin Ne har lant lin N*vikt 

af 



1783» ^P r * Maj. £fun. 107 



af Brisson, och årkånner den fjelf for Bris- 
sons Gavia Cinevea Navia. Tab. 17. f. 2. At den- 
ne år en ung tridaäylus får jag framdeles be- 
vifa. Ritning, befkrifning , p. 185, långd,fom 
år 8 tum mindre ån Vagels , m. m. vifa, at 
Navius ej hor hit. 

Raji Vagel p. 130. n. 13. anfedd for Mårtens 
Mallemuck och Burgermeifter of Grcenland, år för- 
modeiigen den i K. Vet. Acad. Handh år 1764. 
p. 149 beflmtne Larus. At den år en unge, t vil- 
lar jag icke. Defs fårg ofverensftåmmer med en 
ung fufcus, falt ftorleken går nårmare Marinus. 

Brissons Larus Varius eller Skua. p. 167. t. 
15. År fåkerligen en ung Fufcus. Han har 
famma långd och famrna teckning af fårgor. 
Hans mörka nåf och hvitaktige fötter gynna 
vidare denna tanka. Brisson anfer denna för 
Mårtens och Anderssons Mallemucke^ för- 
modeligen handledd af Rajus, men har deri af 
få vunnit bifall, emedan den nämnde Mallemuc- 
ke oftridigt år Procellaria Glacialif* Brisson 
nämner ej heller Andersson vid fin ProcelL 
Cinerca, ehuru denne Auäor gifvit bäfta hifto- 
rien famt Anatomien af den rätta Mullemucken. 

Brissons Gavia Grifea. p. 171. 20 t. lång. 
Defs brokota färg, fom år i aftagande, defs 
gulnande fötter, m. m. vittna, at denne år nå^- 
got åldre ån foregående, och at defs hufvud- 
fårg år på vägen at fullbordas. 

Brunniches Larus Varius. n. 150, Dan. Gråa- 
maage. Isl. Kablabrinkar. Herr Pennant fö- 
rer denna til fin Vagel, och jag på famma 
grund til en ung fufcus. 



Hifto- 



io8 1783- Apr;Maj. *f m - 



Hiftoria. 

Denne Mås*art utgör ett medel ftand imel- 
lan Marinus och Canus , få til ftorlek fom 
ryggfårgens mörk het. Han går närmare den 
inre fkären ån Hafstruten, dock tviflar jag, at 
han viftas vid infjöar, fåfom Fauna Svecica up- 
gifver, dereft de ickeåro i grannfkap med haf- 
vet. Då han blir fullvåxt, undfä defs fötter 
en fkön gul fårg, hvarifrä det Norrfka nam- 
net Gulfotting har fitt urfprung, och h vilket 
kännetecken Gunnerus anfer för hufvudfake- 
ligt , för at fkilja honom frä Marinus. Om hö- 
ftarne flyttar han undan ifen, och återkom- 
mer något fenare ån den vanlige Måfen. 1 hus- 
hållning och feder liknar han för öfrigt lina 
flågtingar. Vid famma tid, fom de, år han be- 
tänkt på fitt flågtes förökande, vid h vilket til- 
fålle han föker aflågsnare fkår. Hans agg åro 
af en ganfka mörk och nåftan på brunt ftö- 
tande grå botten-fårg, med fvarta fläckar, hvil- 
ka dock åro tätare och fmårre ån Hafstrutens. 
Deras fpits är åfven mindre i jåmfårelfe emot 
de andras. Långden imellan Polerna år a tum 
io lin. Breddens flörita diameter i tum n lin. 
och omkretfen på famma ftålle6tum. I Finn- 
marken, fager Leem, vårper denne MSs-art r4 
dagar för Midfommar, h vilket flår in med hans 
vårpnings-tid hos ofs, pä få dagar når. Vid 
fiike- och ftrömmings- lagren är denne Trutt 
en ålfkad och kär fogel, af orfak, at dels 
närvaro ger hopp om fängft. Man har derfö- 
re gifvit honom ett nog tjentigt binamn, naml. 
VAn-fovcl. Man har åfven anmärkt, atdåtrut- 
ten flyger högt, (kall ftrömrningen följa dju- 
pet, och tvärtom, då han Otakerfig, fkall ftröm- 
mingen 



i?83- ' Ap\-Maj. $un. 109 



mingen ftiga åt vattenbrynet. Foglens dun och 
f jäder fotjente at famlas. Den år rik och fpån- 
liigj men hos ofs åtnöjer man lig at plundra 
clefs bo och åta defs ägg, under det man lig- 
ger pä halm och hår, foga omtånktare ån den 
Grönländaren , fom bäddade fin lafve med (kål- 
hudar, och tillika til ett tidsfördrif roade fig 
at utfprida och låta luften bortföra de tufende 
Ådors bon, fom med det pråcktigafte dun be- 
ta c k te Baais-rivierets holmar. Fjäder -famling 
förtjenar viiferligen at påyrkas. Utlänningen 
fkulle ej få bädda våra fångar, dereft vi ej, af 
en illa uträknad hushälls -principe, utrotade 
den fromma Ådan, fom årligen utbjuder fig at 
hyra våra ode-klippor, emot fittdun, och där- 
ålt vi behagade nyttja de medel Naturen råckt 
ofs at förfe vår beqvåmlighet. 

5. Larm Canus , Dorfocano, Pedibus flavis. 
Magnitudo Columboe. 

Synonyma. 

LiNN.Larus Canus. S.N.n.3. Fn. Sv. n. 153. 
Brissons Gavia Cinerea minor. 14 tum läng*. 
6. t. 19. f. 1. 
Pennant. Common Gull. 1. c. n. 249. t. 8g. 
Ström. 1. c. 1, 246. hit höra hans Söe-ungar. 
Brunniche. n. 141. 

Zinnani. Gabbiano minore. 115. cit. Penn. 
Scopoli. N:o 104. 

Raji. p. 127. n. 3. Larus Cinereus minor. 
Albin. Tom. 2. ritad tab. 84- 
Gunnerus Ad. Nidr. Tom. 3, och not. a4 
Leem. 1. c. 
Po n topp. N. Nat. Hift. 1. c. 
Hammers. Fn» n. 160. 

H 3 Den- 



no 1783. Apr. Maj. gjfck. 



Denne Mås-art haråfven forfta aret en nå- 
got främmande drågt (*), fom foranlätit Hr. 
Rajus, Brisson och Pennant at öka flågtet 
med en ny art. Jag hitför altfå 

Raji Lar ut Fufcus five hybemus. p. 130. n. 14. 
6 f veren sf timmer aldeles med den unge Canus. 

Pennants Vintergull N:o 248- tab. 86. fom 1:0 
Ar til alla delar inftämmande. 2:0 Tilliar Hr. 
Pennant, at den blott fes om vintren. 3:0. 
Ritas den med bak-klo. 

Brissons Gavia Hyberna. År famma forel. 

Anm. Denne år af Brisson forhaftadt förd 
til Linn. 3-daåylus. Hans fvarta ytterlighe- 
ter på ftyrfjädrarne torde gifvit anledning dår- 
til. Brisson fåger ej heller at bak-klon fattas. 
Han fåger blott, Digitus pofticus valde brevis efh 
Brunniches Lams Maculatus ij6 år den famma. 
Svecis Måfe. Fifkmåfe. Danis Hvidmaafe. 
Lapp. Straule. Finm. Gaifke. 

Hiftoria. 

Denne år vår allmånne Måfe, fom finnes 
öfver alt. Sött och falt vatten är honom li- 
ka, blott där finnes fifk. Han vifar lig dock 
ömnigare vid hafsftrånder och fifkelägen. De 
måfar, fom tilbringa fommaren vid infjöar, 

begif- 



(*) Larm Canus. Puth.s. Roirrum pallidum apice ni- 
gro. Caput maculis oblon^is fuicis. Sternum ma- 
eulis obfoletis fparfis. Dorfum canum. hinc inde 
maculatum. Remiges prim. Digras. Secundan;v fa- 
fcae apice pallidiuYculo. Rectrices albae, macula 
rnagna nigra ad apiccm norara?. Fedes plumbei. 
DigltUS pofticus breviffimus, ungve nigro armatus. 
Captua menfe Oftobr. Tengmalm. 

En afdefle fläckar, tamt frjertens fvarta yt- 
ttrlighéter, fynas ' r.nu »Ujande var. 



I 1783. Jfpr. Maj. £?un. 111 

begifva fig emot vintren åt hafskanterna, fna- 
rare undan ifen ån kölden. Då få blida vin- 
trar infalla, at de yttre fjärdar gå öpne, blir 
denne mås-art hos ofs beftändigt fynlig, och 
har jag fedt dem ånnu i Januario vara qvar. 
Så fnart ifarne afgå, infinna de fig at föka fm 
föda, den de hälft vålja af fifk, åtnöjande fig 
med de fm år re fifk-arter, fåfom löjor, fpigg, 
m. m. men i brift deraf fiuka de ftrömmings- 
affkråden, fpifa på döda fkälar. m.m. Men det 
är ej nog, at deffe förförja fig och fin afföda. 
Naturen har på ett befynnerligt fått gjordt dem 
fkattfkyldiga åt Labben (Lar. Parafit.) hvilken, 
fom bekant år, jagar dem få långe, tils de, på 
hvad fått fom hällt, up eller nedifrå, aflåmna 
en del af fin halffmålta föda , den han i luften 
upflukar. Af denna orfak kalla våra Lotfar 
honom: M£f~pinaren. 

Ett tviftigare åmne år , om Måfen åter korn. 
Hans flågte och natur fynes fådant beftrida. 
Visft år det, at om våren de nyfådde korn- 
åkrar befökas af flora fkåckar, få at fkråmfel 
ftundom utfättas til deras afhållande. Mig 
har altid fynts troligt, at de der föka någon 
annan föda af matkar, lumbrici, limaces, &c. 
Men omfider har jag funnit den noggranne 
Biflkop Gunnerus göra famma anmärkning i 
Norige, med den tillåggning, at de korn må- 
fen åter på illa harfvade åkrar , ej kunna ftad- 
na uti hans vid famma fpis ovana maga, utan 
itraxt afgå hela. Ett fådant upgifvande fynes 
ftödja fig på nogare rön, ån dem jag kunnat göra. 

Deffe åkerbefök böra dock ej bortblandas 
med ett annat flags infall, det deffe Må far ftun- 
dom fa , at i flora flockar promenera pä ångar 

H 4 och 



H2 1783- <dpr. Maj. gjfa. 



och trådesgården, hvarvid de tilkänna gifva 
fin nårv T aro med det obehagejigaile fkri. De- 
ras ärende år väl någon födas hämtande, kan- 
fkeaf larver; jaghar dock ej funnit deras ftållning 
och gång utmärka nägot fökande eller finnan- 
de. Men Bonden har en annan fats. Si nu , 
fåger han, vänta Mafarna rägn. Hr. Warner 
underhöll i fin trådgård 4 ftycken Måfar, för 
den nytta de gjorde med ödlors, fniglars och 
metmaföars bortrenfande. Anmärkt af Prof. 
Kalm i England. Se defs Refas 1 Del. p. 355. 

Hos ofs gör man fig ingen nytta af denna 
Mås-art, om jag undantager äggen. De åro 2 
tum 4 un. länge, t tum 7 lin. brede och af 4 
tums 8 liniers omkrets. Färgen år ganfka mörkt 
grönaktig, och prickarne fvarte, hviike ät ft or- 
re Polen fammannyta uti en krants. Den min- 
dre polen mindre fpitfig. Stundom äro pric- 
karne fpridde öfver hela ägget. Ehuru blott 
3 ägg låggas i hvar kull , är dock åggningen 
efter denna art nog lönande för dem, fom haf- 
va nog härdad gom at fördraga deras Märka 
fmak. En Lots har förfåkrat mig, det han pä 
ett litet Qtåf vid en äggning, funnit 8» tjog 
Mås- och Tern-ågg. Skyttar och Fifkare, fom 
händelfevis , for ftorm eller vadeliga tilfållen, 
nödgats ofver fin förefats dröja pä hafsholmar, 
hafva ofta prifat Förfynens vård, dä de fått 
uppehålla lifvet med fadanc agg, [lekte i aflt- 
inörja. Anrättningen blir fmakeligaft , då hun- 
grep fär vara kock. Köttet år fegt och tranigt, 
men åtcs med fmak i högfta Norden. Man anler 
i Finnmarken mödan vårdt at fånga Måfen pä 
krok, fom döljes i en liten ii (k Man flär där 
foglen, och fkinnen fäljas knipptals. 

6. Lams 



1783- ^F r - Maj. £f un. 113 



6. Larus Trida&ylm. Dorfo Canefcente, di- 
gito poftico mutico. Magnitudo Turturis. 

Denne Mås-art här gifvit anledning til män- 
ga fördubblade fpecies hos fyfterners författare, 

Jag har fökt förena Herrar Gunneri och 
Olaisens upgifter om denne fogels förändrin- 
gar, och ehuru jag icke til alla delar finner 
mig i den tid Hr. Olafsen utftakar för fin 
RifTas fårgihifte, torde dock fjeifva faken för- 
blifva den famma, utan at nägre vigtige tvif- 
velsmål kunna kullkafta följande upftållning. 

Den unge TridacTylus år förfta året nog 
mörk, fxundom mer och mindre fläckig. En 
'flack fynes vid hvartdera örat. Halfens bak- 
del omgifves af en fvart ring och halsband, 
hvilket något ftarkare utmårkes af Olafsen än 
Gun ne rus. Nägre månaders fkilnad i ålder 
kan fådant verka. Vingarnes täckfjädrar åro 
til en del fvarte och utgöra en ftark vingfiåck. 
Styrfjådrarnes ytterligheter åro fvarte. 

Uti denna Slder har man at träffa denna 
fogei under fölljande namn. 

i:o. BRISSONS Gavia Cinerea Navia p. 185 f.2. 
1:0 Til ftorlek och fårg lika med den nyfs be- 
fkrefne tridaélyli unge. 2:0. Saknar den bak- 
klo, hvilket år vår fogels caracter. 3:0. Ehu- 
ru halsbandet år fvagare uttryckt ån på Herr 
Olafsens ritning, fynes dock fpär dertih 

2:0. Linnjei Lams Ntfvius. S. N. n. 5. Länt 
af Brisson, och fedd af Hr. Pallas vid Jaik. 
1:0. Hr. A. LiNNe jämför den fjelf med före- 
gående Brissons fogel. 2:0. Då Penna extima 
reäricum fåges vara hvit, följer deraf, at de öf* 
rige Reclrices åro fvarte åt fpitfen. 3:0. Hals- 
ringen har Hr. LiNNe åfven tilårkåndt denne 
H 5 fogel, 



H4 i?83- ^P r - Ma J- 3 UV - 



fogel, då han bland Synonyma anfört Aldro- 
vandi Larus albo Cinereus, torque cinereo. :o. 
Pedes olivacei, gulnande , vittna, at foglen år 
en Unge. 

3:0 Olafsens Larur Rijfa junior L c. tab. 25. 
kan anfes för ett råttefnöre, at döma de ofri- 
ge efter. 

4:0^ Pennants Tarrok. n. 251. 

5:0. RaJI Larus Cinereus, B 'elloKti Tarrok. p. 12$. 
n. 4. anfedd för Mårtens kudge-gef. 

6:0. Gunneri krina kryckfe. A et. Nidr. tom. 2. 

7:0. Albin. tom. 2. tab. 87. Gunnerus godkän- 
ner denna ritning, utom den påbördade bakklon. 

8:0. LinnjEi Larus 3-daäylus. S.N. n:o 2. Fn. 
Sv. n. 157. hörer åfven til denne unges förfta 
ftadium, ehuru han år något äldre, lä at hals- 
bandet uphört vara fammanhångande. 

Efter någon tid förfvinner halsbandet. Vin- 
garnas täckfjädrar hvitna, ftjertens fvarta yt- 
terligheter afgå, men fläckarna vid öronen bi- 
behålla (ig ånnu på en för öfrigt måft hvit och 
oflåckad fogel, fom då är i fitt andra ftadio. 

I denna ålder återfå vi 

9:0. SlBBALDS kittivake. Enligt GuNNEKI 
päliteliga vittnesbörd. 

ic:o. Pennants kittivake, n.250. t. 89- CO. Är 
til ftorlek och färg lika; hvit med oron -fläc- 
kar. 2:0 Har enligt Hr. Pennan t, tmty a hwb in- 
flead of the Ihick-toe. 

11. Brissons GäviäGmereä minor. p. 17g. 1. 17. f. t. 
1:0 Af famma florlek. 13 tum. 9 lin. 2:0. Til fårg al- 
deles lika, få at Hr. Pennants befkrifhing p8 
fin kittivake kunde vara ett utdrag af Brisson, 
ehuru den ej få år. 3:0. Brissons fogel fynes 
val ritad med bak-klo, men fådant tilikrifvcr 



1783- dpr. Maj. ^un. 115 



jag griffelen. Hr. Brisson nämner den ej. 
Det heter blott: digitus pofticus 3. linearum. 

12. LlNNjEi Larus Cinerarius. S. N.n.4. Lant 
af Brisson. Sedd af Prof. Pallas vid Jaik. 

13. Larus Dingla. Så kallad i Aleppo, fedd 
af fal. Prof. FoRsxåL vid Dardanellerna, kan 
hitforas med nog fåkerhet. (*). 

Åndtel igen forfvinna deffa oron-flåckar Fog- 
len blir håftan ofkiljelig från Larus Canus, 
utom bakklons faknad. Han är dä fullvåxt. 
I detta tredje ftadio igenfå vi 

14. BRUNNrcHES Larus Riffa. n. 140. hit- 
förd af Gunnerus och Pennant, dock af 
den fenare under föregående ftadio. 

15. Linn^i Lams Riffa. S. N. n:o 1. Lant af 
Brunniche. Hr. A. LiNNé ändrade väl fin tan- 
ka fålunda, at han anfåg Riffa för at ej va- 
ra ett från 3-daétyIus åtfkilclt fpecies, utan 
blott en yngre varietet, men faken förhåller 
fig tvärtom få, at 3-daclylus år en ungvarie- 
tet af RifTa. 

16. Pontoppidans Larus Riffa. Danflka Atlas 
1,622. hitförd af Gunnerus. Éjusd. Norr. Nat. 
Hift. ir, 135. 

17. Ströms kryckje. I. c. 1,241. ehuru bak- 
tå ej namnes. 

18. Crantz. Grönl. 1,114. Tattaret. 

19. Leem. 1. c. p. 284. not. Gunneri. 

20. Mårtens Kutge-gef. Spitsb. p. 59. t.N* 
lit. A. Phipps. 1. c. 

21. Hammer. Fn. N. n. 164. 

Likheten med Canus har gjort, at Olaf- 

SEN 



(*) Defcr. Anim. pag. 8» Larus roftro rubro apice ni- 
gro, macula nigra temporali. Vernalis. Februari© 
menfe advolans. /Eftate non permanens. 



n6 1783- dpr. Wm- 3 u;l 



sen förblandat deffa 2 arter och riktat fin 
RiiTa med bak-klo. t. 23. 

Den Lar us Canus Hr. Prof. Gm el in , jun. 
beffcrifvér i fin Ryfka Refa, 11 Del. p. 19 r. fynes 
mig vara en fullvåxt tridaclyius, ty defs iris 
var blott gulaktig , baktän fåges ej förtjena få- 
dant namn, ty den är liten och utan klo, m. m. 

En fullvåxt 3-daétylus år fvår at fkilja från 
Canus, den förre år dock något mörkare, huf- 
vudet tjockare, nåfvet mera längfluttande, vin- 
garne kortare. Martins fåger, at kutge-gef 
år något fmårre ån måfen. Rakklons från- 
varo utgör fåledes hufvudfakeliga (kiljemårket. 

Foglen har intet Svenfkt namn. Dan. Lille 
Sölvet eller Ryttaren. Norv. Kryckjen. Isl. Ryt- 
fa. Lapp. Skårro. Gronl. Tattaret, Lingen kal- 
las krina kryckje, d. ä. en brokot kryckje. 

Innan vi följe denne Proteus vidare , för 
at fe dels feder, måfte vi underföka Hr. Olaf- 
sens upgift, den han framftåller, ej fåfom hy- 
pothes, utan fåfom en ren fanning. Rytfen, 
eller Larus 3-daclylus , fåger han, ej pä ett, 
utan på flera fiåilen, år (amma fogel fom La- 
rus Canus eller Måfen. Den lilla bakklo, fom 
pä den förre faknas, är dels afnött på de Har- 
pa klippor (p. 709.) dels år den pS fomliga ic- 
ke tilvåxt. På famma grund påftås, at Ströms 
kryckje- och föe-ungar åro famme fogel, fart af 
olika ålder. Han ritar äfven Rytfen (tab. 23) med 
bakklo, men defs unge (tab. 24) utan klo. 

Följande fynes vara pä Hr. Olaesens lida. 

1:0 Brunniche fåger om fin RiiTa; Statu- 
ra Cani &c. 

2:0 Albin. tom. 1. 1. 87- ritar fin Larus hy- 
bernus, fom år enung Rytfo, med bakklo. Gun- 

NERIS 



1783- ^F r - Maj. sf un. 117 



nerus beftraffar väl Albin, fåfom den derpå- 
bördat fin fogel en onaturlig bakklo 5 men om 
detta fel kunnat begås af ritaren, få fynes det 
dock ej kunnat fke af den laggranne Hr. Der- 
ham, fom i fin befkrifning fager. ib. p. 54. Le 
äoigt dernier efi petit t$ armé å un petit griffe. 
Möjeligt år, at Derham copierat någon Auélor 
och ej naturen. 

3:0 Brisson fager tydeligen, at Larus Ca- 
nus har ingen bakklo. Detta år nu rent af fel- 
aktigt, men vifar dock, at Brissons exemplar 
varit fkadadt, famt ftyrker i få måtto Olaf- 
sens upgift, at af en tetradaétyius lått kam 
blifva en trida&ylus, då bakklon förloras. 

Å andra fidan kan deremot fågas. 

1:0 At Gunnerus funnit denna 3-daclylus 
pä Norrflka klipporna til en mängd, fom vid 
utflygandet iikfom betåckt flkyarna och bort- 
fkymt fölen. Om nu en eller annan tilfäliigtvis 
förlorat lin bakklo , månne fådant fannolikt bör 
förmodas hafva hand t flera tufende ? 

2:0 Vifar erfarenheten, at Larus Canus ej 
undergår ladan förändring, fom Olafsen til- 
fkrifver fin Rytfa. Den unge Canus har bak* 
klo redan förfta fommaren. Då märkes ännu in- 
gen qvarlefva af hals-ringen, h vilket vore nöd- 
vändigt, om han fkulle vara en ung 3-daclylus. 

3:0 Finnes denne 3-daclylus ej i Ölterfjön, 
och om han ej vore ett från Canus fårfkidt 
fpecies, få fkuile man val någon gång, ibland 
de . flera hundrade Cani hår fes , träffa någon 
vid den ålder, at den kunde föras til någon 
af förenämnde 3-daclyli varieteter, h vilket mig 
Vetteriigen aldrig fker. 

Hlftö- 



Hå 1783. Apr. Maj. gfun. 



Hiftoria. 

Denne Mås-art år allmännafl i Norrige , 
Island och Grönland. Mårtens och Pripps 
hafva runnit den vid Spitsbergen. Den ut- 
breder fig åfven ät Europas Tydligare hats-ku- 
tter; fåfom Ferrö, Skottland, Bohus. Pallas 
fäg både Naevius och Cinerarius vid Jaik. För- 
skal träffade en varietet i medel hat v et. Dock 
lära deNorrfke fjällen vara defs kårafte hemvilt. 
Vid Svårhult finnes en ftel hög klippa, fom 
kallas Svårhults klubb, uti hvars emot hafvet 
vända fida, frän ena ändan til den andra, finnas 
Imala gräs-vallar, dem naturen fynes anlagt til 
deffas beqvämlighet,och hvilka de förmodeligen 
alt mer och mer utvidga medelft fin efterlämnade 
tråck. Deffe Måfar kläcka dår tulende tals. Man 
fkattar ock deras agg , fom värpt pa nederlla val- 
len, och betjenar fig dervid af en flags fked, fåftad 
vid en llång. Den plundring månnifko-hand 
ej räcker utöfva, fullbordas af Örnar och andre 
Rof-foglar, fom från alla håll draga lig hit. 

Kryckjen flyttar väl, men icke långt. Han 
är den förfte fom vifar fig pä Grönland, fe 
Ciiaxtz. Han år i Norrige fkuten i Januario, 
fe Gunnerus. Detta ityrker min förmodan, at det 
ar mera undan is än köld, fom vare måfar flytta. 

Hans töda är fmå filk. Vid Grönland för- 
följer han fmå fiilen. (Lodden (*). Men vid 
Spitsbergen tilfnokar han fig någre bitar vid 
Hvalfifkens affpåckning, fe Mårtens. 

Nordens Invånare för fmå ej denna MSs-art. 
GronländJke gåflarne fånga den i ett flytande 

ris- 



(*) Denne af H. A. Lixxé förbigångna Sill-art finnes 
hos Olafskn ritad, ocÄufHr. O.FabRICIUS be- 
fkriiVcu. 



1783- dpr. Maj. £?un. 119 

risknippe, med tilhjelp af en fnara, och nyt* 
tja der vid en liten filk til låckemat. Norrfke 
Bönderne våga fig ofta med lifsf-ara på ftela fjäll 
och klippor, för at bekomma denna fogels 
kött, ågg, fjäder. Aggen åro 3 i hvar kull, 
ftore fom Tern-ågg. Man nyttjar äfv en ett flags 
machiner, ej olike råf-faxar, til foglens fångan- 
de. Siebald berättar, at köttet i Skottland 
fordom nyttjats i affigt at upvåcka matluft, och 
at man dermed började måltiden. Deraf följer 
juft icke, at det varit anfedt för en läckerhet, 
i hvilken mening åtfkillige taga Sibbalds ord. 
Hr. Pennant förmodar fnarare, at foglen fkall 
vara ofmakelig, h vilket åfven Gunnerus be- 
ftyrker, och då man befinnar foglens föda, är 
utflag ej fvårt at fälla. 

Capite Nigro. 
7. Larus Ichthyatus^ albus, roftri ful vi cin- 
gulo fufco. Magnitudo anferis. 

Synonyma. 

1. Pallas Larus Ichthysetus. Ryfk. Ref. II.Del. 
Append. n:o 27. 

2. Gmelin. jun. die Groffe Lachmöve. Ryfli. 
Ref. I. Del. p. 152. tab. 30. Han. tab. 31. Hon, 
Martifchka. 

3. FoRsxåL Faun. Arab. praefat. p. VII. Martis. 

4. Ejusd. 1. c. p. II. Larus Adjan, more hu- 
mano riden s? 

Imellan Hr. Pallas's befkrifning och GiME- 
lins ritning, rinner jag val den fkillnad, at 
hufvudets fvårta borde vara mera vidftråckt och 
intaga en del af halfen, men i anfeende til tog- 
lens ftorlek , näfvets bälte, och flere märken, vä- 
gar jag dock ej tvifla, det ju bäda deffa Auclorer 
mena en och famma fogel. Hi- 



120 1783- A Jr - Mal *?uii< 



Hiftoria. 

Hr, Prof. Pallas har forft uptåckt, beilrif- 
vit och nåinnt denna Mås-art, med förfåkran, 
at han är aldeles (kild från Auetorernas ridi- 
bundus. I Storlek jåmfores han med Anas Ery- 
thropus. Hr. Gmelix fann den 2 fot och 2 
tum lång. Honans nåf år mindre gult, famt 
förfedt med ett mindre märkeligt bålte. Hen- 
nes hufvud år åfven h vitt , då dercmot Han- 
nens hufvud-fvårta til tager med aldren. Den- 
na Mås-art bebor egentligen Gafpiffea fjön, en- 
ligt Herr Pållas's intyg, men namnets lik- 
het gör, at jag afifer denna vara af Prof. För- 
sal fedd i Egypten , och kanfke i Lohaja. 
Han lägger fina agg på bara fanden. De äro 
befprängde med tåta, mörka och foga märke- 
liga prickar. Under det han flyger, har han 
ett groft och näftan kråke-likt läte, men at 
lian åfven har ett (krattande ijud, betygas af 
GiMELiN och Förskal. 

g. Lar us Atricilla Canefcens, rofrro rubro, 
pedibus nigris, magnitudo Columbje. 

Synonyma. 

t. Linn. Lar. Atricilla! S. X. n. 8- 

2. Brissons Gavia ridibunda. 6. p. 192. t. ig. £ 1 

3. Catesby Lar. Major. Carol. 1, t. 89- 

4. Albin. Cl f t. 86. 

5. Gmltiw R.R. I, 72. vidAftracan. II, 192 
ryfk T fc haka. 

6. Hal le. n. 713. 

7. Raji Lams major Cinereus Palthneri. p, 
129. n. 8- 

9. Lanir ridibwtdus , Canefcens, roftro pedi- 
busque rqbris 

Svno- 



1783* Apr. Maj, ffiin* izi 



Synonyma. 

1. Linn. Larus ridibundus. S. N* n. 9. 

2. Bjussons Gavia ridibunda Phcenicopos. 
tom. 6. p. 196. 

3. Pennant Blackheaded Gull. n. 252. 

4- Kaji Pewit, eller Sea crow. p. 128. n. 5. 

5. Zinanni 115. cit. Penn. 

6. Charletons Larus niger. Onom. Zvic. p.95* 
Af denna har Hr. Pennant en aldeles hvit 

varietet, p. 542. den åfven Scopotr vidkännes, 
och hvilken fynes mig vara Raji Larus Albus 
major Bellonii. p* 129. n. 9. 

Om denne och föregående äro varieteter eller 
olika arter, må de afgora, fom hafva tilfälle at 
dem jämföra. Denna fifta bor och kläcker i 
famhålle, men bagges late liknar ett fkratt 

10. Larus minutus, Niveus , alls leucopho- 
cis, pedibus coccineis. Proportiones Atricil- 
fep. Magnitudo turdi vifcivorL Pallas. Larus 
minutus. R. R. III, Del. app. n. 35. 

Herr Pallas fann denna lilla Mafe vid de 
ftorre floder i Siberien; han flkäll åfven falt 
fällan finnas i födre delen af Ryfsland. 
Dubia. 

1. Olafsens Malkmiich , endaft befkrifven 
med de orden. Albo nigroque Varius» Den 
fynes mig vara någon ung Larus Parafiticus, 
Med Mallemuck forftår ej Olafsen ProcelL 
Glacialis , ty den namnes altid med fitt Islånd- 
fka namn, Filingi Denne Maliemuch torde åf- 
ven kunna mifstånkas för en ung Lar. Catarraöes. 

2. Brissons Gavia Cinerea Major. Månne en 
ftor varietet af Canus? 

3. Gmelins Larus maculatus R. R, Del. II 5 tab. 
22. 16 tum. 4 lin. 

I 4. Has- 



122 1785- dfif- Maj. ofan. 



4. Hasselquist Lams fmirnenjis. Manne en 
Sterna ? 

5. Marcgrafs Gvaca Gvacu, formodel. en 
ny art, eller männe en unge af Ichthyaetus ? (*) 

Sedan jag haft åran inlemna min afhand- 
ling om Mäfe - (lagtet, har jag fått tilfålle 
at påögna Herr Otto Fabricii nyfs utkom- 
na Fauna Gronlandica, och funnit honom vid 
de två måft tviftige Mås-arter, nämligen Mår- 
tens Burgermeifter och Rathsherr med mig 
aldeles inftåmma. Ett få godt vittnesbord af 
en grannfynt och i högfta Nordens Djur-Hi- 
ftoria väl bevandrad kännare, fynes mig for 
vigtigt at förbigå, hvarföre jag utbeder mig rum 
för denna tilläggning. 

SAMUEL ÖDMÄNN. 
fUå £S5P **** 

Fortfåttning af Theorin om den IVirziJka 
Spiral- Pumpen, 
Af 

HENR. NICANDER. 



Huru mycket vatten och luft MaJKinen inofer, da 
han med e)i gifven v or elfe ajladkommcr fl or fl a up- 
f ordrings - bogden , famt hurudant Gang-afens lugg 
i anfcendc til yttra vatt en- ytan i fa- 
dant fall kan vara. 

§. ig. jOm Cirklen BAOE Fig. 5, föreftåller 
förita Hvarfvet, och Vatten- Co- 

lumnens 



(*) Albus, Cåpibe , alarum& caudae extremitatibus ni- 
gris. Magnit. Gallin», Ova in arena ponit. Raj. 



1783- A Jr - $ a h £? un - 123 



limmens yta in uti det famma antages, i följe af 
rörelfen, vara ftäeade vid K, famt KH perpen- 
diculär emot BO, biifver Itörfta Tryckande 
Vatten-hogden, fom i det Hvarfvet kan åga 
rum, lika med OH, eller zz 2r — omfam- 
ma denominationer behällas, fom i fö reg. §§< 
förevarit. Således kommer då vattnet at inta- 
ga Bogen KAO och luften Bogen KEO5 
vattnet få mycket mindre, ån hvad man 
förut antagit, eller ån halfva Hvarfvet, fom 
Bogen KB, och luften i Hållet få mycket 
mer; men nu ankommer derpå, huru tilftäll- 
ningen fkall fke, få at detta vinnes. 

§. 20. Når yttra Vatten-ytan hinner up til 
Mafkinens' Gång-ås C, eller up til Hvarfvets 
horizontala Diameter AE, fåfom man hittils 
iupponerat, inöfes i början vatten och luft til 
lika rymd; men efter handen måfte vattnet, i 
följe af Tryckningen, fom af Hydroftatifka 
Vatten-hogden i Pump-flocken fortplantas he- 
la flangen igenom, i fö rita H vart vet upftiga 
ifrån A , alt närmare och närmare intil K, och 
flutligen dar ltanna. I den händelfen åter kan 
icke mer luft in fa ml as, når Slang-mynningen 
ingår i vattnet vid E, ån fom fyller Bogen KE, 
och når denna luft inkommer i de inra Hvarf- 
ven, år defs qvantitet för liten at intaga alt 
det rum, fom den borde, i anfeende til jåmn- 
vigten emot vatten- högden i Pump - flocken 5 
Derföre, i följe få val af Tryckningen fom af 
rörelfen, mälte vattnet i de inra Hvarfven up- 
ftiga til B, där öfverfvalla, famt i näfta hvarf, 
dår luft trytte, intaga alt det rum, fom hon 
bort fylla. På det fåttet måfte vattnet öfver- 
löpa Hvarf ifrån Hvarf hela Slangen igenom , 

I 2 enie- 



124 J 783- ^l rr - & un ' 



emedan Luft-Volumen alleflädes icke år fä flor, 
fom den bör vara. Håräf intager vattnet i alla 
Hvarfven alt ftorre och ftorre portioner af om- 
kretfen och Tryckande Vatten-högderna min- 
das, följaktligen upfordrings - högden i (am- 
ma mon, anda til defs at jåmnvigt infinner fig, 
då flutliga upfordrings-hogden år mycket min- 
dre ån i början, och ån hon annars kunnat 
vara. 

§. 21. Man måfte derföre fä laga, at ingen 
brift yppar fig på Luft. Både Hr. Wirz och 
Byggmåftaren i Florenz bafva åt v en bägge fun- 
nit nödvändigheten deraf, och derföre til at 
hjelpa faken uphöjt fina Mafkiner fä mycket, 
at Gång-åfen legat en betydande del af Hvarr- 
vens Radier öfver vatten-ytan. Men for at å 
andra fidan icke förlora något i upfordrings- 
myckenheten , hafver den förre vid opningen 
af litt Snack-hjul tilfatt en (Mfvel, och den 
fenare vid anden af den af honom byggde Spi- 
ral Siangea, ett Horn la ftort, at defs Rymd 
tillika med Rymden af den Slang-Bogen, fom 
af förfta Hvarfvet under öfningen jämte Hor- 
net kunde vara under vattnet, ungefir var ii- 
ka med förfta Hvarfvets Rymd, pä det den in- 
ölte Vatten - myckenheten, L\(oin man mente, 
jämnt måtte fylla detta rum. 

22. En fa Jan tiliiållning med ett Horn, 
fom man brukat i Florenz, år val det enda 
medlet, fom kan påtänkas, at fä tilråckligt bå- 
de luft och vatten, i men all den verkan, fom 
man vantar, vinnes dock icke, la vida berör- 
de f lorn icke blifver längre och tillika llörre, 
än man tyckes lut va där det famma tiltagit. 
Til at blifva ötvertygad om detta, kan man 

upta- 



1783- ^P r * ^ L V* QL? un - 125 

uptaga famma håndelfe, fom inträffar med nyfs- 
nämnde Mafkin, nämligen, at yttra vatten-ytan 
liar ett Aycke under Gång-åfen och til den 
andan kan man låta ABEO CFig 5?) föreftålla 
förfla Hvarfvet, VV yttra vatten-ytan och QRS 
Hornet, hvilket ma vara ungefår få långt, fom 
fjerdedeien af Hvarfvets omkrets , och få rym- 
ligt fom halfva Hvarfvet. Om man dä anta- 
ger Maflunen vara i fin fulla verkan, och be- 
traktar rörelfen under ett helt omlopp, famt 
forfl i den belägenhet, då Hornet år på vågen 
at ingå i vattnet vid V', och flutet deraf eller 
punkten Q^år ett ftycke avancerad ifrån B, fä 
år dä få mycken luft intagen , fom för 
den gången kan ike,och qvantiteten deraf mä, 
för de betragtelfers fkull fom följa, heta L. 

§. 23. Når Hornet vidare kommit til O, 
(Fig. 6), har Luft-qvantiteten L kommit inom 
trångare grånfor, ån fina naturliga ; år fåledes 
något fammanpackad , och trycker följaktligen 
pä deffa gränfor få mycket han kan j men Gran- 
fen uti K, eller ytan af den förut inöfte Vat- 
ten-Columnen , kan icke vika undan, emedan 
hon år i jåmnvigt med Hydroftatifka högden 
i Pump-flocken och fåledes tvungen, ifrån den 
ftridande leden, af en ftörre krafts icke heller 
kunna väggarna af Slangen och Hornet böjas, 
ty dertil år flyrkan hos den nyfs inltångde 
luften for liten; utan det är endaft det nyfs i 
Hornet inkomna vattnet, fom nödgas vika för 
denna lufts våld. Dock lemnas likväl intet 
ftörre rum, ån jåmnvigten medgifver: Om Vat- 
ten-ytan i Hornet föreftålles genom w/z, och 
denna linja är utdragen til Hvarfvets verticala 
Diameter BO, emot hvilken hon blifver per- 

I 3 pen- 



jz6 1783» <Åp?> Waj. 



pendiculår, fåfjunkerw»ickelångrened, ån ?.t vat- 
ten högden Zl tillika med Atmosferen equiiibre- 
rar emot den inra luften. Således on 7J~y, och A 
år det famma fom i § 5, eller den Vatten- Co- 
lumn, fom equilibrerar emot Atmosferen, fanu 
Xo zz Rymden KE*«»K', uti bvilkeii den in- 
ftångde luften viftas, fä blifver A -j-j' : A : : 
A.L 

L : \v och \v — - • 

A+ y 

§. 24. Når Horn-mynningen kommit til V, 
(Fig. 7. n:o r.) ar alt vatten iiiöft, fom för 
den gången kan cfas; och om ZO dä ånnu 
är ftorre än y—Zl, få villas nrn of ver punk- 
ten O; år åter 7,0— v (Fig. 7. 11:02), få år ma 
i vatten-paff med punden O, och hela Luft- 
inaffan \v intager då hela Rymden KEO;K'; 
men om famma maffa icke år nögc. med detta 
rum, utan vill hafva et ftorre, eller om Zl vill 
blifva ftorre ånZO, fä rymmer fä mycket ratt 
borrt förbi O, up igenom Horn- mynningen , 
fom icke kan bårga fig inom vatten -pafT med 
punclen O, och detta borrtrymmande yppar lig 
alla gånger, fom Tyngden A-^y tinnes för li- 

A T 

ten, eller Qyantiteten för ftor emot to, 

A+y 

ånda til defs Q', eller flutet af Hornet kommer 
til O. 

§. 25. Men i denna fiftnamnde belägenhet, 
eller når år uti O (Fig. 8)^ rinner man, 
1.) om en hop luft horrtrynit, det qvantiteten 
L icke kan vara få ftor fom i början: 2.} at 
den qvarblifna Luft-mafTan år nu inftångd ln- 
110m jämna flartgen, och lider faledes icke vi- 
dare någon ihoppackmng at Hornets åtagan- 
de 



1783- A Jr - MM? £f m - I2 7 



de Rymd. Håraf följer derföre, at ingen luft, 
om ock / år i O, når Q_ditkommit, nu vida- 
re borrtrymmer; utan tvärtom, om ytan af det 
fift inöfte, och nu under rörelfen ifrån Horn- 
mynningen inkrupna vattnet föreftåiles genom 
^XX', fom må vara utdragen til Y, få händer, 
* emedan Y/ fom nu är Tryckande Vatten-hög- 
den, eller zzzy, beftåndigt växer, till defs hon 
blifver Hl (Hg. 9.), det punden / under detta 
växande vandrar tilbaka ifrån O. Om volu- 
men i naturligt tilftånd af den qvarblifna luf- 
ten, fedan alt borrtrymmande uphrtrt, kallas L', 
y tryckande Vatten-högden, fom upkommer i 
fa mm a ftund, fom Q. kommer til O (Fig. 80> 
och v = Slang- Rymden KEOwK', fä år v zzz 
A .L/ 

— - — •> men nu år U lika ftor , fedan v blif- 

vit = H/ (Fig- 9-)s f°m då y var = y'; derfö- 
re om \v fåttes zzz u , dåy år zz H/, fom må he- 

AL' 

ta H, få följer, emedan u zzz ' _ , och 

A~^r i 

AL' A.L' 

— — år mindre ån — — , det u år ockfå mkv 

a-hH ^ A+y J 

dre ån v. Således, emedan punkten K år oföränder- 
lig under en jämn rörelfe, och Slangens Caliber 
i förfta Hvarivet alleftådes år den famma, har 
nödvändigt håndt, at punden / och ytan tnn 
höjt lig, under det y vuxit til H; hvaraf fes, 
at Tryckande Vatten-högdenH/ i förftaHvarfvet 
aldrig blifver få ftor, fom den bör vara , eller 
zzz HO, då Hornet år för korrt, eller få korrt 
fom man det nu antagit, Hornets Rymd må eljeft 
vara få ftor den vill. Och fom Tryckande Vat- 
ten-högderna i alla fölljande och öfriga hvarf- 

I 4 ven 



128 178$ dpr. Maj. $uti. 

ven bero af den i det förfta, dä in^en förvirring i 
rörelfen infunnit fig, få följer ockfå håraf, at 
defTa högder åfven i en fädan håndelfe blifva 
förimå, och fäledes hela upfordrings-hGjäen 
för liten. Man kan väl vinna litet i vat- 
ten-myckenheten j men tappar altid a andra ii- 
dan i liftnåmnde högd. 

§. 26. Men det, fom härvid förefaller fvä- 
raft, år, at man icke utan un lång omvåg kan 
kånna fin vinft och forluft , eller det fom hå^ 
och aldraförft år frågan, finna Tryckande vat- 
ten-högden i föfftaHvarfvet Jag nödgas fom 
haftigaft öfverfara denna omväg, emedan den 
innehåller något, fom kommer at åberopas i 
det följande. 

Födt och fråmft måfte man veta Rymden 
af Hornet, h vilken kan vara pä n Idigt 
fått artad. Vi antage dock det iimplafte, nånv 
ligen, at Hornets längd tiltager i fcmma mon, 
fom (kilnaden imellan ftörfta och minlta Ca- 
librerna, eller för at tala något yidftråcktare, 
fom fkillnaden imellan itörfia och minlta Ca- 
librerna eleverade til en Exponent »: t. ex. om 
man har följande upgifter , nämligen UV, 
(Fig. 5.), fom år ftörfte Calibren, äzi, Q_Q_' 
den minfta ~ a, längden Q^Vz:?, Q^G — .v, 
och GYzzy, fä blifver enligt Hypbthefen c:x 
: : b n -a 11 : \ y l - a n . Om nu hårtil HyarF-Radien 
CGrr, Qgf dragen oandligt när CGF, GF 
{kuren midt i tu uti P, och Cirkel-Bogen P/> 
npritad, famt GgZldx^ fa har man CG : CP 
: : G$ : P/ 3 eller r : r +ly : : dx : ?p — 

— - — dx. Men nu år tkärningen af Hor- 
net genom GF zz |/>j>f 3 da med p förftås Dia- 

me- 



1783. Apr. Maj. £fun. 129 

inetrens forhållande til omkretfen; fåledes om 
Hornets Rymd kallas R, blifver dR~\py z . 

r+^jy t _ y 1t ~an 

Fpzz~rp v 2 . ax: och emedan x — c. 

r * r r b*-an 

C7iy % - } dy ■ _ cnp 77 
famt^sz-^-—^ blifver ^Rrr — ™' r *^ 

och r = (^T! + Z^T) 

4- K; men når R = 0 , år y—a, fåledes K= — 

C^!+^ : \ochR = -f^. 
4 r>-«« V?2 ~ h2 . 4r>- Ä » 

blifver R« — ( ~ * + 

4 r.£« — ^ ^ 2 

— \ h. f. £ 

Ämnar kn. Om wzri blifver R zz — 

4 r.£ — # 

'rP-ra* b 4 - 

och om r då tillika år 



oandligt flor, få blifver QV 7 en rät lin ja och R z: 

— — 3 hvilket uttryck år det famma, 
4 i — a 3 

fom andre förut fått for Rymden af en ftym- 
pad Con. 

§. 27. Sedermera måfte man kanna Rym- 
den af Slang-hvarfvet, hvilket dock fnart låter 

1 5 fig 



130 1783- 4$?* Maj. <>f un - 



fig göra; ty om B£ (Fig. 5.) föreftåiler Hvarf- 
vets Caliber och år zz k , famt micit i tu (ku- 
ren uti D , fä år fK.årningen genom B£zz|/>£% 
och denna fkårning multiplicerad medomkret- 
fen, hvars Radie år CD, gifver Rymden af 
Hvarfvet, h vilken fåledes, emedan nyfsnåmn- 

de omkrets år 3; 2p. r+\k, blifver zz — . 

. 4 

2r+k.k z h. f. f. 

§. 28. Sedan man fåledes känner Rymder- 
na af Hornet och Slang- Hvarfvet, och utom, 
defs vet, huru högt yttra vattnet kommer at ftå 
u£ på J^varf- Radierna eller ftorleken af ZO, 
få känner man ockfä punkten V. Når man 
då fupponerar Horn -Mynningen vara uti V', 
få år Bogen Q^V bekant at Hornets kånda 
långd, och Bogen (VK af punclen K. Häraf 
kan man fåledes kanna Rymden af Slang -Bo- 
gen KQ^, h vilken, lagd til Rymden af Hornet, 
gifver Luft-Maffan, fom intages, eller itorle- 
ken af quantiteten L. 

§. 29. Om nu ingen Luft borrtrymmer 
(§. 24.) få blifver L oföränderlig ; men annars 
icke få. Til at då få veta hvilketdera händer, 
är nödigt at betragta Hornet i ftållningen Fig. 
7. N:o 2, och antaga, at punden / år uti O, 
famt kanna Rymden KEO//K' : Til fadant än- 
damål , måfte nian då för fl föka Rymden 
KEQ^QK, fedan (VTnQ^och ftutligen T*<X 
Hvad nu 1:0 Rymden KE(>QK angår, fä fin- 
nes, emedan S nu enligt fuppofitionen år uti 
V, och PunAen V famt Bogen YQ^ eller Hor- 
nets längd Sro bekanta, det man ockla (kall kånna 
Q^O och (y\i famt Slang-Rymden KEQ^QK' £0 
För at äter kånna Rymden Q^T/zQ^, kan man fatta 

QlOzzr, 



1783. Apr. Maj. £fun. 131 

Q^O~e, TO~x, C# eller Secanten for Bogen x 
i= X, T»=ys QQrza, VU=*, Q^V-C, C0=r; 
få har rnan, om Hypothefen uti (§. 26.) hår 
å nyo uptages, c : e— -x : : i» — :y n — <z M , farntj/— 



zz X — r 3 hvarar man kan finna 

n _ 

V c 

emedan X deraf år en funétion. Vidare 
kan man federmera af x finna y, och flutii- 
gen, då y år bekant, Rymden Qfr»Q_(§. 26.). 
3:0 At få veta Rymden T«0, drager man förft 
CFW, fom fkär On uti G och OT uti F; 
federmera, emedan man, af hvad nyfs anfördt 
år, känner OT och T«, kan OT nu fat- 
tas -c, Tn=«, 0F=*, f Wr;, FG=z,Q^y=* 
och VU^, få hafver man pä famma fått y zz 



l^ 7 l!^±If! 5 och om X år = CG, eller 

n _ 

y c 

Secanten for Bogen x, få blifver zzzK—r. Om 
vidare FLWL (Fig. 7. N:o 3.) år en Cirkel, 
fom f öreflåller Seäionen af Hornet genom FW; 
FVV— >' defs Diameter; LFL et fegmen t, fom 
har FG~z tillin flörfta abfciffa, och P til Cen- 
trum Gravitatis; få vet man , at feg mentets 

Area, fom må heta X', år = f dz. Yyz-z* 
p — s z z~ 32 3 \ 

zz I dz. Yyz.l 1 — — -&c. 1 

J \ V 2. i z y x 2.3.2 >y J 

■ — fz z % z 3 \ 
c 2 v j/z. ( — - — &c. J och 

V 3 2.2 2 .7^ • J 

at 



132 1783- i!p r - Mzj- 



at FP, fom må vara -X'' Sr s / 2zdz Vyz 



zz y — Z . ; hvaraf fes, emedan bäde v 

? X ' V '- 
och z åro Functioner af det både Segmen- 
tets area och diftancen PF kunna exprimeras 
genom Funclioner af xj fåledes omPunkterne P 
och F (Fig. 7. N:o 2.) betyda alt det famma fom 
uti (Fig. 7. N:o 3. )j och C//? år dragen oan- 
dligt når CF, F/ — — CF-r, ochP/>en 
Cirkel -boge, concentrik med F/ och dragen 
ifrån P emot Cp ; emedan CF : CP : : Yf . P/> 
eller r : r + X" : : — dx : P/>, P/? = — 

och Fluxionen af Rymden T^GF = 

r 

r-hX" 

— dx. X',— , få kan ock hela Rymden T?;GF 

r 

exprimeras genom en Funétion af x, och blifver 

— — J*^ x '^ '* , hvilken Integral , fedan 

den blifvit corrigerad och T fatt zzo, gifver 
hela Rymden T;;0. Man kånner fåledes 
aHa3 Rymderna KEQ^QK, (>T;/Q_och TO;/, 
lamt i följe deraf hela Rymden KEOwQK'. 
$j. 30. Om vidare uti Equationen \v zz 

^ ' 23. och 24.) den nu funna Rym- 

den KKOwQK' fattes zz\v,yzz ZO, L antages 
fa Hor, fom man den fått uti §.28.) och w 

AT 

då befinnes = -r-r- , få är alt i jåmnvigt, 
A +J pun- 



1783- ^P r - Maj. £fun. 133 



.punfterne / och m uti O, och under den tiden 
Korn-Mynningen vandrat til V, har icke ånnu 
någon luft borrtgått, famt borrtgår icke heller, 
om Rymden Q_'0/.jQ_ tillika år få paffad, at 
Rymden KEO«QK'ftåndigt år få reciprokemot 
Tyngden A +y fåfom nu. Men fkulle denna 
reciprocitet, ifrån det ögnablick et / kommit til 
O, rubbas på det fattet , at Rymden QO«Q_ 
antingen aftager för fagta eller förfört, uAder 
det Q_ vandrar til O, fä borrtrymmer luft i bäg- 
ge håndelferna. — Om )v befinnes mindre ån 
Ä L 

~ , få har en hop luft borrtgått, och qvanti- 

A+y 

teten L få mycket blifvit minfkad, fom for- 
dras til jåmnvigten. Om åter \v år ftörre ån 
A.L 

— ' — 3 få år Punkten / ofvan för O, och för-» 

blifver , få vida icke Rymden QfmnQ år få ar- 
tad,- at Luft-Volumen Xv någon gång, innan Q_ 
kommer til O , blifver lika med Rymden 
KEO^QK'. 

§. 31. Håraf (kulle kunnas tyckas, at man 
borde få tilfkapa Hornet, at detförft och fråmft 
intoge lagom luft, och federmera at en fädan 
reciprocitet, fom nyfs år omtalt, imellan A+y 
och \v eller Rymden KE/wbQK', beftåndigt bi- 
behölls, ifrån det ögnableck / en gång kom- 
mit til O, ånda til defs at åfven Q_ ditkom- 
mit, få at ingen luft förut borrtginge, icke 
heller federmera k^nde borrtgå. Men man befvå- 
rar (ig onödigt, om man vil föka en fädan fkapnad. 
Man fer i alla fall, at verkan blifver den famma, 
Hornet må vara fkapadt fom det vil, antingen få- 
fom nu fagt år, eller ock af få ftor vidd itrån 
början til flut tiltaget, (fom altid år i ens 

våld), 



134 1783- dpr. Maj. <°fm. 



våld), nämligen at ifrän Rymden Q^wnQ^, for 
jåmnvigtens fkull, ftåndigt borrtgär någon luff, 
ifrån den ftunden / kommit til O , anda tu 
defs at Q_' ditkommit. Den borrtgående lufteri 
gör ingen fkade, men genom den omftåndighe- 
ten, at man af Hornets vidd kan dömma, på 
fätt fom fagt är i fö reg. §§. , det / år i O, in- 
nan eller i det famma S kommer til V. och 
förblifver fedan i O , til defs ditkommit, få 
fåttes man i ftånd at kunna uträkna tryckan- 
de Vatten-högden i förda Hvarfvet, f åfom man 
nu vidare får fe. 

§. 32. I fådan håndelfe luft borrtgår, få har 

man uti Eqvationen w zz --- — trenne obekan- 

A+jy 

ta, nämligen L, y och ip, at hvilka L förft 
fkal fökas; men innan det åter kan fke, måile 
man förut kanna Vatten -Maffan , lbm inöfes: 
til den andan målte vi dä antaga, det fom nyfs 
nämndes och år möjligt at åftadkomma, nåml. at 
Hornet år få rymligt ifrån början til flut, at 
punden / år i O innan eller i det famma, fom 
S kommer til V (Fig. 7. N:o 2.), och förblif- 
ver fedan i O, til defs Q^ditkommer: Under 



känitfi Vatten-MaiTan, fom på en gång inöfes; 
ty 1.) har man af ($. 26.) Hornets Rymd VUQfQj 
2.) af (§.29.2.3.) Rymden (>0»Qpch fåledes 
kan man veta Rymden VUO'wO s 3. ) För at åter 
känna Rymden SYU, drager man CF' W', lbm 
f]<är Horizontal-linien SV uti G', Horn-iinien 
OS, uti W, och cirklen OK uti F', feder- 
mera fättes ÖF'--.v, 00 (fom kan vara bekant) 



ST, VU=*, ÖVzzc, CZ=r, CO-r,P\V^;, 



fådana vilkor och 




andra, kan man då 



och 



1783- ^P r - Maj. ofun. 135 

och Secanten CJ , uttryckt genom en funftipn 
af Bogen OF', må heta X. Man hafver 7 då 

CO=r : CZ-e : : CJ=X : CG'= — 3 'PG'a 

*X 

r; OV^ 2 F'0—* : : £« — : y n — a» r 

r 



(§ 260, eller y~ *h aKx ^ an \ 0 ch fSledes 

yr 

både G'F' och exprimerade uti Funétioner 
af x. Om nu vidare P' år Centrum Gråvita- 
tis i Segmentet W'G' af Hornets Seéiion ge- 
nom F'W, fä kan åfven WP' exprimeras ge- 
nom en Fundion af x , fom må heta X"$ åf- 
ven Arean af Segmentet med en fådan Fun- 
ktion, fom må heta X'. Om ockfå härtil flut- 
ligen dz år en oandligt liten boge ritad med 
Radien CP , få hafver man r : r^-y — X'' 1 : dx 

r-¥y — yj'.dz 

: dz och fåledes dz ~ \ följaktli- 

r 

gen (Jikfom i §. 29.3.) Rymden VUWG' = 
- ' X'.dx } men då W och G' falla 



f- 



uti S, blifver r — . 

r « — 



hvaraf man for den håndelfen får veta x uti 
bekanta quantiteter 5 och om då detta vårde på 
infåttes uti föregående integral, fedan den 
blifvit corrigerad, få hafver man Rymden VUS, 

och 



I 783- <4P r - fifyj* z? m - 



och fåledes hela Rymden VO«0'S eller hela 
den inöfte vatten-myckenheten fig bekant. 

§, 33. Når nu denne Vatten -myckenhet 
kommer uti ftållningen XOwQRX' (Fig. 80» 
då Q_år i O, år han lika flor lom förut och 
fåiedes har man då Rymden XO^QRX' af io- 
reg. §. bekant. Men nu ankommer derpå at 
af denna kännedom finna YO, eller den tryc- 
kande vatten-högden, fom exifterar dä lutten 
uphör at borrtrymma. 

1:0) Ifrån Rymden XCbQRX' afdrages til 
den andan Rymden O/iQ^, hvilken kännes på 
det fåttet, at Slangens Caliber OQzzk fkäres 
midt i tu uti P, och med Radien CP ritas Bo- 
gen P/>', fom fkår vatten -linien O;; uti />', då 
man hafver OnQjz J pk 2 . P/>' (§. 27.)? och fom 
fåledes Rymden XO>*QRX-— Ö«CL år bekant ? 
kan den tils vidare fattas — m. 

2:0) Dragés linien CF/, och poneras flkåra 

horizontai- linien XX' uti G fä, at Rvmden 

FGX blifver zr/GX', ia har man Rymden 

FOQR/ = XOQRX' = m. 

3:0) Sättes S'U = /3, OQzza, S'Ozrc' och 

11 

FO=^, få blifver F/ = Z , '* — > 

yV 

enligt vårt antagne forhällande §§. 26, 29,32; 
och när detta uttryck inlattes, i ftållet för 
uti värdet af Horn -rymden §. 26, lamt wi i 
ftåflet för H och xfår c, får man deraf veta x 
eller OF och af x iedermera F/ Men vi an- 
fe dock 

4 : <0 



1783- ^P r * ffl a J- o¥ m ' 137 



4:0) Detta x ånnu för en ftund fåfom obe- 
kant, och i Mllet OX famt TX för bekante, 
ehuru deffe qvantiteter egentligen åro de fora 
nu fökas. I följe deraf fatta vi OX- c, TXzzb, 
CY~e ¥f~y; och om JO år Tangent uti O, 
få år CJ Secanten til Bogen FÖ, och kan fä- 
ledes exprimeras genom en Funétion af Bogen 
FO > fom må heta X, hvaraf man får COrr 

: CY~e : : CJ~X : CG =— , och GF^CG 

r 

éX 

— CF=— -r. Vidare år ock y eller F/ (efter 
r 



V In— a n - x -f- a n c 
vår Suppofition) = — och «: 

yl 

ledes hafver man både y och GF ex- 
primerade uti Fun&ioner af x. Om då P' år 
Centrum Gravitatis uti Segmentet GF af Se- 
ktionen F/, få kan åfven FP' likfom uti §. 29. 
exprimeras genom en Fun&ion af x, fom må he- 
ta X"; äfvenfå Segmentets GF Area genom ea 
annan Funclion af fom må heta X', af hvil- 
ket altfammans man får 3 likfom i §. 29. Rym™ 

/r-4-X". 
— — X'Jx 
r 

5:0) Hvad åter Rymden XG/T angår, få 
får man henne determinerad enligt §. 32. Om 
P" år Centrum Gravitatis uti Segmentet /G, 
CV ~/T" 3 CL~ Arean af Segmentet /G, fä 
har man, likfom där, Rymden XG/T 

/ Q.dx, uti hvilken Integral Q£ och 

K , Q_äro 



138 i?83- dpr. Maj. gfutu 

CLåro Funélioner af x. Och när/ochGfai- 

la in uti X', blifver r (Mom. 4.) = 



., hvarat man tär ett varde 

n — 

Y c 

af *, fom då det infättes uti Integralen 

/r+y-(y 
~* Q<A X ) fedan den blifvit corrigerad, 

gifver Rymden XX'T uti en exprefiion, fom 
må heta U. 

6:0) Men fedan man fåledes fått Rymderna 
XX'T, XG/T och FGX uttryckta uti vifia 
vården, få ärhindrar man iig af (Mom. 3.), 
at manutideffa värden vårkligen känner x och 
y y men at qvantiteterna c } b och e åro obekan- 
te. Likaledes påminner man lig åfven, at uti 
(Mom. 2.) var Rymden FGX—/GX', hvaraf 
följer, at XX'T— XG/F zz FGX, eller det 

— % XV* ( 21 ). Men uti den- 

denna Eqvation kunna qvantiteterna b och c 
extermineras; ty c år — Cof» OX — Cof. c $ 
och kan fåledes uttryckas genom en Funktion 
af fom mä heta C; och hvad i angår, Q| 
hafver man enligt \ Srt antagna fiftrhållande i 
an leende til Hornet, c : x : ; b 1 Ji v.n au — 

n _ 

-J 1. Om då dciVa värden af b och 

n 

* in* 



1783- <dpp* Maj. £fun. 139 



e infattas uti Eqvationen (21), få hafver man 
deruti qvantiteten c enfarn obekant, hvil- 
ken fedarmera kan finnas, och ytterligare 
deraf YO, fom år Sinus Verfus til Bogen OX 
eller c, och fom egentligen var den qvantitet, 
hvilken föktes. 

§. 34. Når man fåledes kånner YO, få har 
man qvantiteten y gifven, uti Eqvationen to zz 
A L 

A — , för det ögnablecket, då den ofverflo- 
Ä-+y 

diga luften uphorde at borrtryrnma. Men nu 
kånner man ocklä i följe af §. 27. Slang-rym- 
den KEO«K', hvilken för famma ögnableck år 
lika med to. Således har man åfven qvantite- 

to.An™^ 

ten L =£ — ^ — gifven för famma ögnableck; 

och fom denna qvantitet federmera förblifver 
beftåndigt den famma för alla Tryckande Vat- 
ten-högder, fom upkomma ftörre än YO, få 
gäller den åfven tor den håndelfen, då y 
blifver = Hl Fig. 9. 

§. 35. Når man med den i början intagne 
Luft-qvantiteten L, och med ett y zz ZO, (Fig. 
7. n o 2.) föker to, i följe af Equationen to p 
A L 

— — , famt jämför detta to med Slang-Rymden 

KEO«K' (Fig. 8-) och finner ät to år lika med 
eller mindre än denna Rymd, fä år det ett tec- 
ken , at aldeles ingen Luft borrtgår vidare, och 
i följe deraf har man L Itrax determinerad. 

§. 36. Således kan man altid veta, huru 
mycket luft man har i behåll at råkna pa, an- 

K 2 tin- 



140 1783- ^P r - Maj. £fun. 



tingen någon borrtrymt eller icke. För den 

håndelfen fäledes, då Equationen to = ~r— — 

A-+-y 

fkall användas at finna Hl Fig. 9, fä återftä ic- 
ke flere obekante ån Xo och y. Men nu år at 
mårka, at om Slangens Caliber (§. 27.) — 
OO fkåres midt i tu uti P 3 Cirkel-bogen P/?'D 
upritas med Radien CP och fäfom altid moj- 
iig at kanna kallas /3, famt Bogen P/>' = z, 
få hafver man Rymden K'»Q'Öi«K = |/>**./S 
(§.27.), Rymden nOOm = J/> k 2 .z, och då 

jf^HZ, blifvenp^KB^K^I^A'. Om 
nu vidare CPzir och HP, fom ockfä altid 
kan vara bekant, kaiias </, få år P/ — — H/ 



— d — y. Men enligt (§. 14.) år 2 — \2r.d~y. 
^ 

V§1±3 + & c .^ och fäledes blif- 
V, 3>4 r 2.5.4V* y 

A.L 0 

ver to eller — |z>/r./3- Y2r.d-y. 

A-hy 



(i + ^Lj^+åd—Z. -h &c. "\ hvarafflut- 
34r 2.5.4V- y 

ligen qvantiteten j fäfom enfam obekant kan 

determineras , eller det fom vi långe efterfökt, 

nämligen H/. 

§. 37. Af alt detta, fom nu år anfordt 
ifrån §. 26, kan fes, hvad omväg fordras, at 
råttligen uträkna Tryckande Vatten- hogden i 
forfta Hvarfvet, da Hornet Irför korrt, Rym- 
den ma annars vara, hviiken den vill. Jag har 
dock icke utfordt calculén i det noga(le,utan 
endaft gifvit planen tilkåana, af den grunden, 

ac 



1783- -dpr. Maj. £fun. 141 



at den fenare uplyfer ämnet, då deremot den 
förra til noghet drifven fkulle vara af föga 
nytta, och icke tjena til annat ån jämföra 
Theorin med de få förfok, fom redan kunna 
vara gjorde ; jämförelfe, fom dock i anfeende 
til Florentinska Maflunen icke låter fig göra af 
den orfak, at man icke känner h varken Rym- 
den eller Längden af Hornet, h vilka, bågge om- 
ftåndigheter dock i fådant fall åro nödvändiga 
upgifter. Hvad cle förfok äter angår, fom fram- 
deles kunna göras, få år at förmoda det Hor- 
net vid dem få tiitages, at minfta bråket och 
ftörlta förmonen i anfeende til verkan deraf kan 
dragas. I följe deraf kan fåledes vara nog med 
det , fom nu är fagt i detta ämne. 

§. 38. Men nu blifver frågan , huru långt 
Hornet (tall vara, på det man må vinna ftor- 
fta verkan? huru vidt och huru (kapadt? hvar- 
på fvaras, at det (kall vara få långt, at då XX' 
Fig. 8- och 10. ) år uti KK , fkall ännu icke 
ute t Q, vara kommit til O 5 at vidden får va- 
ra få tiltagen, fom man vill, allenaft den år 
ftörre ån Slangens ; flutligen , at (häpnaden år 
indifferent, allenaft den icke år orimlig. Til 
at beftyrka alt detta, må Hornet QRS (Fig. 10.) 
vara något längre än halfva forfta Hvarfvets 
omkrets, få rymligt fom hela Hvarfvet, ock 
utom defs vid Mynningen förfedt med en flko- 
pa SS', fom intager ungefår | af Hvarfvets om- 
krets och år vid pafs få rymlig fom Hornet. 
Når då fkopan går i vattnet vid V'$ har hon 
intagit mer luft, ån fom behofves, men den 
öfverflödiga går borrt, laTom man redan fett, 
under det fkopan vandrar ifrån O til K och 
vidare* punden / kommer ock qanflka fnarttil 

K 3 O, 



142 1783- Åpr. Maj. 



O, kan hånda innan S' tittar fram öfver vatt- 
net vid V} förblifver äfven federmera ftån- 
digt vid O, få vida Rymden QlO«CL 
af Hornet år någorlunda tilråckligt flor, få at 
den inftångde luften icke kan bårgas uti den 
efter handen aftagande Rymden KQ_'0«QK'. På 
det fättet fker, at innan kommit til 0 ? fkall 
ytan XX' vara kommen bl fin ftörltahögd KK, 
emedan Hornet ponerades längre ån halfva 
omkretfen, och följaktligen längre ån OK, lamt 
fkopan få rymlig fom Hornet och följaktligen 
den inöfte Vatten-myckenheten åfven fä llor- 
rummad om icke mer. Håraf fker vidare in- 
nan kommit til O, at den inflångde luften 
uti Rymden K(>0;/QK', når XX år i KK, re- 
dan år kommen til den behöriga täthet, fom 
equilibrerar emot fiörfta tryckande högden HO ; 
och fom famma luft federmera icke kan bliiva 
tätare, medan vandrar til O, och Rymden, 
fom hon innehar, minukas, få händer imedler- 
tid, at än mer luft går borrt, och denne borrt- 
gång gör, at man år fäker, det punclen / är 
i O, då Q_ ditkommer, och at man fäledes 
kan råkna pä hela högden HO. 

§. 39. På detta fått får man dä ftörfta ver- 
kan, fom en gifven rörelfe kan äftadkomma , 
och kan äfven til pricka veta den luft-qvanti- 
tet, fom år ftlftångd och i behäll ^ ty man kän- 
ner Slang-Rymden KEO>/K':z:^ (Fig. n.), och 
Tryckande vatten-hogden HO = fäledes håf J 
ver man åfven , genom Eqvationen \v zz 

, qvantitetcn L, h vilken man bör kän- 

n;i, för at kunna veta hela upfordrings- hög- 
den, 



1783- Apr. Maj. °?un. 143 

den, fåfom man redan omtalt (§§.5. och 6.) 
och framdeles vidare kommer at omtala. 

§. 40. Men nu fkulle kunna fågas , det 
fkopan och Hornet åro tilråckliga, då hvar- 
dera hafver få ftor Rymd, fom den nyfs fun- 
ne qvantiteten L ; at det fäledes icke är nödigt 
at tiltaga dem få ftora, at luft borrtgår, då man 
til pricka vet, huru mycket luft behöfvesj at 
det icke heller år nödigt, det Hornet år län- 
gre ån Bogen OK (Fig. ro.) eller at Omkom- 
mer fenare til O, ån Horn-rymden KO fylles 
med vatten , emedan Tryckande Vatten-hog- 
den då redan år den ftörfia, fom hon kan blif- 
va. Men härpå fvaras, at om Hornets Rymd 
och långd fkulle få knappt tiltagas, få fkulle 
ock defs ikapnad vara fä pallad, at Rymden 
KQ.'0/jQK' altiddå vore - w, och i följe af 

Equationen \v zz , dår L ockfå altid då 

vore af en beftåndig Itorlek, reciproce propor- 
tionai emot Högden A-+-J/ ; men om en fådan 
fkapnad är redan anmärkt, at den år onödig at 
finna j (kulle ock icke medföra annan nytta, 
ån endaft en liten obetydlig befparing i godfet, 
emedan den år den minfta, fom kan påtänkas- 
Dock är man hår icke bunden til fä mycken 
knapphet; ty ingen olågenhet yppar, fig der- 
vid, at Hornet" tiltages både iiorre och län- 
gre. Således kan det ju fke ? Man århåiler 
dermed famma verkan och vinner tillika en 
ftörre vifshet derom, at Tryckande Vatten- 
högden blifver HO. 

§. 41. Tii ät ater åga denna vifshet, och 
under fädana vilkor, at Q_ icke ånnu hunnit 

K 4 til 



144 I7$3- Apr. Maj. £fun* 



til O, då Y är uti H Fig. 12., utftaka Hornets 
både längd och vidd, at defs Rymd icke blif- 
ver for omåttlig, kunna följande reglortjena: 
1:0) fkåres OQ_:=:£, (Fig. 11.), midt itu uti P, 
famt med Radien CP ritas Bogen P/?'D, få haf- 
ver man Slang-rymden KEO?/K':z: *pk z . D/>% 
hvilken kan fattas ~\v. 2:0) Dragés Radien 
CTn Fig 12.. fom fkår Cirklen BQ^O uti T 
och Horn-linjen 0'Q^uti n; Tn tages efter be- 
hag, allenaft den blifver ftörre ån Q^Q_, famt 
fltteszzi, och Rymden Q^TwQ^anfes lika ftor 

\v 

med en vifs del g af Rymden \o , eller 2E — * 

& 

Vidare fåttes TQ^rz QQ.=* och uti Eqvatio- 

cp / P-a 3 
nen (<§. 26. Anm.) Hzz — — • [ r. -h 

b*-a*\ cp S \ 

jrz — ♦( r.b 2 -hab-ha 2 -^b 2 -*->a z .b-r-a b 

8 / 4 r v y 

(Q5), hvaråft Exponenten n både för vighe- 
tens och tilråcklighetens fkull i förevarande 
omftåndigheter år ponerad zz 1 , infattas qvan- 
w 

titeterna — , z, k, b i flället förH,c, a 9 i få kan 

man deraf få veta z. 3:0) Poneras hela Rym- 
den KQfrwQK' = to7, Q:Q^ midt i tu ikuren i 
q och med radien Cq Bogen qD ritad, famt 
Bogen qDznx , fä blifver Slang -Rymden 

\v Air. r — T 

KBQ*QK' = i»A* x=tt> — > 0 ch.r = 3-^- 1 . 

4:0) Sedan man faledes känner x och z, el- 
ler hela Bogen KQJT famt följagtligen Bo- 
ren TOK och åfven har z : b -k : : Bog. QTK : 

KS = 



1783- <dpr- Maj. £fun. 145 



KS 1= — 3 få cotmueras Hornet 

QO^QJnda til K, Rymden KOTORS [uträk- 
nas efter Eqvationen (Q5)« 5*o) Tages fkopan 
SS' få ftor, fom Rymden KOTwRS , och få fka- 
pad ungefår, fom Fig. 13. gifver tilkånna, få at 
hon i alla belågenheter af VV imellan C och 

0 kan fyllas med vatten. 

§. 42. Når alt detta i agt tages, få vinner 
man all den verkan fom önfkas 5 ty Tu må va- 
ra få ftor den vill , få finner man 1:0) at öfver- 
frödig luft fkall intagas, och at punéten /, 
emedan Hornet år öfverflödigt långt, altid fkall 
vara i O Fig. 12, fedan han en gång ditkom- 
mit, til defs Q_' åfven hunnit dit. 2:0) atdet 
vatten, fom fkopan inoft , tiiräckligt fyller rym- 
den KAOwRX', och fåledes at ytan X'X fkal 
vara i K, då S dithunnit, eller at Tryckande 
Vatten-hogden fkall vara den ftorfta, fom hon 
kan blifva, eller = HO, långt innan kom- 
mit til O. 3:0) At, emedan Rymden KQO»QK' 
Fig. 12., ponerades lika med Slang-Rymden 
KEO«K' Fig. ii, och Tryckande Vatten -hög- 
den HO, famt den inftångde luften år lika tät 

1 bagge liållnirigarna, få foall fa mycket luft 
borrtgå, innan hinner til O Fig. 12., fom 
rymmes inom TO«. 

§. 43. Men af den omftåndigheten, fom 
nyfs nämndes, at den inftångde luften i båg- 
ge ftållningarna är lika tåt, få följer vidare, 
at man behöfver taga Tn alt for litet ftörre 
än Q^_, innan hela Rymden KQp^Qg' blif- 
ver itörre ån Slang-Rymden KEO^K' Fig. 11., 
eller Jinnan nian får den affigten vunnen, at 

K 5 Luft 



*4Ö 1783* Apr. Maj. £fun. 



Luft ytterligare borrtgär, fedan S och tillika 
XX' kommit til K. I fä måtto år ock lika 
mycket, huru lång man tager TCV, Figi2.; 
i få måtto kan ock undvikas at igenomr^å he- 
la den räkningen , fom år anförd i §. 41. Mom. 
i, 2 och 3. Men man måfte dock harva nå- 
got mått for Bogen KOQ^ och til anden an- 
den kan anmärkas , at Bogen KOT kan vara 
både ftörre och mindre än en Half-cirkel, alt 
efter fom punclerne K och n äro belågne ; men 
den kan aldrig blifva få ftor fom | af hela om- 
kretfen BATB. Således, emedan det ar lika 
mycket, hvar puncten år belägen imellan 
T och B , och I af omkretfen KTBK är en gråas 
för Bogen KOT, dit han aldrig kan komma, 
få kan för den, i flutet af §. 40 och början 
af §• 41, omtalte fäkerhetens fkull, Bogen KÖQj 
eller Hornets långd tagas lika med \ af förfta 
Hvarfvets omkrets , och KS få mycket man 
vill ftorre ann Q^Qj. ex. T % eller § af 

§. 44. Men med deffa vilkor känner man 
icke punften T, och kan fåledes icke för iko- 
pans determinerande uträkna Rymden KOTwRS. 
Dock kan man likväl få för henne ett annat 
mått, fom år någorlunda equivalent: t. ex. Om 
KC utdrages til defs den råkar cirklen OTB 
och Horn -linjen uti punfterna F och G, i a 
finnes, om rorelfen år fagta, at punden F \ ål 
viftas imellan O och T , men at Rymden 
KAFGRS icke är få mycket mindre In KAT* 
KS, ån at den ju kan vara ett mätt tor fko- 
pan. Utomdefs är Rymden KAO;;RX' verkli- 
gen råtta mättet för fkopan och Rymden KAF 
GRS är åtminllone lika med om icke något 
ilörre ån KAO?/RX' ? fåledes yppar iig aerige- 

ripm 



1783- ^P r - Maj. <z? m - *47 



nom ett än ftorre Ml, fom yrkar derpå, at 
Rymden KOFGRS kan vara nyfsnåmnde mått. 
När rörelfen är fortare, kan F viftas på andra 
fidan om T åt B, och då år KAOFGS ftörre 
ån KAOTwRS och mycket ftorre änKAOwRX'; 
men denna omftändighet hindrar icke heller, 
det ju Rymden/ KAOFGRS kan vara berörde 
matt j det år mycket båttre, at mer vatten ih- 
öfes , än fom behöfves at fylla Rymden KAO 
#RX' ; båttre , ån at något fkulle fattas j ty i 
denna fifta håndelfe, blerve YO mindre ån HO 
och början af verkan fick icke råknas ifrån S 
utan ifrån någon annan punA längre borrt be- 
lägen på Hornet. Det öfverflödiga Vattnet 
åter går borrt och öfverkaftas i karet, få vål 
hår, fom vid alla andra tilfallen, dels i följe 
af Hornets af tagande Rymd, dels i följe af rö- 
rel fen. 

45. Man har fåledes fått ett ofelbart 
matt for fkopan, och åfven en utftakad längd 
för Hornet, hvarigenom alla vidlöftiga calcu- 
ler för Praktiken blifvit undanröjde. Nu åter- 
ftår endaft at genom ett exempel evalvera ftor- 
leken af berörde mått for fkopan, eller af Rym- 
den K AFGRS : om QO^~ 5 Geom. tumm, SK 
zz 6, 5 tumm, och Bogen KOQMika med | af 
hela omkretfen, få blifver, emedan QT.-Q^OK 
; : 1 : 3 : : FG-Q^Q : SK~Q^Q^:i, 5 , FG-CVQ^ 
= 0,5 och FG — 5, 5 tumm. Om ock CO = 50 
tumm eller 5 fot , fä år halfva omkretfen KAp 
= 157,08 tumm. Men nu år, uti Eqvatione a 

cp / b>-a l b*-a*\ 
( §. 26. Anm. ) H = _ é ( r. 1 J 

H= Rymden KAFGRS, FG == SK=£, och 

Bo- 



i48 *?83- dpr. Maj. £fun. 



Bogen KAF r c. Om fåledes deras vården 
uti famma Equatioiv infattas , få blifver H ~ 

3 3 — + 4 



(so--—-—-)- 



= 1,645. 



4.50.1,5 

/ 274,62—125 1785,1— 625 \ 

V 5o. — - — + — ry)r h ^s 

(2493, 6 -h 145) = 4340, Cub. Tumm, eller 
43,4 kannor, och få ftor fkall åfven fkopan 
vara för en Slang af förberorde mått, hvilkeC 
år lått för Praktiken at verkfiålla, antingen 
fkopan år en krökt Cylinder, fom intager en liten 
Boge af omkretfen, eller få fkapad, fom SR/S' 
Fig. 13, gifver vid handen. 

§. 46. Om VV år under O , kan man åf- 
ven öfa vatten j men fkopan fkall då vara un- 
gefår få fkapad, fom Fig. 14. gifver tilkånna, 
och tillika upfkuren ifrån S" til V, på det at, 
når S" år uti B, det öfverflödiga vattnet må 
kunna öfverfvalla i karet, och icke förorfaka 
någon updåmning, fom gör Tryckande Vat- 
ten-högden på en ftund ftörre ån hon bör va- 
ra, och med det famma en rubbning i rörellen. 

§. 48. Man kan ockfå öfa vatten , om VV 
är imellan C och B, når Hornet och Skopan 
åro af den föreuVifna ftorleken. Men fä vål i 
denna belägenhet af VV', fom åfven i alla an- 
dra imellan C och O famt under O, fä hän- 
der, när Hornet år fa långt fom | af omkret- 
fen, det fkopan intagit lin vederbörliga vatten- 
mängd, långt innan Omkommer til BFig. 13 j och 
deraf följer fåledes, at den Vatten- qvantitet, 
fom öfvcrlöper vid B, medan Q^och S' van- 
dra dit, förblifver i Hornet ifrån det ena 

om- 



ilt 



1783- ^P r * Maj. Q?un. 149 



oinloppet til det andra, dock icke til någon 
fkada. 

§. 48. Når Hornet år korrt , kan man ock- 
få ofa vatten i alla ytans belägenheten men 
det blifver altid med den förluft i upfordrings- 
högden, fom förut är omtait, och tillika med 
en ombytlig förluft, alt efter fom VV Fig. 8- 
år ombytlig , faftån rorelfen år den famma. I 
famma mon fom V V' höjer eller fånker fig, i 
famma man inöfes mer och mindre vatten , 
och i famma mån höjer och fånker fig XX', dä 
år vid O. Deraf inftånges mer och min- 
dre luft, och mn fkrider korrtare eller långre til- 
baka, under det Y vandrar til H? deraf blifver 
åfven upfordrings-högden ftörre eller mindre; 
och fak famma fkulle åfven yppa fig, dock i 
mindre mon, om en fkopa fattes til ett för 
korrt Horn. Men alt detta undvikes , dä Hor- 
net har vederbörlig långd. Man öfer då vat- 
ten i alla ytans belågenheter med lika verkan 
under lika rörelfe. 

( Fort fattning följer i näfla QyartaL) 



Befkrifning på ett nytt ^fapanfkt ört- 
Genus, kalladt Houtuynia cordata, 

af 

C. P. THUNBE.BG. 



JDiperit^ kallas de växter, fom pä et utdra- 
**• get reeeptaculum ega flere germina, mer- 
åndels nakne, utan blomma och blomfoder, of- 
taft med hannarne ftrödde imellan germina. 

Som 



*5° 1783- -dp r - Maj* 3vt> 



Som hår altfå ej gifves coroila eller calyx, 
de der Stfkilja det ena germen med lina tilho- 
rande hannar ifrån det andra, få förekommer 
och har altid förekommit mycken fvårighet, 
at föra deffe växter til fin råtta clafs. Större 
delen har blifvit förd til Gynandrice- Claffen, 
ehuru hannarne aldrig funnits fitta pä ftylus, 
utan imelian germina eller öfver dem pa fam- 
ma receptaculum, fom pä deffe och Palms fått 
fitt eget och fårfkildta, faftån onödiga namn, 

fpadix. 

Deffas allmånnafte kännemärken åro foll- 
jande: 

1:0 At blommorne fitta på ett mer eller min- 
dre långt utdraget receptaculum, 

2:0 At fru&ifications delarne oftaft åro nak- 
ne, utan at ega , fom andra blommor, någon 
calyx eller coroila. Någre fä ega fpatha , 
fom omgifver hela blornklafen, men ej hvar 
blomma farit il dt. Minlta delen halva petala, 
fom åtfkilja hannarne. 

3:0 Någre ega ej en gång filamenta, utan 
Antfeerae åro feffiles, icke pä germina, utan 
imelian dem j och antalet af hannarne ej altid 
lika, utan varierar imelian honorna. 

4:0 Hos de måfte finnes aldeles icke någon 
ftylus, utan ett eller fiere ftigmata på fpitfen 
af germen. 

5:0 Åro deffe altid fkarpe til fmaken, ftun- 
dorn giftige och oftaft frStande. 

Når Honorna fitta nedtil på receptaculum 
och Hannarne öfver dem, för lig fjelfve, gif- 
vå de aldraminft tilkånna, at Växten hörer til 
Gynandrice-Claffen ; och når bagge Sexus åro 
om hvaraadra blandade, gifva de ej heller mer 



1783- dpr. M&j* ffin* 151 



tilkånna någon Gynandria, än uti Annona, 
Uvaria, Michelia, Gnetum och flera, dar re- 
ceptaculum år conifkt eller aflångt, och på h vil- 
ket honorna intaga fpitfen och hannarne ne- 
rierfta kanten. Aitfå, fom hannarne hår äro 
ltrödde och ni ange , kan våxten lättart föras 
til den få kallade Polyandrke Claffen, då ingen 
corolla är tilftådes, och altfå Piper, Saururus, 
Arum, Calla, och flere med råtta föras til Po- 
lyandria Polygynia. 

Utaf detta flågte fann jag på Ster-refan ifrån. 
Kejferiiga Hufvudftaden Jedo i Japan, til Hol- 
låndfka Faétoriet på ön Dezima, vid Nagafa- 
ki-ftad, en ört, fom var nog allmån imellan 
Miaco och Jedo, famt på några andra ftållen, 
i trågårdarne vid byar och fläder och åfven 
i diken hår och där vid vågarne. Den var i 
iin blomma uti Maj i och Junii månader och 
vifade, at hon ej hörde til något af denna or- 
xlo förut bekant Genus, utan utgjorde fit eget, 
det jag derföre upkallat efter Medicinse Doéto- 
ren och den berömde Naturfor (karen, Hout- 
tuyn, fom få värdigt fom vidlyftigt commen- 
terat öfver Arch. och Ridd. v. Linnös Sylte- 
rna animale och vegetabile. 

Charaéter Generis åro följande: 
Cal. 4-phyllus, Cor. O. Stamina mixta oi- 
ftillis. 

Defs rum i Syftemet blir uti Polyandria, 
Polygynia. 

Japoneferne kallade örten Doku DamVall- 
månnaft och pä någre ftållen fick den arven 
namn af Sjunjak. 

Radix annua, fibrofa. 

Caulis fimplex, herbaceus, fulcatus, fie~ 

xuq- 



152 1783- ^P r - Maj. £?un. 

xuofus, eredhis r omnibus partibus glaber, pal- 
maris, fpithamaeus & pedalis. 

Folia alterna, petiolata, cordata, cufpidata , 
integra, fubtus pallidiora, venola, poilicaria 
& ultra, Polygonis iimilia. 

Petioli bafi Itipuiati, ftriati, folio breviores. 

Stipulse binae, petioli bah adnatse, oblongae , 
obtufce, apice membranace^, petiolo dimidio 
breviores* 

Flores e vagina petioli, folitarii, peduncula- 
ti, terminales, capitato-fpicati. 

Pedunculus longitudine petioli. 

Calyx 4-phyllus. Folia o vata, concava, ob- 
tufa, intus alba, extus obfcuriora, longitudine 
receptaculi, vix ungyicularia. 

Corolla nulla, niii calycem velis. 

Stam. Filamenta plurima , circiter feptem cir- 
cum unumquodque germen, breviflima 5 anthe- 
rce ovatce, didymse. 

Pift. Germina plurima, in receptaculo appro- 
ximata. 

Peric. Capfulce trigonx. 

Receptaculum oblongum, totum teétum ger- 
minibus & ftaminibus inter germina. 

Figuren Tab. V. vifar i naturlig rtorlek, en 
medelmåttig ört. 

Species år ej mer ån ett enda ånnu bekant, 
det jag for fina blads fkull kallat cordata. 



Befaifiung pii en Ma/k, hvitken om luften 



'\/7 a A cn ^ r gråaktig, en tum läng, tjock fom 
L *-* en medelniättii^ Ikrif-penna/har i2 leder, 

utom 



upåter Rag-broddcn , 



af 



CLAS B JERK AND ER. 




1783- ^P r - Maj. <ffun. 153 



utom hufvud och ftjert. Hufvudet år fvart- 
fläckigt , och har några korrta hår. En hvitak- 
tig linja långs efter ryggen* Förfta leden vid 
hufvudet hornaktig och (kinande. På fidorne 
åro 2 pundler i hvar led , vid hufvudet fitta de 
rått up, fedan fnedvis; på deffe åro några lån- 
ga hår. Sex fpitfige framfötter, 8 köttaktige» 
äro til (kapnad i andan fom en håft-fko och 
hårkantade. 

Puppan år brun och af vanlig flkapnad. 

Natt-fjJrilen har ögonen fvarta. Tungan 
hoprullad. Spröten 4 linjer långa 5 kammlika 5 
håren på dem vid hufvudet nåftan en linjal 
iånga, blifva fedan alt mindre och mindre, at 
de mot fpetfen intet fynas> utan fpröten blif- 
va då tagellike* Alla Phalaener hafva icke an- 
tenns, af denna befkaffenhet; olika kön lårer 
hårtil vara qrfaken. Ryggen hårig, nå/tan af 
hjortfårg. Öfvervingarne måft jåmnbreda, plat> 
te, liggande, fjållige och grå, öfver h vilka gå 
tvenne vågige fvarta tvärftrek; imellan deffe 
eller i fpegeln, märkes vid noga påfeende et£ 
O med en njurlik fläck. Bak-kanten hårkan- 
tad. Under-vingarne, åro hvitaktige med bru- 
na ådror? når de (kådas med Microfcop, då fö- 
len lyfer, (kinande nåftan fom filfver. Bålgen 
aftagande, hårig. På magen åro håren fvarta, 
hvita och fvartflåckige. Låren hårige på en 
fida. Benpiporne något hårige och taggigel 
Vriften fvartfpråklig , korrthårig och fmåtaggig, 
flutar fig med en •klo. 

Malken lefver i jorden ofver vintren, Och 
förvandlades år 1781 den 17 Maji til Puppa, 
utur hvilken Natt- fjärilen framkom omkring^ 
den 22 Jun. 

t Lar- 



154 1783* 4P r - 



Larven gor på det fåttet fkada, at han om 
nätterna få aldeles afbiter Råg-brodden i jord- 
brynen, at knappad något ftånd blifver qvar- 
låmnadt, dår deffe rofvare (kocktals framfara. 

Man anmärkte, at vid Stenrör, fom hade grås 
omkring fig, och vid grås-renar, fkedde ltörfta 
fkadan. Förmodeligen hafva Mafkarne af grä- 
let födan , förr ån Råg-brodden kommer up. 

Denne Natt-fjåril kallas Phalaena noftua con- 
fpicillaris i Faun. Svec. p. 314 oeh i Syft. JjTat. p. 
849. Den varierar med mörkare eller ljusgrä- 
are fårg, med antennse peélinatse och fetacese, 
med tydligare eller otydligare fvarta fina tvär* 
ftrek öfver öfra vingarne och med eller utan 
fvart punft och fafcia på de undre vingarne, 
famt med undre vingarne aldeles filfverhvite 
eller adtfårgade. 

Anmärkningar angående nagre Yr fån, 
Af 

HANS STRÖM, 

Profetior, Kyrkoherde i Egen i Norige, 



Til Kongl. Academien har jag den åran öf- 
verlemna följande anmärkningar , angå- 
ende några icke nog bekanA Sjö- eller Hafs- 
Yrfän. 

1. Cancer Locufta , fom Hr. Öpmanx, i fm 
afhaiulling om Cancer- Pu'tx, ckifkar at få n3- 
gon underråtteife om, gifver mig förit anled- 
ning 



1783- dpr* ^ a h sfuti* *55 



ning at yttra, det jag långe forgåfves fokt det- 
ta yrfä, fom vid de Norrfta kulter fållan an- 
träffas; men fann det dock omfider, då jag 
Vid jåmförelfe deraf mot Cancer Pulex inhåfri* 
tade följande llalnad. Cancer Locufta (i def 
minfta den jag håller f6re at vara det) år ftöf- 
re än Cancer Pulex, har i mon af ftorlekefi 
längre dock finare fprot, runda ej lång* 
aktiga ögon och en mera tvår eller trubbig 
munn. De ytterft i ftjerten fittande fpitfarel* 
ler chelae åro olika korrtare y ån de under ftjer- 
ten fittande fötter, hvaremot de på Cancer Pu- 
lex åro lika få långa om icke längre. Färgeri 
år röd- eller blå-aktig, utan någon rod plått 
på ftjerten , fom ofta fes på Cancer Pulex. I 
öfrigt har jag hos bagge råknät 14 leder på 
kroppen, när de 2 fmå pä ftjerten inberåknas £ 
dock torde ^ kanhända, detta antal af leder vä- 
ta föränderligt. At Cancer Locufta fkulle haf- 
va 6 och Cancer Pulex 7 par fötter, tror jag 
icke; åtminftone finner jag det icke hös mig 
antecknadt j och hvad Hr. vo& LiisrNe dérötri 
nämner, torde til åfventyrs vara étt ftrif-fel. 

2. Vid Cancer Pulex här jag at ähffiårkä! 
u) den år, få vidt jag af alla omftåndighetef 
kan finna, riktigt nog de Svénfkas GrMHdmärgla^ 
de Norrfkas Marflue i och de DanfoaS Tang* 
loppe. /3) defs råtta åggläggare åro val de två 
par under ftjerten fittande fötter , och då de 
tillika brukas fom fim^fötter (pédes fiälatörii) 
år det icke underligg ät dé finnas hos båggi 
könen. Jag lärde detta af en lika fådan liten$ 
änfkönt från bagge ofvännåmnde åtfkiid Cancer* 
fom jag en gång träffade, under det den höll 
på at föda* ocfa fick då fe fö rit $ atdeh innari* 

L 2 fm 



156 1783- 4P r - Maj. $m 



före de tåmmeligen ftora och fammanflutande 
bukfjåll gömde en hop lefvande ungar; dernåft 
at vid hvarje ftöt den med ftjertfötterne gjor- 
de, pä deffe buk-fjåll, kom en eller flere ungar 
ut, och åndteligen, at den då och då gjorde åt- 
flrilliga fprång i vattnet up och ned, och be- 
tjente fig dertil ftåndigt af berörde ftjertfötter, 
men ej af de öfriga, hvaromjag utförligen har 
handlat i Aét. Hafnienf. Tom. X. p. 5. tab. 2. 
y) Beträffande den fkada på fifk-garn, man £kyl- 
ler deffe kråk före, har det ftådfe förekommit 
mig underligt, at det Danfka Landt- hushåll- 
nings SålUkapet några gånger har utfått belö- 
ning for at upflnna de tjenligafte råd deremot; 
lika få ovåntadt var det mig nu at fe det fam- 
ma ftadfåftadt i berörde Hr. Ödmanns vackra 
Afhandling. Ty ånfkönt jag all min tid bodt 
vid Sjö-kullen , haft ftåndigt umgänge med Fi- 
fkare och fedt mångfaldiga garn updragas, har 
jag dock aldrig haft bevis på någon af deffa 
yr-fån fororfakad fkada, icke heller hört någon 
Fifkare tala derom. Jag må altfå fluta, at vis- 
fa locale omftåndigheter i Öfterfjön, vid de Dan- 
fka och Svenfka kulterna, gifva dem en fkadlig 
egenfkap, fom icke i Nordfjön år bekant. Nog 
förfumma icke våra Fifkare at tjära deras Not 
och Sill-garn, likafom de ock ftådfe färga el- 
ler beta deras öfriga garn med fåd af Al-bark; 
men detta fker endaft at förvara dem från för- 
rutnelfe, altQ ej för Grundmårglans (kull. Dock 
nekar jag icke, at ju tjära och al-bark åro go- 
da förvarings-medel för bägge; i fynnerhet har 
man ilor orfak at fåtta Ut til al-barken, fedan 
det NordanfjåUs i Norrige är bekant, at kar af 
al bevara mjöl och gryn för mått och mal, 

och 



1783- ^P r * Maj. £fun. 157 



och at de i mjöl- och gryn-kar nedfluckna al- 
qviftar hafva famma verkan. Hår Sunnanfjälls 
påflår man, at når fång-ftållen förfärdigas af 
al, komma ej vågg-löfT deri. Det år åtminfto- 
ne visft, at når kål-mafk och jord-loppor kom- 
ma på Kål, Rofvor, &c. och man lågger al- 
qviftar med bladen deröfver, födrifvas de der- 
igenom. Man kan alt få pä god grund förmo- 
da, at ett Tråd-flag, i om år få många andra 
Yr-fån vidrigt, måtte vara ett lika få tjenligt 
medel mot Grundmärglan. 

3. Onifcus Scopulorum Linn^i år mån- 
gom, kan hända, obekant, det torde derföre 
icke vara Kongl. Academien obehagligt , at jag 
hår gifver en korrt belkrifning med teckning 
(Tab. V. Fig.2.) derpå. Den år litet ftörre ån 
en lus, för och bak lika bred, eller långaktigt 
ågg-rund. Defs fpröt åro 4, 2 långa , beftäende 
af 2 ftora och fedan många fina leder; de två 
korrta fpröten, fom fitta imellan de långa, åro 
ganfka korrta med 3 leder. Hufvudet år mera 
bredt än långt och har 2 fvarta ögon. Krop- 
pens leder åro 7, alla vidt åtflulda, i fynner- 
het i kanten, fom ock är befatt med fina och 
mjuka fpetfar. Fötterna åro likaledes 7 pä hvar 
lida, hvarje beftäende af 5 leder, af hvilka 
den y tterfta år i andan trubbig. Gumpen år ägg- 
rund, öfveroch inunder kullrig, baktil urgråfd 
eller infkuren och har i infkärningen 4 mju- 
ka fpitfar. På undra lidan har den åtfkilliga 
buk-fjåll, fom under det at de gå tilfammans i 
mitten, göra en ihålighet, inom hvilken un- 
garna gömmas. Likaledes betåckes ftjerten på un- 
dra lidan af ett ågg-rundt lock, och utanför 
det famma fyntes mig at fitta fina lim-fötter. 

L 3 Får- 



I 783^ ^P r < Maj. £fun. 



Färgen år inunder hvit, men ofvanti! åtfkillig, 
rnåft grå eller brun med mörka tvårftrimmor, 
fom dock icke märkas utan fynglas. Den up- 
pehåller fig Nordan-fjälls i Norrige på ftenar 
och klippor vid ftrånderna i tåmmelig myc- 
kenhet. 

4, $j o -Spindlarna, fom jag förft gifvit be- 
fkrifning och antekning ofver i Söndmörs Be- 
fkrifvelfe I. p. 208., fig. 16. ,17. och om hvilka 
Hrr Profefforer Brunnich och Fabricius fe- 
dan hafva handlat, förtjäna likaledes en anmärk- 
ning I det hånfeende, at det man hitintil an- 
fedt for tentacula eller palpi, näppeligen blifver 
annat ån oviduftus. Detta fes bäft på den för- 
fta, fom 5r Pycnogonum Brunni chii, hos 
hvilken undertiden finnas fådana af runda le- 
der fammanfatts ftrångar, fäfom min och hans 
teckning vifa,men på andra tider aldeles icke, 
til bevistat de ej kunna vara tentacula eller 
palpi, De fitta defsutom under halfen och alt 
tor långt ned för at tjena til fådant bruk. 
Jsfår man defsutom fer, at de beftå af fma run- 
da klot fåfom ägg, och at detta kräkets tvä 
Ovaria, hvilka oka betäcka buken fäfom 2:ne 
flata kakor, beftå af lika fådana fmå ägg, och 
åndteligen at de förmenta palpi hänga tilfam- 
mans dermed och ända fig deri, få kan man 
icl^e mera tvifla på, at de ju äro famlingar af 
§gg, fom komma ut på bägge fidor om halfen, 
förlt enkla, det ena efter det andra, och fam- 
manhångande fåfom en rad af pärlor, intil 
defs de r^cka buken, där de förenas til 2 flata 
£gg-kakor, fom förrar fagdt. Hallas nu hår- 



ynia, fom Hr, Fabricjus, kallar dem i finNor- 




edifor 



1783- dpr. Maj. £?un. 159 

fka Refap. 383., (kall man finna, at de utfprin- 
ga under halfen likafom hos förenämnde 5 de 
finnas icke hos alla, fom jag likaledes af erfaren- 
het kan bevittna, och når de träffas, fes altid 
1 , c eller flera vid lederna hängande klafar af 
blota och mörkgröna ägg, fom tydligen vifa , 
at de åro agg-gångar eller oviduétus. Det är 
annars mycken liten rörelfe och tecken til lif 
hos bagge deffe yrfän, och då deras gång år 
mycket långfam , kunna de ibland yr-fån anfes 
fåfom Bradypodes. 

Titlåggningar vid nåji fåregående, 
Af 

ADOLPH MODEER. 



1.) Af de anteckningar, fom jag for flera år 
- * fedan gjort, finner jag, atdenaffram- 
ledne Herr Archiatern och Ridd. v. Linnc få 
kallade Cancer Locufta, har, i anfeende til fin 
ftora likhet med Cancer Pulex, blifvit både 
nog borrtblandad och icke eller altid rätteli- 
gen derifrån åtfkild; tvärtom har den medelft 
mifstag af fötternas beräkning, blifvit oåtfkild. 
Hr. v. LiNNe har funnit Cancer Locufta, vid 
Gottländfka Stränderna, och när man jåmnför 
befkrifningen i Gothlåndfka Refan, finner man 
tydligen, at Cancer Locufta, fom i Sy fl. Nar. 
fäges hafva 14 fötter, icke har flera ån Cancer 
Pulex, ehuru den på famma ftålle af mifstag 
L 4 blott 



i6o 1783. Jpr. Maj. £pun. 



blott fäges hafva 6 fötter. Når man nu tilli- 
ka jämför Fauna Svecica, fa inhämtas, at Can- 
cer Locufta har Roftrum eller fröns obtufa, 
dä Pulex har Fröns eller Roftrum acutum. 
Til följe af alt detta åro Characleres fpecifici 
i Fauna rättare ån i Syftemet. Åndtligen fkil- 
jer den fig ock ifrån Pulex dermed, at den til 
fårgen är blå och ögonen hvita. 

Håraf rinner man mycket, fom inftåmmer 
med ofvananfördeHr. Prof. Ströms anmärknin- 
gar. Jag har ockfå långe fedan trodt, at det 
vore famma Locufta, fom bemålte Hr. Profes- 
for befkrifvit i Köbenh. Sellfk Skrift. T. IX. 
p. 588- och afritat t.| 8- f. i> 2, eller åtminftone 
en förändring deraf. Men alle andre af von 
Lin Ne anförde Synonymier, har jag hållit fö- 
re endaft tilkomma Cancer Pulex. Håruti in- 
ftåmmer åfven Herr ProfefTor Pallas i fina Spx- 
cileg. Zool. Fafc. IX. p. 53. t. 4. f, 7. Låtom ofs 
höra de kännetecken, hvarmed han åtfkiljer Lo- 
cufta : Den år ft orre ån Pulex, fager han, 
kroppen år mindre fammantryckt, hufvudet 
tjockare 15 habitu minns elegant i. Men jag ogil- 
lar fådana kännetecken, då arterna af de (ka- 
pade varelfer fkola fluljas åt, i affeende på deras 
ftorlek eller mer och mindre vackra utfeende. 

Herr Pallas jfrar deremot, at v. Lin Ne 
gifvit defTe i fråga varande kråk namn af Can- 
ceres. Deruti har han rått, men de äro Jika 
fä litet Onifci, fom Hr. Pallas påftår. Herr 
Profeffor Fabri cius har redan rätteligen up ta- 
git dem få fom ett eget flågte i lina genera In- 
kdorum och äfven i litt Syftcma Entomol. un- 
der namn af Garnmarellus : ett namn fom dock 
egentlige^ tilhörcr vifta af kråft-flågtet 

c.) Cancer 



1783* ^P r - Maj. $un< 161 



2.) Cancer Pulex kallas i Norra Finland 
Grundmjäla och i viffa Tyfka Sjö-orter Schafte 9 
Sprochfyorm , Flufsgarneele eller and fy ringer. 
Den håller 7 linjer i långd och aldrig mycket 
ofver en tum. Den ytterfta leden af ftjerten 
år i kanten utfkuren inrundad, hvarunderup- 
refa fig 2 fmå horn, och vid dem 2:ne dubbelt 
längre fom åro tuklufne. Färgen år meråndels 
fmutfigt hvit eller olivefårgad, ftundom röd- 
aktig och hvit, når kräket ömfar lud. Grund- 
mårgläh finnas vid våra faltfjo-ftrånder, åfven 
fom ock i frifkt vatten, källor, dammar, och 
åfven jämväl i de varma vatten i Italien; jag 
liar åfven fett dem til en ganfka ftor mycken- 
het i Långlots Surbrunnar på Öland. De lim- 
ma lika fä väl på ryggen fom på buken, meri 
måft på fidorna, och ligga åfven på en fida då 
de hvila. Orfaken härtil håller Friherre Dif 
Geer , i fina Mem. VII. p. 527. , fore , vara den, 
at hennes perpendiculaira diameter år ftorre ån 
defs horizontala. Man kan vål icke neka det; 
men defs framfotter och nedkrökta ftjert fynas 
balancera det. Hon går aldrig baklånges fåfonx 
kräftan, men hon häller dock pa famma fått 
altid ftjerten nedkrökt. 

GrundiBärglorna umgås alla årstider mycket 
kårligt med hvarandra och de fmårre flyga of- 
ta under buken och imellan benen på de ftorre, 
ftundom förmodligen at fåtta fig i fäkerhet , 
emedan de icke alla tider paras. Således rida 
de ofta på hvarandra; de flåppa hvarandra, och 
gripa åter en annan; när de hvila påftår, det ej 
länge, och de leka dock derunder med fpol- 
fötterna. I denna yra, åtkomma henne andra 
djur lättare; Stenbiten och Tånglaken , Alfit- 

L 5 fo- 



i62 1783- Apr. Maj. gfun. 



fogeln och flera andra fluka henne > den ofota- 
de Doris bilamellata, fom jag menar, kalkar fig 
fåledes lått omkring henne och fuger henne til 
döds. Flera foglar och mafk-kråk, fom upåta 
henne, upråknas hos Hr. Paftor O. Fabri cius 
i defs Fauna Groenlandica. Grundmårglans 
oftadiga hvila har gifvit anledning at kalla 
henne Marta , likfom hon ock hade Martas be- 
kymmer. I Skåne kallas hon Sandhare, eme- 
dan hon gråfver fig ned i den våta fanden vid 
ftränderna, hvarefter altid fynas fmå hålor, 
deri hon ligger innefluten, under det hon öm- 
far fin hud, och hoppar fåfom en loppa, dä hon 
gråfves up, fom förmodligen gifvit anledning 
til namnet Pulex. 

Om man, för underföknings fkull vil un- 
derhålla deflayrfån, måfte man ömfa deras vat- 
ten 2 gånger om dagen, annars dö de och gif- 
va mycken ftank ifrån fig. De bära åggen un- 
der fig til ett antal af 15 och ftundom något 
deröfver, hvilka i början åro ganfkafmå, men 
utvidga fig fedan til dubbel ftorlek, innan de 
utkläckas. Sedan ungarne blifvit utkläckte , 
förblifva de under modren allenaft en dag, 
hvarefter de öfvergifva henne, föka fig fjelf- 
ya födan och ömfa hud, inom ett år, mer ån 
gånger, men undergå aldrig någon föran- 
ring til fkapnaden. Hela deras lifstid varar 
ej heller längre än inpå andra aret Roesel fa- 
ger fig hafva födt dem med åtfkilligt fmått, han 
kallat til dem af grönfaker och rötter; Friher- 
re de Geer har födt dem med flugor, och 
han har åfven fett dem upåta fina döda kam- 
rater : Man kan gifva dem fifkräk , de äro 
verkligen kött-ätare. 

Vid 



1783- Apr, Maj. gfw. 163 

Vid Finfka Stränderna, dar filkråk utkallas, 
infinna de fig til en verklig mängd, fåfomHn 
Profeff. och Ridd. Gadd berättar, i Differt. de 
Inf, pifcatoribus noxiis. Grundmärglan är ock- 
iå för filkare ganfka befvårlig, emedan hon 
fönderåter de fiikar, fom i deras utlagda nät blif- 
va fångade , i fynnerhet de fom fallna nederit 
i näten. Hon läges ock angripa fifken i fin 
frihet 5 ty då den går it bottnen at hämta fig 
föda , fmyger hon fig inom defs gältäcken och 
förorfakar fifken plågor, knölar, fvullnader 
och icke fållan döden, i fynnerhet för Tor- 
Iken och Iden. Hon (kadar ock fjelfva garnet 
pä näten, hvilka man deremot fökt förvara 
med Malört-lut, björk-a(ka och tjära, menför- 
gäfves, få fnart näten några gånger blifvit bruk* 
ta. Sachs berättar ockfå i fin Gammarologie 
p. 97, , at de Tyfke Filkare kring Öfterfjön nå- 
gon gång fört famma klagan, och at det bå- 
fta man funnit, år, at göra mafkorna pä nätet 
vid nedra tålnan af ull, hvarmed Grundmå^ 
lans tänder icke kan råda. 

Andre hafva ater varit af den mening, af 
man lika ofkyldigt i fiftnåmnde mal klagat pfi 
Grundmärglan , fom Trägård$måftare klaga pä 
myran ? De fom fåledes tagit Grundmärglan i 
förfvar, hafva grundat det ockf$ på erfarenhets 
man har derpå ett märkligt bevis i ofvan an- 
förde Hr, Profefibr Ströms intygande. Fri- 
herre de Geer har äfven anfördt tvifvdsmål, 
at Grundmärglan åter nät? det bevifes äfven 
deraf, at de |ro kott-ätare, och af fåker erfa-i 
renhet vet man, at alt hyad fom infyepes i lin- 
nej 



164 1783* 'Jpr* Maj* i$m* 



ne , aldrig (*) åtkommes eller åtes , af hvad 
Infeét fom hålft. Jag har fjelf varit Fiikare i 
flera år, Grundmårglan har aldrig åtit mina nåt. 
Jag har funnit, at de endaft föka dem i anfe- 
ende til den derpå faftnade fifken, i fynnerhet 
at förtåra ett flags flem, beftående af några vat- 
ten-kråks ågg-ftockar eller folterfamlingar, fom, 
då de torrka på nåten, verkligen fkada dem. 
Jag har fedt Grundmårglor til en oråknelig 
mängd updragas med Strömmings-noten, tillika 
med annat f jögrås , och alt fådant torde gifvit 
anledning at mifstänka detta lilla kråk. Jag 
tviflar ock på, at fifken i fin frihet låter fka- 
da fig af Grundmärglan, och hon torde vara 
räddare för fifken at blifva upflukad, än at hon 
vågar fig fpringa på honom. Hr. Paft. O. Fa- 
bricius, 10m ganfka noga befkrifvit Grund- 
mårglan i fin Fauna Groenlandica p. 255., fom 
anteknat anda til mindre märkvärdigheter rö- 
rande detta kråk, och fom flera år omgicks 
med icke andra ån idel finare : nämner icke et 
enda ord om, at den ftadar hvarken nåt eller 
lefvande fifkar. (**). 

Jag har icke heller hört någon Fifkare, ån- 
ftönt jag åfven år född i ett landfkap, fom huf- 
vudfakligen idkar fifke, någonfin fåga, athan 
färgar lina nåt eller tjärar fin not för annat, 
ån at ftå emot röta, och den tid en rotande 

värma 



(*) Ehuru denne fats. fä vida mig lr bekant, all- 
männeligen hålles for riktig, vil jag dock ej neka 
möjligheten , at den torde tåla något undantag. 

C ; ) Hända kan, at vifta locala omft.mdigheter, fa fom 
Herr Profeffor Ström yttrar fig, åro orfaken, at 
Grundmlrglan fomligftådes ikadar nå ten, men ej 
allelUdes. 



varma år i vattnet, kan ett nåt eller defs fina 
och litet fnodda enkla garn på en natt nog 
uplöfas. Om det få vore, at Grundmårglan 
fkadar nåt, få flyr hon lika få litet för Al fom 
andre Infe&er. Det år ingen ting, fom de få, 
häftigt upåta af våra husgeråd, fom det hvil- 
ket år förfårdigadt af al. Jag kan i denna ftund 
upvifa ett hälft duffin al-ftolar, deri tufende 
tals vägglöfs funnits, huru mycket mer, om 
fången varit gjord af al, deri deffa ohyggli- 
ga kräk få lått hafva tilfälle at måtta deras blod- 
torftighet på månnifkan? Olaus Magnus har 
i fin Hiftoria, L. XXII.-Cap. 6., berättat: Cimi- 
ces gra vis odor rubrarum pellium, qux a Germa- 
nis Reufchkder appellantur , mirifice tollit, och nu 
kan jag forfåkra, at det ar ogrundadt, ty fam- 
ma ftolar åro verkligen klådda med det up- 
riktigafte ryfs-låder. En annan fak år det med 
frifka Al-löf, ty det år deras vidhäftande klib- 
bighet, fom de fmå yrfän fky. Jag vågar ej 
vara vidlöftigare i detta ämne. Endaft vill 
jag tillägga, at Norrländningar ockfå bruka 
grankottar i fårglåtten , hvilket jag äfven bru- 
kat, och fom torde vara båttre ån grankåda ? 
h vilken Hr. Ödmann berättar göra näten min- 
dre fi(kliga. Jag har ibland Grundmärglorna 
icke fållan funnit många, fom hafva två rader 
rått upftående taggar långs ryggen, Definpas 
i Hr. Profeffor Sparrmans iamling, åro för- 
modligen en ny art, emedan jag icke funnit 
det ringafte öm dem nåmndt hos någon Au- 1 
öor. 

3. Onifcus fcopulorum år af ingen mig veter- 
ligen, befkrifven, och finnes aldeles icke p§ 

något 



166 1783. 4pr* Ma J- <^*«. 



något ftålle afritad. Herr Profeffot Ström har 
fåledes dermed gjort Natural -Hiftorien en får- 
deles tjenft. 

4. Pycnogonum Brunnichti kallas af Hr 
v. LiNNé Phalangium Balaenarum, men man 
har långe icke varit vifs om defs rätta flågte , 
det år derföre fom Hr. Profeffor J. Fabricius 
i fitt Sy A. Ent. p. 810 , förflagsvis kallat 
den Pediculus Batenarum. Deremot behöfver 
tnan ej tvifla, at ju Hr. Pallas med fåkerhet 
vet, at den ock år en Acarus, fom han kallar 
polygonopus. Hr. Fabricius har federmera i 
lin Reife nach Norvegen p. 283. vifat, at den ut- 
gör ett eget flågte, af hvilket denna utgör en 
art, fom han kallar Pycnogonnm litterale , och 
mycket vål belkrifver. Men fom han år ofå- 
ker om Palpi, frågar han: an genitalia? an pe- 
nes? Och det år denna fråga, fom nu H. Ström 
befvarat. Hr. Prof. Fabricius l.c.p.336. anför, at 
Hr. Stats - Rådet Muller i fin Prodr. Zool. 
Dan. under 2 fårfkilda numrer upfört detta 
kråk; men då man låfer Hr. Mullers corri- 
genda, finner man, at hvarje N:r har lit farfkil- 
te namn och caracter fpecificus , ehuru man 
med visfhet icke kan laga, hvilket fom hörer 
hit. I öfrigt får jag nämna, at detta befynner- 
liga kråk ockfå får råknas til Fauna Svecica, 
emedan det finnes til nog myckenhet vid Kul- 
len och förmodligen flera af de Svenfka våfter- 
hafs ftrånder. 

Det af Hr Ström vidare nämnde Phntmå 
gium marinum y år af v. Lin Ne kalladt Phalan- 
gium grojfipef) och åfven af Hr. J. Fabricius 
å defs anförda Refa p. 382. befkrifvet under 

namn 



1783- ^P r - Ä> £?un. 167 



namn af Pycnogonum marinum. Men fom de al- 
la åro marina , lä fer jag ej, hvarföre icke gros- 
iipes hållre kan bibehållas * Hr. Paftor O. Fa- 
bricius har ockfå vidare ftadfåft detta namn.» 
fom han gifvit det, jämte en omftåndlig be- 
fkrifning i Fauna Graenlandica p. hvaraf 
man finner, at denne art har, lika få väl fom 
den förenämnde, 4 ögon, men icke ett, fom 
Hr. J. Fabricius fåger m. m. Hanbefkrifver 
ockfå ganfka tydligen de af Hr. Ström om- 
förmålte ovaria, dem han kallar péäét 2 fpu- 
rii filiformeS) med tillåggning, funt hi re- 
vera fila ovifera & eidem ujui ac pedet fpurii 
caudaks cancris* m. fl» ganflca märkliga an- 
märkningar rörande detta kråk. Lika omftån- 
deligen befkrifver ^fven Hr. Paftor Fabricius 
i det följande den tredje arten af detta flågte, 
den han kallar Pycnogonum fpinipes. Detta är 
hvad jag, efter anmodan, haft at tillägga vid 
Hr. Proieffor Ströms anmärkningar. 




FÖRTEKNING 
pä de Rön, fom åro införde i detta Qyartals 
Handlingar. 

Pag. 

f. TTtkaft til MaforStSgtcts Hiftoria, af 
%J Samuel Ödmann - - - 89 

2. Fort fattning af Jheorien om den Wirzijka 
Spiral -Pumpen, af Henr. Nicander - 122 

3. Befkrifning pa ett nytt Jdpanjkt Ört -Ge- 
nus, kalladt Houtuynia cordata, af C.?. 
Thunberg. - 149 

4. Befkrifning pa en Mafk , hvilken om höften 
updter Rag-brodden, af Cl. Bjerkander 152 

5. Anmärkningar angående några Yrfän, af 
Hans Ström - - • -• - 154 

6. Tillagningar vid näftforegaende, af A dolph 
Modeer r " r " - - 159 



TaL. IV". 




li 





Kongl. Vetenskaps 

ACADEMIENS 

NYA HANDLINGAR, 

FoR MåNA derna 

Julius, Augustus , September, 

ÅR 1783* 

PRESES 

Herr Bar. JOH. LILJENCRANTZ , 

Preiident, Commend. af Nordlh Ord. 

Korrt Utdrag af dagliga Meteorologi/ka 
Obfervationer, gjorda i Stockholm, ar 17 j $ 
och de följande, til och med ijö^ [ 



ongl. Academien låt, i flera år, uti fina 
Handlingar ftyckevis infora utdrag af dag- 
liga obfervationer på väderleken, fom blifvit 

M gjorda 



17° x 733- £f u l* <4 U S- $ e pt* 



gjorda på Obfervatorium i Upfala. Det fifta 
utgifna utdraget var for år 1757. Sedan kom 
dermed at uphöra, för brift pä rum uti Hand- 
lingarna, då någon tid var ymnigare tilgång 
på andra Rön och ämnen, fom tycktes tör- 
tjena företräde. 

Det år dock ffcada, at de federmera med li- 
ka flit i Upfaia fortfatte Meteoroiogifka obfer- 
vationerna ej blifvit, åtminftone genom van- 
liga utdrag , allmänheten meddelta. Des- 
fa flags anmärkningar gifva otvivelaktigt 
mycket ljus i Naturkunnigheten och kun- 
na med tiden åfven blifva nyttiga i hus- 
hållningen, om man, fäfom troligt fynes, af 
dem kan få anledning at hår, fäfom i många 
andra verlds-delar , något nåra iörutle väderle- 
kens tilftundande omfkitten. I fynnerhet lårer 
man af dem, då de jämförasmed dylika, gjor- 
da i andra Länder, at kanna Climaternas olika 
befkaffenhet. Efterverlden får ock af dem med 
vifshet fe, om Climatet uti ett och (amma 
Land, med tiden mårkligen förändrar (ig, och 
antingen blifver fmåningom kallare, fåfom man- 
ge frukta, eller ock, enligt andras tankar, bli- 
dare, hvartil lannoiika (kål pläga anföras på 
båda (idor. 

I anfeende til defia och flera förväntade 
uplysningar, halva de flelfa och förnåmJta ut* 
låndfka Vetenflkaps Samhållen, i deffa lenare 
åren, icke allenalt låtit med ftorfta upmårkfain- 
het anftålla dagliga obfervationer på väderle- 
ken, utan ock intért dem oafkortade uti fina 
Handlingar. Ja! Hans Dnrchleuchtighet Chur- 
lurlten af Pfalz-Båyem, har nyligen ftit tat och 
med nödiga inkomfter förfedt en iårikild So- 

cietet 



1783- £f ul - A?- Sept. 171 

cietet i Manheim, fom endaft fkall fyffelfåtta 

ftg med Meteorologiska observationers anftåi- 
lande, famlande ifrån alla orter, och årliga 
utgifvande. 

jag vågar derföre tilftyrka K. Vetenfkaps 
Academien, at äter lemna de i Upfala gjorda 
Meteorologifka Obfervationer rum uti Hand- 
lingarna, åtminitone ifrån och med innevaran- 
de är 5 men hålft ifrån 1780 års början. Våra 
Handlingars trånga grånfor tillåta väl icke, at 
de fä inforas i all fm vidd, for hvar dag; 
men ett fådant utdrag af dem, fom forr var 
van ligt, kan vara tilräckeligt, åtminitone båt- 
tre än intet. Billigt fynes ock, at de, fom 
hafva få mycken möda ofpard med deffa ob- 
fervationer, böra få den hugnaden at fe dem 
til någon nytta användas, på det de ej dervid 
må ledfna. 

Men på det väderlekens och årstidernas,,, 
befkaffenhet hos ofs, år 1758 och de följande, , 
til och med 1779 , ej må raka aldeles i förgå» * 
tenhet, beder jag om lof, at af mina hår i 
Stockholm under deffa åren antecknade dagliga 
obfervationer få uti Handlingarna forvara ett 
ån korrtarefammandrag, fom nåftan endaft fkali 
gir v a tiikårina, huru de fyra årstiderne hvarje 
år förhållit lig, h vilket l kan vara nog, fedan 
jag uti 1778. års Handlingar vidlyftigare vifat 
hvarje års förhållande , -i anfeende til värme 
..och kold. 

Förft bor jag likväl gifva tilkånna , hvad 
man hår for/tär med Vinter, Vår, Sommar 
och Holt, emedan man uti olika Ciimater har 
helt olika begrep derom. Den kallade årsti- 
den far alleftåds namn af vinter, f altan vader- 

M 2 le- 



172 1785- $? U L dug. Sept 



leken då på många ftållen år blidare, ån hos 
ofs om våren. Deraf har den orimlige tanken 
upkommit, fom ännu ofta uprepas uti utlånd- 
fka Skrifter, at vintren i Sverige varar i 8 el- 
ler 9 Månader, hvarpä omedelbarligen (kall röl- 
ja en het Sommar, i 3 eller 4 Månader, nåftan 
utan mellankomft af vår och hört. Efter Na- 
turens ordning, mäfte dock årstiderne alleftäds 
genomgå fina omflkiften, faftän hvar och en 
af dem, uti olika Climater, år fkiljaktig. Vi 
kalle den tiden Vinter, då kölden år rådande, 
få at Thermometren oftare och mera (lår un- 
der än öfver frys-puncten ; då fjöarne åro be- 
lagde med is, marken tilfrufen och merendels 
betåckt med fno. Våren anfes hos ofs taga 
fin början, når värmen beftändigt får öfver- 
handen; fnön redan til ftorfta delen år borrt- 
fmålt; ifen på fjöarne uptinat, fä at fegelfart 
kan opnasj når marken börjar gronfka, trå- 
den få löf, flytt-foglarne ankomma, fkogs-fog- 
larne leka och åkermannen plöja. Sådant feer 
här ofta redan i Mars, men aldrahit i April, 
och kan fåledes den Månaden, än mindre Maj, 
hora til vintren, faftån dä och då nägonfroft- 
natt eller fnöglopp mellankommer. När var- 
men fmåningom få til tagit, at Thermometrens 
dagliga rnedel-högd öfver frys-punclen går til 
12, 15 eller 20 grader, råkne vi det lör Som- 
mar, men kalle det Hoft, når dagarnes medel- 
varme år beftåndigt mindre ån 12 grader, da 
löfven pä tråden börja blekna och af-iaila, 
flytt-foglarne aftåga, froltnåtter oftare infinna 
lig o. f. v. til defs ny vinter tager titt intrade. 

Efter denna utftakning, tog 1758 års vinter 
fin början den 29 i nålttöregäende Nov. Må- 
nad, 



1783- <^W- Aug. Sept. 173 



nad, och varade til d. i4Äpr. dock få, at un- 
der den tiden voro 40 blide- eller tö -dagar, 
och derimellan lindrig köld , högft, en eller 
annan morgon, 16 grader. I Dec. och Febr. 
mycken fno. Den 15 April infann fig våren 
med alfvar, och värmen tiltog häftigt, få at 
midt i Maj var nåftan fommar-varmt, under 
dagligt folfken och långvarig torka. Rätt Som- 
mar blef dock ej förr ån den 4 Jun. fom på- 
ftod til d. 13 Sept. De varmafte dagarne voro 
d. 11, 12 och 13 Jun. d. 8 Jul. famt d. 85 9? 18, 
23, 25 och 26 Aug. då Thermometren om mid- 
dagarna flod 26 ä 29 grader öfver o. Frukt- 
fämt rägn i flutet af Maj och fom oftaft i Jun. 
gaf det året god årsväxt, fom under torka i 
Jul. och Aug. val bärgades. Höften blid, ej 
mycket våt, varade til d. 13 Nov. då vintet ' tog 
vid, fom dock til d. 19 Dec. var oftadig med 
mycken fnö, men fedan, til 

Den 7 Januarii 1759, var nog ftrång , 
få at kölden d. 20 och 23 Dec. famt 2 och 7 
Jan. gick öfver 16 til 20 grader. Men fedan 
blef ingen ftadig vinter mera, utan nåftan be- 
ftändigt tö-våder, utom några få dagar i flutet 
af Febr. och i början af Mart. då kölden var 
högft 10 grader. Marken blef redan i Jan. bar, 
ifen på fjöarna fvag eller aldeles borrta, få at 
Fartyg inkommo genom Skåren. I Febr. fun- 
nos blomfter i Skogarna. I Mart. föll mycket 
fnö-blandadt rägn. Det hade faledes redan lån- 
ge varit Var^ och Thermometren fteg fomli- 
ga dagar i April til 14 eller 16 grader öfver 0. 
Sommaren började juft med Jun. Månad och va- 
rade til d. 8 Sept. under hviiken tid värmen 
var om middagarna d. 5, 26 och 29 Jun. d. t, 
3, 7? 85 % 10, 11, 12, 17, \% 19 och 20 Jul. famt 



i?4 



1783* Qj u1 - dug. Scpt 



d. 9, lo. Ii, 12 och 13 Ang. öfver 25 til 30 gra- 
der öfver 0. Välhgnadt rågn i Apr. och Maj 
förorfakade en af de ymnigafte års-våxter, (öm 
under beqvåmligt uphåfls-väder i JuL och Ang. 
lyckligen inbärgades, £f^« blid , och i Ocl. 
efter Landtmannens onfkan, våt, varade til d. 
16 Nov. då köld och fné häftigt gjorde vinter 
och åkföre, fom fortfor behändigt alt til cl. 29 
Mart. 1760, pä hvilKen tid vål voro 24 tö-da- 
gar, men deremot kölden ofta bifter, befyrv 
nerligen d. 5,6, C, q, n, 12, 23 och 24 Jan. fårat 
d. 2 Febr. da Thermometren föll til iöa24,ia 
d. 7 Jan. til 29 gr. under 0. Den 22, 24 och 
26 Jan. vankade mycken fné. 

1760 års Vinte?; var fäledes både lång och 
fvår. Derpå följde en kulen och torr /W 3 
med tåta natt- iroitcr , tiis mot flutet af Maj, 
då Sommaren ingick, med 23 å 27 graders vär- 
me. Midt i Jun. var väderleken kulen, men 
ledan, i fynnerhet d. 29 och 3c km. famt de 
7 förfte dagarne i Jul. 26 til 29 grader varm. 
Af vår -torka blef års-våxtcn fvag., ofchafnå- 
itan dagligt rågn, ifrån d. 7 Jul. til d. 27 A ig. 
en myckenhet både fåd och hö fkåmd , uti 
våra flefta Lands-orter. Sepf. deremjofc var myc- 
ket vacker ceh til flut fommar-varm. HSficn, 
ifrån den 8 Otftob. til d. 15 Nov. kulen, med 
ömfevis rågn och våt fnö. Köld började d. 16 
Nov. fä ofyedianden, få at V -inträn ingång 
derifran kunde råknas, h vilken dock både i 
denne och den följande Dec. hmt i 

Jan. och Febr. 1761, med 23 blida eller tö- 
dagar mellan-åt afbröts. Stäjrfla kölden var*'. 
6, 7 och 15 Dec. 13 gr. famt d. 1$ Jan. d. 12 
och \\ Febr. 17 ti! i^.gr; I Dec. mycken r": r.- 

blåa- 



1783- £f u l- ^ U S- Sept. 175 



blandad fnö. Den 16 och 17 Jan. fnö och häf- 
tigt urväder. Lika få d. 15, 23 och 25 Febr. famt d. 

2 Mart. D. 5 Mart. började Våren , i detThermo- 
metren fedan hvar middag ftod några grader 
of ver o, och i Maj fomlige dagar, under brift 
på nödigt rågn, fteg til 23 grader. Fullkomlig 
Sommar biet dock icke förr ån d. 1 Jun. men 
fedan, til d. 19 Sep t. få mycket varmare, i det 
Thermom. d. 3, 4, 5, 13, 14, 17, 21, 29 och 30 
Jun. d. 1, 8, 9 och 12 Jul. famt d. 5, 8, 9, 10, 
12, 13, 14, 15 och 17 Aug. gick til 25 å 28 gr. 
Af torka i Maj och Jun. tog års-våxten betyd- 
lig fkada. I lenare hälften af Jul. nog rågn r 
i Aug. föga. Höften blid och lagom vät til d. 
22 Nov. då Vinter häftigt inbröt, och hotade 
at blifva alfvarfam , men d. 26 Dec. förvandla- 
des til nåftan daglig tö, fom, då de 3 förfte 
dagarne i Jan. 1762, undantagas, varade til d. 

3 Febr. 

Hvarefter ny Vinter kom til d. 3 Apr. I 
fynnerhet var d. 2, 6, 7, 16", 21, 29 och 30 Mart. 
om nätterna 12 å 14, ja cn gång 18 gr. köld, 
men middagstiden meråndels blidt På fnö var 
ingen brift 5 men den , tillika med kölden, fick 
i Apr. häftig a fl ar d , genom en den årstiden 
mer ån vanlig, ånda til 20 graders v ar-v zrme, 
få at löf på åtfkiliiga tråd, i fynnerhet på Hågg 
(PaäurJ innan Månadens flut utfprucko. I Ma) 
och jun. hade man ej heller ät klaga of v er 
köld, men fä mycket mer öfvér brift på tik 
råckligt rågn, forn lade p&ndeä til det årets 
fvaga års-växt. bommar wt, ifrån d. 4 Jun, til 
den 6 Sept. var ock nog varm, hälft i jun, då 
middags-hettan d. 85 9? 10, 11, 12, 13, 17, 18 och 
19, var imellan 26 och 31 grader. I Jul. och 
M 4 Aug. 



x 7 6 1783. <^W. dag, Sept. 



Aug. vankade mera rågn ån man önfkade. Hö- 
ften var i Sept. mera lik en fommar, i Oclob. 
mycket kulen, men i No v. til och meci g en 3 
Dec, åter blid. 

1763 ars Vinter, fom ingått d. 4 i föregå- 
ende Dec. var ej ibland de kaliafte, men val 
cn af de långvarigafte; ty faft ån värmen i 
Apr. hälft efter d. 16, blef radande, och det 
fåledes då kunde anfes for Var, låg dock fnö 
var i fkogarna och is på de flåfta fjöarne, til 
en Månadens flut. Kaliafte dagarne denvin- 
tren voro d. 11, 13 och 14 Febr. famt d. 25, 26 
och 27 Mart imellan 15 och 21 gr. under o. 
Under hela vintren til Mart. Månads flut, vo- 
ro föga mer ån 24 tö-dagar. Våren i Maj, til 
och med d. 8 Jun. nog varm, men åter ovan- 
ligt torr, gjorde fådes-våxten åfven det året 
mindre ymnig. Sommaren räckte til d. 16 Sept. 
var midt i Jul. och i början af Aug. mycket 
våt. De varmafte dagarne voro d. 26, 28, 29 
och 30 Jun. d. 4, 5, 7, 8, 9, h och 12 Jul. 26, 
27 eller 28 gr. men åljeft ofta öfver 20 grad. 
Höften mycket blid, i 2 Månader, til d. 16 Nov. 
då nåfta års vinter vidtog, i början fkarp med 
14 gr. köld, men ledan lindrigare, med en 
grufvelig mångd mö, mot flutet af Dec. 

År 1764 var vintren ovanligt korrt och blid, 
ty ifrån d. 14 Jan. til d. 23 Febr. var beftåndig 
tö, marken bar och til flut grön: tråden bör- 
jade knoppas och fommar -foglar \ i Ta lig. De 
6 lifta dagarna i Febr. och de g iörita i Mart. 
kom dock en liten och önfkelig efter- vinter, 
med fnö. De kaliafte dagarna denne vinter 
voro cl. 19, 20, 21 och 22 Nov. d. 26 och 28 
Dec, d. 3 och 5 Jan. famt d. 2 Mart. 12a 16, 

en 



1783- sfut. Ang. Sept 177 



cn enda gång 19 gr. under o. Var - värmen tiltog 
ifrån d. 9 Mart. få häftigt, at början af April 
liknade en femman dock blef fedan mera ku- 
let, med rågn och vät fnö til d. 16 Maj, då i 
några dagar blef andra gången fommar, hvar- 
på åter följde en kulen vår til och 
med d. 5 Jun. Rågn och någon fnö i famma 
dagar gjorde dock mera godt ån ondt; ty de 
upfri&ade de af föregående torrka förfvagade 
fådes- och gräs -rötterna, få at års-v åxten fe- 
dan, ehuru knapp, blef båttre ån man vänta- 
de. Sommaren ifrån d. 6 Jun. til d. 12 Sept. ej 
mycket varm, utom 17 dagar i Jul., i mel lan 
d. 1 och 26, på h vilka värmen fteg til 26, 28, 
30, ja, d, 12, til 30 f grader. Rågn ej mera än 
val behöfdes. Höften, til d. 14 Nov. blid, med 
ymnigt rågn i flutet af Sept. och början 
ar Nov. Såfom märkvärdigt, kan för det året 
nämnas, ehuru jag fådant utelemnat de förra 
åren, at d. 20 Aug. om aftonen, klockan 10, 
då det var helt lugnt och ej minfta molnfläck 
fyntes på himmelen, började tåta och ftarka blix- 
tar fynas, utan dunder, ifrån två ftållen vid Södra 
och SO. horizonten. Jag räknade ofta 12 til 16 
blixtar i minuten , få at himmelen var uti nå- 
ftan beftändig eld, likfom ifrån flera Batterier. 
Deremot brann vackert Norrfken på Norra him- 
melen. Bägge fortforo til kl. öfver 2 näfta 
morgon. På köpet upkom, kl. 1, eldsvåda på 
Södermalm, forn dock Inart flåcktes. 




( For t fattning harnaft.) 



P. WARGENTIN. 



M 5 



For- 



173 J?S3- S ul Smg. Scpt. 
q ^^^^ 

For/ ok , til at frma den nyligen nplaekte. 
Planetens Element r> 

af 

ERIK PROSPERIX. 



fjen benägenhet, hvarmed Kongl. Yetenfk?.ps 
Academien låtit uti fina Handlingar into- 
„ ra utdrag af några mina bref, rörande den nya 
rörliga ftjernan, fom d. 13 Märk 1781 uptåck- 
tes af Hr Wilhelm Herschel (a), gör, at 
jag for Kongl. Academien vågar göra redo för 
de ytterligare förfök jag gjort, til at närma- 
re utftaka famma Planets våg i himla-rymden, 
fe, dan vi fått ån ett års observationer på ho- 
nom. Ingalunda tror jag mig hafva funnit defs 
råtta Theorie: En fak, fom nappligen lårer 
vara möjelig, di han ännu ej tor vår äfyh 
genomvandrat mera än en fyrationde del af fin 
ban, och jag, åtminftone for min del, ej vä- 
gar tillägga mina obfervationer all årfofderlig 
noghet. Jag h af ver malt altid nödgat; nyttja 
en mycket liten fix-ftjårna (b) til at ira 
Planeten med, emedan ingen ftörre varit la 
nåra i granfltapet til honom, och oftadighéféä 

af 



Ca) Kongl. Vetenj\:.ps Aeadeinicns nya H :: '.'v v .,.-r 
Tom- DL p. 61 och följ. 

(k) uora litet om våreft 1782, dä jag comparerat Pla- 
neten med H geminorum eller Propus, har jag i-alt 
det ofriga jämfört honom med den lilla tjerji in i 
Tvillingarne, fom är tecknad med 183 uti den de r, \ 
Caillbs Catulog på 515 Zodiacal-ftjårnor, fom fin- 
nes införd 1 de Franfké Ephemerides 1705 - .»775. 



1783- $f u l< dug. Sept. 179 

af mitt Obfervatorium ej tillåtit mig, at våntå 
pa någon mera äflagfen Hjärnas gång igenom 
Tuben. Håraf har icke fållan, då obfervatio- 
11 en fkedt något nå ra til borizonten , eller him- 
meien -ej varit rått klar, håndt, at jag med yt- 
tenia möda fett min ftella comparationis, ehu- 
ru illuminationen på Tuben varit få knapp., 
at håren på min oculair-micrometer näppligen 
kunnat fynas. Ej heller påftär jag, at min 
method til at finna Elementerna eger all Geo* 
.metrifk noggranhet, men jag har utvalt ho- 
nom , emedan han fynes mig både lått och i 
närvarande fall låmpelig. För öfrigt lära måft 
alle methoder , fom brukas i Aftronomiflka rak- 
ningar, ej vara fullkomligen geometrice noga. 
Sjelfya Tafiorna for Logarithmer och Sinus 
ni. m. åro ju ej annat än approximationer. 
Nog af, når approximationen kan drifvas til 
femma noghet, fom man kan v ån ta af fjelfva 
obTervationerna, och det förmodar jag åfven 
här ega rum.' Jag har företagit mig faken pä 
följande fätt. 

Sedan jag af jåmförelfen med Cirklen (c) 
funnit',*' at Planetens orbita är mycket litet ex- 
.centriik, och jag åfven af observationernas 
gmnfkande med mycken fannolikhet kunnat 
giffa, at han ej år långt ifrån fitttnedel-afHånd 
ifrån Solen , har jag antagit, at defs radius ve- 
flor åtminftone pä liten tid minfkas uniformt 
eller proportionell emot tiden. Derpaharjag, 
under det Planelens apparenta röreife varit di- 
reft, utvalt tvånne obfervationer s fom jag, 
dels af min journal, dels af deras jårnförelfe 

fins 



(c) Kohgl. Vetenfkaps Acad. Handlingar, loc. cit. 



i8o 1783- ^ u g. $ept. 



fms imellan och med de funna Elementa cir- 
cularia, domt vara de nogafte, och fom årc 
affkilde fins imellan til ungefär 4 eller 6 vec- 
kors afflånd i tid, famt uträknat radien til den 
Cirkel, fom planeten fkulle befkrifva, om defs 
orbita på tiden imellan dem varit cirkel -rund. 
Denna radius har jag anfett för lika ftor med 
Planetens afftånd ifrån fölen på den tids -mi- 
nut, fom år midt imellan bagge oblervationer- 
na (d). Sedan jag fåledes fått Planetens af- 
ftånd från Solen för denna tid, och reducerat 

det 

d) Om t år en gifven tid, på hviiken en kropp uti 
en circulair orbita fkulle befkrifva någon vinkel 
omkring Solen, och T tiden, på hviiken Jorden 
med fin motus medius befkrifver en lika ftor vin- 
kel omkring Solen, famt t Cirkelens radius och R 
Jordens medelafftånd, determineras r genom Kep- 
jlers bekanta regel T 2 : t z : : R 3 : r 3 , eller T z 
r 3 Z t z R 3 , då t z R 3 år en conftant qvantitet. Om 
den förra kroppen ej går i en cirkel, utan i en 
Ellips, och vinkelen, Tom befkrifves pä tiden r, ej 
Sr mycket ftor, fås r närmare genom denna analo» 
r 4 

gie T 2 : t z : : R 3 : — då a fupponeras lika med 
A 

Ellipfens halfva axel. Men emedan i vår håndel- 
fe excentriciteten år liten, och Planeten ej är långt 
ifrån lin diftantia media, kan man i det nårmafte 
r 4 _ 

ante A_r eller — Z ar 3 , då bfigge analogierna co- 

incidera, eller, man kan anfc Planetens affrånd ifrån 
Solen vara det famma, fom om han pä (amma tid 
gätr i cn Cirkel. Vidare, emedan vid oppofitionen, 
dä Planeten retrograderar, rad ii viilonis ifrån jor- 
den göra vid Planeten ganika fpitfign vinkiar tnéd 
de radier, fom ifrån Solen dragas til honom, och 
utom defs T då ökas. när r minfkas, fi ar under 
flera variationer af r, T~ r a kan i der narmafte va- 
ra lika ftor med den behändiga qvaDtiteten t z R\ 



1783- of u ^ 'dug- Sept i8i 

det til Eccliptican , famt genom Sol - Taflor 
funnit Jordens afftänd Ifrån Solen på fam- 
ma tid, tillika med locus folis, har jag 
genom de närmafte til denna tids-pund gjor- 
da bälla obfervationer interpolerat, hurudan 
Planetens elongation ifrån Solen borde varit 
pä famma tidspund, h vadan jag i den rättli- 
niga triangel, forn på Ecciipticans plan forme- 
ras af Solen, jorden och Planeten, haft tvån- 
ne fidor och en vinkel bekante i nämligen bå- 
de jordens och Planetens afltånd iirän Solen, 
och vinklen vid jorden, eller elongatio Plane- 
tas a Sole, och derigenom uträknat vinklen 
vid Solen eller den la kallade angulus Com- 
mutationis , famt emedan locus Solis år genom 
Taflor funnen, iåttligen determinerat locus 
Planets heliocentricus in fua orbita. Uti re- 
dudionen ifrån Eccliptican til Planetens plan, 
har jag nyttjat den orbitans lutning och Mo- 
dens ftälie, forn jag förledet år upgaf för Ele- 
jnenta circularia , hvilkas lilla felaktighet helt 
visft på detta ftåile éj leder til något mårke- 
ligt fel. Pä detta fatt har jag af observatio- 
nerna d. 27 Mart. och d. 1 Maj 1783 funnit, 
at d. 13 Apr. 1783 kl. 20K 57'. 16" medel- 
tid 



måfte under Planetens retrogradation oundvi- 
keliga fmå fel i obfervationerna, gora utilagen får 
at finna r 9 ganlka ofåkra. Der emot når Planeten 
vid Qvadraturen börjar blifva dirett, gora radii vi- 
fionis ifrån jorden och radierna ifrån Solen de ftor- 
lta vinklarna lins imellan, hvaraf aflkårnings - pun- 
kterna kunna med mera prseciiion determineras, 
hvartil kommer, at når Planeten år direét, T min- 
Ikas når r minlkas, och en liten ändring i r 
följaktligen gor en mycket märkligare i T 2 r 3 ,fom 
bor vara lika med den beftåndiga t 2, R 3 . 



*83 1783- 3 uL Mg- St.pt. 



tid til Parifer -meridian, var 
Planetens afltånd ifrån Soleli zz 1 8- 3382 
och defs ftäile i orbitan y. 6°. 39'. 23". 
famt af obfervationerna d. 14 Mattii och 7 Maj 
1782 funnit, at d. 10 April famma ar kt 9*. $\ 
38". T. m. Par. var 

Planetens afftånd ifrån Solen - - - 13.37:0. 

och defs ftålle i orbitan ~/.2°. ir . 43". 

På famma fått hade jag af ce fcrila obfer- 
vationerna, fom kommit til min lam i : och 
äro gjorde om våren 1731, dels i Greenwich, 
dels i Paris, kunnat detenninera det tredje 
Planetens fialle i lin orbita med motfvarande 
afftänd ifrån Solen, men emedan jag, genom 
defTa obfervationers jåmforeife lins imellan och 
med mina förr nämnde Elemeota circularia, ej 
tyckt mig hos dem finna den iioghet, fom til 
detta ändamål fordras .hvarait 20'' rei i g&- 
gondera af de obfervationer, jag nyttjar til at 
finna Planetens radius veclor, kan leda til be* 
tydligt fel. i defs ftoriek, och emedan äfvea 
jag defsutom ej haft tiigång til obfervationer 
få nära in til h varandra, at jag genom inter- 
poiation, eller något medium af errores, kun- 
nat corrigera dem, har jag tyckt det vara få- 
kraft at pä följande fått företagafaken. Ibland 
de forfta af de obfervationer, fom jag lått del af, 
åro fyra gjorda i Paris d. 16,17,18 och tq Apr. 
i78r af Herr Messier. Medium af defla obfer- 
verade Italiens ftillnad, ifrån dem, fom äro 
genom mina Elemcnta circularia uträknade ior 
famma tidspundcr, har jag antagit för Cirkiens 
geocentrtfta afyikning ifrån den råtta orbitan i 
deffa dagar, hvilken fkilnad imellan cirkien 
ocli den rätta örbitan ej pä 3 dagar kan mår- 

kcligcn 



1783- £?uL yfug. Sept 183 

keligen Indtas. Detta medium har jag dragit 
ifrån det geocentrifka Hållet, forn circulaira 
Elementer utvilat för Planetens ftålle d. 16 Apr., 
och" anfett det deraf upkomne ftållet for Pla- 
netens råttageocentrifba Ifcälle iamma tid. Vidare 
har jag antagit Planetens af ftånd ifrån fölen for 
lamm a dag a t vararriS. 905, iamt deraf funnit, at 
Planetens mot/varande locus i fin orbita hor vara 
i s . 27 : \ 52'. o". På detta fått har jag fätt 3 loca he- 
' Hocentrica Planetas, och de deremot fv ärande 
raciii* veäores, hvaraf iikvål den lifta år igenom 
falfk polition, fom ofta brukas i Aitronomifka 
rakningar. Sedan jag genom pr^ceflio sequir 
noctiorum minfkat fldlnaderna i longituder for 
d. 16 Apr. 178*5 d. io Apr. 1782 och d. 13 Apr. 
1783, får jag tre radii vedtores och mellanlig- 
gande vinklar, hvadan jag, på fått fom linnes 
uttördt i Nova Adla Upfal. Vol. III. p. 257. 
uträknat Conifka Sektionen , fom i detta fall hlif- 
ver en Ellips, hvars femiaxis major år 19,2530, 
famt excentriciteten o. 0305125 i halfva ax- 
lens delar, och fråmfta ■ obfervationens . äf itänd 
ifrån Periheiium 46 °. 19'. 5 o*'''. Genom cies- 
fe Elementer har jag, pä vanligt fått, funnit 
de anomalin medke , . fom fvara emot anomaike 
vers: uti denna Ellips for den förfta och filta 
observationen, och genom deras fkilnad jäm- 
förd med tiden, fom framlupit imelian cleffa 
obfervationer, uträknat tempus periodicum och 
femiaxis major, h vilken", om min falfka poli- 
tion for Planetens afflånd d. 16 Apr. 1781 va- 
rit rått träffad, borde infalla med den förr fun- 
ne femiaxis- major eller vara ~- 19.2530, men 
nu blifver han ™ 19.3595". Jag har derf öre -an- 
tagit en ny Planetens diftance ifrån Solen d, 
16 Apr. 17 31 at vara ~z 18 9034, och finner dä 

på 



*84 1783- ffit- dug- Sept 



på famma fätt, fom förra gången, at femi-axis 
major blifver =: 18.9616, excentriciteten zz 
0.0231147, famt afftåndet ifrån Perihelium d. 13 
Apr. 1783 = 74°. 55'- *o" ? men genom det af 
fkillnaden imellan anomalin medite deducerade 
tempus periodicum, fås femi-axis major zz 
18.9682, fom vifar, at den fenaft antagne ra- 
dius veclor ej heller accurat*intråffar med den 
råtta, men at den famma år fexton gånger min- 
dre felaktig, h vårföre jag ånnu minfkar famma 
radius veclor i famma proportion, fom felen 
minfkats och följaktligen antager honom =: 
18-9033, hvadan femi-axis major blifver på for- 
fta fåttet — 18. 94349 j och genom den af fkiil- 
naden imellan anomalice medias funna omlopps- 
tid = 18.94401. Skillnaden imellan bagge år 
obetydlig och vifar, at den filta fuppolitionen 
var rått träffad, famt at medium imellan deffa 
bågge femi-axes eller 18.94375 utan märkligt 
fel är orbitans råtta halfva axeJ. Når den fam- 
me fåledes år funnen, uträknas utan möda de 
öfrige Elementer, efter den i Nova Acta Up- 
falienfia befkrifna methoden , famt Nodens ft ål- 
le med Inclinationen på vanligt fått; til hvil- 
ket lifta åndamål jag utvalt observationerna d. 
18 Apr. 1781 af Herr Mes si er och d. 1 Maj 1783 
af mig. För den forfta år genom medium den 
obferverade latitudo Geocentrica o°. 11 '. 57^-5 
och för den fenare = o°. 18'. 23", bågge Nord- 
liga. Men at få noga fom möjligt år kunna 
utfåtta locus Aphelii, har jag af väl iamman- 
ftåmmande obfervationer, fom i Stockholm åro 
gjorde af Herr Wargentin, famt hår i Up- 
låla af mig, vid flutet af iiftledne Dec. månad 
determinerat Planetens oppoiition emot Solen, 

fiunf 



1783- c^W- $tig. Sept i85 

famt funnit den famma inträffa dL 26 Dec. 1*782 
kl, 9I 13'. 49" medeltid til Parifer - meridianen, 
dä Planetens longitudo Geocentrica och Helio 
centrica var 3 y . 5 0 . 20'. 19", och genom 6" 
tillSggnlng för reduétionen til orbitans plan, 
defs longitud i fin orbita zr y. 5 0 . 20'. 25". 
Men for famma tids moment år, enligt Ele- 
menterna, defs anomalia vera zz 101 0 . 27'. 23" 
hvadan longitudo Aphelii denna tid finnes, 
fom til hvarje annan tid andras genom prae- 
ceffio seqvinocliorurn. På förefkrifna fått, har 
jag ånddigen kommit til följande Elementer 
för denna nya Sol-fy/temets invånares orbita. 

Elementer. 
Den upftigande Nodens Hål le 

d. 1 jan. 1731- - - V. 12°. iö'. 34". 
Orbitans lutning o. 45. 26, 2. 

Aphelii ftålle d. i jan. 1781 n. 23. 51. 22. 
Anomalia med. cl. 1 jan. 1781 3. 5. 20. 56,2. 
Epocha Tranfitus genom Aphelium 

år 1757 22 Sept. kl. 16* 48' t. m. Par. 
genom Perihelium 

år 1798 d. 14 Dec. kl 20*. 33". 
Halfva axlen zz 18. 94375 log. ~ 6.2774660» 
Excentricitecen zz o. 43393 log. zz 4. 6374209. 
Den famme i halfva axlens delar — o, 0229063. 
Den fiderala omlopps ■ tiden == 301165 302 da- 
gar, fom utgöra 82. 45151 Anomaliftifka Sol- 
år eller 82. 454 Anni communes, hvaraf hvart 
fjerde är fkott-år. 

Denne Planets afflånd ifrSn Solen år få- 
ledes dubbelt få ftort fom Saturni, hvilken ibland 
de bekante hittils varit den måft aflågfne, och 
defs excentrieitet år ftörre ån jordens och Ve- 
neris 3 men mindre ån de öfrige Planeters. 

N Huru 



,i86 1783- ^ug. Sept. 

Huru lyckligt deffe Elementer åro träffade, 
kan båft dommas af de genom dem uträknade 
ftållens jåmförelfe med obfervationerna. Men 
defsförinnan böra de obferverade ftållen .befri- 
as ifrån verkan af Nutation och Aberration. 
For at ej onödigtvis oka rakningen, har jag 
trott detta låttaft verkftållas genom 4" eller 
5" tillåggning til den longitud, fom fås, når 
den Fix-ftjernan, med Hvilken han år compa- 
rerad, tagestii fin Afceniio Recla och Declina- 
tion , fådan fom hon finnes i Cataiogerna, en- 
daft med correclion får prseceflio eeqvinoctio- 
rum, eller när fix-ftjernans locus medius nyttjas. 
Ty hvad förft Mutationen angår, afficierar han 
fix-ftjernan och Planeten på lika fått, få at 
hvad fom i kraft af den famma (kulle låggas 
til eller dragas ifrån fix-ftjernans locus medius, 
för at få defs locus apparens, bör åter dragas 
ifrån eller låggas til den funne Planetens lo- 
cus apparens , för at finna defs locus medius, 
och fåledes kan han både hos fix-ftjernan och 
Planeten gås förbi. Hvad Aberrationen åter 
vidkommer, fa märkes , at emedan ftjernan 
är belägen ganfka håra til Eccliptican , och Pla- 
netens rörelfe i latitud åfven är ganfka lång- 
fam, år ingen annan Aberration mårkelig hos 
någondera, ån den fom år i Longituden. Ut- 
af den famma år åter en flor dei gemenfam 
och lika både för ftjernan och Planeten, näm- 
ligen alt hvad fom kommer af jordens rörelfe 
och derföre galler om den famme det, fom 
f örut är anfördt om Nutationen. Om nu jor- 
den ftod ftilla vid fin medel-di ftance ifrån Pla- 
neten, få vore, i enfeende til den fenares 
långa aiftånd, Planetens Aberration lika både 

för 



1783- <$W. dug. Sept 187 



for Solen och Jorden. Men af Planetens mo- 

tus diurnus omkring Solen 43" och defs af- 
Hånd från Solen 18, til 19 jordens orbitas half- 
va diametrar, befinnes, at defs aberration for en 
inbyggare på Solen år 4 f och emedan defs 
in o tus år dire<fl, bör famme boge låggas til 
det obferverade Hållet, for at få det fanfkyidi- 
ga. Denna qvantitet 4 å 5 fecunder utgör få- 
ledes den aberration , fom kommer af Plane- 
tens egen roreife, och i följe deraf den enda 
correftion, fom år nödig på Planetens obfer- 
verade Hå l le, når Hjärnans locus medius år 
nyttjad for at determinera det famma, emedan 
de öfrige correctioner åro lika både for Plane- 
ten och Hjernan, och fåiedes borrttaga hvaran- 
nan. Når Planeten åter år i oppofition eller 
conjunäion , vore val defs motus diurnus i 
anfeende til jorden, om hon ftod ftilla, an- 
tingen Hör re eller mindre ån i anfeende til 
Solen; rnen emedan defs affiänd ifrån jorden 
ar mindre, når motus år flörre och tvärtom, 
blifver aberrationen den famme* Detta galler 
dock endaH med fullkomlig noghet, om en 
fix-Hjåriia , fom aldeles har famma longitud 
fom planeten 3 men emedan den fix-Hjårna^ fom 
jag för min del nyttjat, ej nagonfin varit öfver 
5 0 ifrån Planeten , kan error eller fkillnaden i 
defs aberration ifrån aberrationen hos en Hjär- 
na, fom juft vore pä famma Hålle fom Pla- 
neten, ej gå til tvånne fecunder; en noghet, 
h vilken åtminHone i Longituden ejiårerafob- 
fervationerna väntas. Härvid bör jag dock an- 
märka, at emedan fi Hl ed ne höftas vare Helte 
cömparationis varit längre änågfne ifr§n Plane- 
ten , nämligen H geminorum eller Propus > 
~ N 2 fom 



i88 i?83- ffit- dug. Sepf. 



fom Herr Wargentin meråndels nyttjat, til 
vid pafs 10 grader i Afcenlio Reéta, och den 
lilla ftjårnan , hvarmed jag jämfört Planeten , 
til ungefår 5 grader, famt Bagge varit Väller 
bm Planeten, har jag corrigerat obfervationer- 
na, fom åro gjorde i Stockholm i Aug. Sept. 
OéL Nov r . månader 1782 med tillåggriing ar 7 
fecunder och mina egna obfervationer med 5 
eller 6 fecunder. Den fom for öfrigt vill gö- 
ra lig den mödan , a t med nutationen och aber- 
rationen corrigera Hjärnans frålie i Ca talogen, 
för at finna defs locus apparens, och ledan 
både med nutation och aberration corrigera 
Planetens obferverade apparenta ftålle, föratfi 
defs locus medius eller verus , fkali i det når- 
malte til flut få famma refultat, fom jag årh§l- 
lit blott med 4 eller 5 fecundcrs til läggning 
til den longituden, fom hos Planeten blifvi! 
obferverad, utan at ftjäfhans ftålle förut varit 
corrigeradt, allenaft itjernan ej varit mycket 
långt ifrån Planeten. Sedan obfervationerna på 
förenåmnda fätt blifvit corrigerade, har jr.rr med 
de anförde Elementer uträknat ii± larikilda Pla- 
netens Longituder och jämfört dem med lika 
många motfvarande obfervationer, fom åro al- 
la de, fom kommit til min kunfkap, och af 
hvilka 8 åro gjorde om våren 1781 i Green- 
wich och Paris, men de öfrige antingen i 
Stockholm eller Upfala, och for öfrigt ej alle 
åro anmärkte fa fom fullkomligen fåkra. Utaf 
deffe calculerade Longituder fkiljer lig ingen 
50" ifrån obfervationerna: 

3 ftycken fkilja lig öfver 40" 
15 ftycken imellan 31 och 40 
2Q ftycken imellan 21 och 30 

63 fly 



i?83- ffiL ^ u g- Se Pt- 



i&9 



63 ftycken imellan 11 och 20 
famt 103 ftycken imellan 1 och 10. 
At anföra dem alle ftulJe uptaga for mycket 
rum. Det torde vara nog at i hvarje månad 
nämna den, fom malt och fom minft fkiljer 
fig ifrån obfervationerna. Uti den förfta och 
filta månaden har jag ej fått mera ån en enda 
obfervation. G betyder at obfervationen år 
gjord i Greenwich, P i Paris, S i Stockholm, 
och U i Upfala. Tiden år medeltid til Parifer 
meridian. 

Medeltid til Pa- Obferv. Long. Uträknad Long. fkil- 
rif.Merid. corrigerad. genom Element, nad, 
*78i» d t , 5 o t \ n s o , , f „ 
Mart. 1 7 10 49 2» 24. 29» fc G 2. 24. 29. 19-31 
Apr. 16 8 o - 2f 16 f2 P ~ 2f 16 $f — 17 

18 8 o - 2f 21 1 3 P - 2f 21 10 - 3 
Maj. 2.2 9 1 5 - 26 fp 54 G ~ 26 f 9 f 5 -+- r 

28 pn - 27 20 5 G - 27 20 23+20 
Sept. 14 1 J 50 3 2 41 yo S j 2 41 n —39 

28 10 ^ - 2. 52 j7 S - 2 f 3 5" 8 
Oft. 13 ro 32 3 2 ?2 22 U] 2. 52 21 - 1 

28 9 2 - 2 43 29 S - 2 44 T2 +43 
Nov. 4 8 28 - * 34 S 2 » u " 2 ?f 34 + 4* 

14 7 44 - 2 19 s - 2. 19 30 -h 7 
Dec. 12 p 8 - 1 16 18 U - 1 16 ij -+• ? 

14 18 22 - 1 9 32 U - 1 lo 19 -f-48 

1782. 

lan. I 746 - 02^ 38 S - 0 2f 2 - 36 

26 9 7 2 29 28 22 U 2 29 28 20 - 2 

Febr. 21 10 7 - 28 f 3 56 U - 28 53 5-7-+- 1 

27 6 22 - 28 51 17 S - 2g fQ 49 - 2g 
Mart. 4 8 37 - 28 f° 4 s - 28 4P 24 * 40 




o 

A pr. 



Medeltid til Pa- Obferv.Long. Uérakn.hohg. $UIU 
rif, Merid. covfigerad. genom Elttn. nad. 

1782. d t f s o f it s o , fr u 

29 \% \s U - 29 lS I 5 J 
29 23 44 S " 2,9 2-3 2 3 " 21 

o 22 38 U 3 o 22 38 0 

o 4f 4^ U - o i6 10 +22 

6 4 17 U - 6 4 4' + 9 

6 17 1 f S - <5 17 17-+- 2 

7 11 I T V - 7V1 39-*->4 
7 18 To S - 7 *ig 10 o 
7 20 f U - 7 20 4^ -+- 10 

7 20 22 S - 7 20 25 -K l 

7 8 52 s 7 ~ 7 8 3? + 1 
6 fi 45 U - 6 51 20-^-3^ 

jr 58 ti s - s 33 35 - 16 

f 33 27 S f 53 2.6 - 1 

5 o f U - f o 5" o 

4 37 13 0 - 4 37 27 4- t 4 
3 29 n 1 U - 5 19 u o 

3 28 3 1 s - 3 -8 4^ — '4 

5 20 29 S - 3 5 - 24 

3 24 22 U - 3 ?4 24 4- 1 

4 10 44 U - 4 1 c if - 19 

4 iå 4$ U - 41243 - o 

4 24 38 U * 4 -4 3f - 3 
Hårtil får jag länga, at om ftUJiiaden tagés 
imellan fuminorna af alla pofitivå och alla ne- 
gativa Errores for de uträknade 214 longittir 
cler blifver ett öfverfliott af 664" pä på den 
poiitiva iidan, hvilket om det divideras med 
obfervationernas antal 214 yifar, al om Locus 
ÄpheÉU dirages allenaft 3 fecunder tilbaka. (köl- 
le fummati af alle de caiculerade Planeten: | - 
fitiva åfvikningar ifrån öbfervationerna vara i 

det 



Åpr. 


8 


9 37 " 




1 1 


8 0 - 


Maj 


6 


9 29 3 




14 


9 29 • 


Aug. 


17 13 44 - 


Sept. 


22 


1 1 43 " 


2 1 






28 


9 54 - 


oa. 




1023- 




23 


8 17 - 


No v. 


5 


8 4 f) - 




16 


8 54 - 


Dec. 


19 


7 48 - 




2 1 


7 40 - 


1783. 






Jan. 


3 


4 f7 " 




1 2 


f 1* " 


Febr 


i? 


7 24 - 




18 


6 26 - 


Mart 


.21 


8 19 " 




*7 


9 f " 


Apr. 


2f 


8 so - 




26 


9 24 • 


M.n 


1 


i ra - 



1783- ofnt- ^ U S- $ZP L 



191 



det nårmafte lika med fumman af alla negativa. 
Förmodligen gifva tilkommande obfervationer 
anledningar til ftorre och mera betydliga för- 
bättringar i Elementerna. 

Slutligen bor jag genom jåmforelfe imellan 
de obferverade latituder och de calculerade vi- 
fa, huru nära Elementerna inträffa i den delen. 
I anfeende til Planetens längfamma rörelfe i la- 
titud torde en obfervation i h varje månad va- 
ra rilräcklig til detta ändamål: 



Medeltid til Parif. Obferver. Uträknad JkilU 



meridianen 






Longit. 




en. EL 


nad. 


1781. 


cl 


t 






0 / it 


0 




it 








Mi fr 

i. V 1 alt» 




t r> 




G 


0 11 48 


0 


12 


0 




0 


T 2 


A nr 




Q 
0 


n 


p 


0 11 r? 


0 


1 1 


S7l 


4* 




I 


Ma] 


I I 


8 




V.» 


0 11 36 


0 


12 


O 


4. 


c* 


2 4 


Sept. 


28 




52 


C 

b 


0 13 rr 


0 


13 


52 


•* 


O. 


3 


Och 


20 


8 


58 


b 


0 14 10 


0 


14. 


19 


+ 


0. 


9 


JNov. 


23 


7 


29 


s 


0 15 3 


0 


15 


3 




0. 


0 


Dec. 


31 


8 


22 


b 


0 15 21 


0 




26 


"t 


c. 


f 


178^ 






u 
















Jan. 


^3 


c 


/i r 
4 1 


0 15 3T 


0 


1 T 


3r 




0 


0 


Febr. 


27 


9 


48 


u 


0 15 30 0 




27 




0 


3 


Mart, 


22 


8 


26 


u 


0 If 25 


0 




2 f 




0 


0 


Apr. 


z6 


8 


43 


u 


O If 2 


0 




1 2 


+ 


0 


10 


Maj 


10 


9 


32 


u 


O If *1 


0 




12 


-+- 


0 


i 




26 


14 


0 


u 


O 16 23 


0 




19 




0 


4 


Sept. 


24 


10 


19 


u 


O 17 2 


0 


17 






0 


0 


oa. 


23 


9 


19 


u 


0 17 47 


0 


17 4* 




0 


6 


Nov. 


i8 


7 


54 


s 


O 18 19 


0 


18 


16 




0 


3 


Drr. 


22 


5 




u 


0 18 45 


0 


18 48 


t 


0 


3 


1783. 
























J an. 


1 1 


6 


'8 V 


s 


0 19 0 


0 


18 


59 




0 


1 


Febr. 




8 


4f 


u 


0 18 j6 


0 


18 






0 


r 


Mart. 


26 


7 


f7 


s 


0 18 41 


0 


18 


39 




0 


2 


Apr. 


28 


8 


<5 


u 


0 18 21 


0 


18 


24 


Hp- 


0 


*> 


Upläft 


d. 


18 , 


Jun 


> 1783- 






















N 4 










Fer- 



I9 2 I 733- ^ lt g- &pt. 
fefe g 1 

Forfbk til en ny Inrättning af Eudiometer^ 

Af 

JOHAN CARL WILCKE. 



Ä f nyare Phyfifka uptåckter, har ingen väckt 
*- A* fä mycket hopp om omedelbarligt nyt- 
tiga tillämpningar , tom Herr Priestleys be- 
römda påfund, at förmeddil titblandning af 
Saltpetter- eller fkedvattens - luft (air nitreux) 
profva, ia val den atmofpheriflta 5 ibm andra 
iuft-arters godhet for andedrågt och eldens 
underhållande» Betydligheten af fadant prof, 
har ock föranlätit många, at tanka på inrätt- 
ning af ett färfkildt Initrument, hvarmed des- 
fa ron både vigt och fakert kunde anftållas } 
och luftens godhet, eller rättare myckenheten 
af elds-luft, fom deruti finnes, noga kunde 
afmåtas och graderas. Man kallar detta verk- 
tyg Eudiometcr , och hat va efter Herrarne 
Priestley och Laxdriaxt, åfven Fox TAXA, 
Magellan, Duc de Chaui.xes, Achard , 
Lvgenhousz med flera, dertil upgifvit flera 
fårfkilda finnrika inventioner , lamt dermed 
Vedan gjort flera märkvärdiga uptåckter. Vid 
foriia paTcendet, tycks ingen fvårighet vifafig, 
at ju med tåmmclig vifshet kunna fatta villa 
portioner luft, blanda dem tilhopa, och afmå- 
ta blandningens myckenhet. Priestleys en* 
kla tilftållriing med ett gradéradt glas-ror, och 
några dertil lämpade glas-matt, uti en fkäl 
ined vatten, tyckes hårtil vara aldeles tilråo 

kelig. 



ffil- S e l Jt T 9* 



feelig. Men ärfarenheten har vifat, at utom 
befvårligheten , at ftådfe med händerna flafka 
uti vatten , få många fmå biomftåndigheter be* 
ledfaga deffa prof, at föga något enda, full- 
komligen liknar det andra, och at man efter 
Herr Ingenhousz öfverflag, dermed kan be- 
gå fel och irringar, på mer ån hundrade fått. 
Påfundets nytta beror fäledes på ett, i det yt- 
terfta precift matnings -fått, hvarvid alla uti 
luft-arternas mängd, värme, fammantryckning, 
blandning och abfcrption, möjeJiga olikheter, 
jämte fjeifva operationens och Inftrumentets 
vidlöftighet och dyrbarhet, kunna undvikas, 
och hvaraf Stminttone något låder vid alla 
hiitils brukade inrättningar, men ej torde va- 
ra få lätt at fullkomligen afhjeipa. lmedlertid 
har öfvervågandet håraf , bragt mig på den tan- 
kan, at til fddan Eudiometer-inråttning använda, 
den, af Hr.LAVoisiER i annat affeende,med nyt- 
ta brukade methoden, at formedelfi: fugning el- 
ler pumpning med fpruta, hämta, blanda, flyt- 
ta och afmåta luft-forterna, och derigenom 
undvika den myckna handteringen af fjeifva 
profvare-glafen , och flera dermed förknippade 
ölägenheter. Förflaget har ej itrax, men om- 
fider tåmmeligen väl lyckats, och torde jag få 
lof , at korrtaft beflkrifva åtfkilliga til den ån~ 
dan vidtagne inrättningar. 

For/la FSr/Skct. Fig. f. Tab. VI, anftåldes 
med et vid A tilflutet, vid B åter öpet, och 
i rått vinkel omböjdt glas-rör AB, hvilket 
med öpna andan B, ftickes in och år uti kork 
fåftadt, igenom ena fidan, nära vid botten af 
en liten trå-dofa eller refervoir C. Denna do- 
fa fylles med qvickfilfver , hvilket, nar röret 

N 5 van- 



J 94 1783- ^ *K- 

vandes ned, rinner ned och upfyller detfam- 
ma, men qvarftadnår deruti, når röret åter 
vandes lodrätt up. For at inflåppa luft-forter- 
na uti detta blandnings -ror , tjenar den liiia 
pumpen CDE, beftående af en glas-kula D, 
hvars öfra hals flutar fig uti ett fint ombojdt 
glasrör, fom med fpetfen kan föras in i nedra 
öpningen af prof-röret AE. Vid nedra hallen 
åter, år en med qvick-filfver upfylld påfe af 
flunn eller fjäder-kåda , ombunden, fom upbär 
qvickfilfret til ett visit mårke m. När denna 
päfen kramas med handen, utdrifves luften 
utur kulan D til prof-röret AB och deruti up- 
ftiger: flåppes åter påfen fri, nedfaller qvick- 
filfret til märket m och kulan O (ylles åter 
med den art af luft, hvaruti rörets öpning fig 
befinner. På det fattet kunna lika ftora mått 
af olika luft-forter ganfka vigt hämtas, och in- 
föras under prof-röret AB, och deras förhål- 
lande på en vid röret fåftad , och efter luft- 
måttet D afdelt fcala afmåtas och obferveras. 

Andra Förf oket. Fig. 2. AB, år ett på vag- 
gen och fpiken L hängande bråde, hvarpd år 
fållad en "liten dofa eller refervoir C, utur 
hvars botten nedgår ett, vid andra andan flu- 
tet glas-rör CD, af fädan vidd, at det öfra, 
til profning ämnade blandnings-röret Er , cår- 
uti aldeles fritt kan nedftickas, och faledes 
nedifrån fyllas, med det uti refervoiren och 
defs continuntions-ror CD befintliga qvick- 
filfret. Nu tilfiutcs rörets öfra öpning E med 
en tåt propp, och röret fullt med qvicklilfver 
updrages lamt uphånges, på en vid fkj u ta ren 
G fåfiad klåmhake E. Til luft-arternas intö- 
raade uti detta rör EF, tjenar den förrbefkrif- 

ne 



1783. <^W. Ag*- Sept. 195 



ne lilla qvickiilfver -pumpen HIK, dock med 
den forbättring, at qvickiilfver - päfen K, år 
omgifven af en cylindrifk trådofa, med fkruf 
i botten, h varmed qvickfilfret fåkrare och fta- 
digare kan updrifvas, an genom klämning med 
blotta "handen, och fåledes lika mått af luft 
viffare uti prof-röret EF genom defs under 
qvickiilfver -ytan uti refervoiren C hängande 
öpning, införas. Efter krympningen, ned fö- 
res röret EF med fkjutaren G få långt , at defs 
in ra qnickfilfver-yta ilar i lika hcgd med det 
yttra uti refervoiren, och luften i röret fåle-* 
des har lika täthet med den yttra atmosphe- 
ren. Dä och denna återllående luftens fanna 
mängd -och volum , af en vid fkjutaren G fä- 
ftad vifare, utmärkes, på den bredvid på taf- 
lan AB utfatte grad-fcalan. 

Jag tviflar ej, at ju deffa enkla tilftällnin- 
gar, vid flera tilf ållen , då profven nödvändigt 
böra anftällas uti qvickiilfver, efter någon yt- 
terligare förbättring, kommer til pafs. Men 
fom det år fvårt, at långe behålla detta åmne, 
jämte glafen, få rena och genomskinliga , fom 
ärfordras, fä vida den, af luft-arternas före- 
ning upkommande faltpetter-fyran , icke få väl 
af qvickiilfver, fom af vatten, upfupes; och 
qvickfilfrets fpillning vid förföken jämväl år 
pä flera fatt befvårlig; få kom jag ej vidare at 
fortfara med deffa inftrumenters förbättrande, 
innan en åkommen fjukdom långe hindrade 
mig at lägga därvid handen. Imedlertid hade 
jag det nöjet, at fe de påbegynte förföken, at 
på denna våg komma til en fkicklig Eudio- 
meter- inrättning , med framgång fortfatte, af 
en, för defs fkicklighet uti flera experimen- 



194 1783- <Sf u - ^S; Se P £ - 

tal-vetenfkapers utöfning, - berömligcn kand 
Herre, Lieutenanten vid Kongl. Lif- Gardet, 
Herr Baron Georg Silfverhjelm, h vilken 
ock nu i fynnerhet, i famråcl med mig, verk- 
lialt de följande förföken, hvarvid vatten i 
ftålie for qvickfilfver, och en vanlig metall- 
fpruta i ftålie for qvickfiifver-påfen, lades til 
grund. 

Tredje For/oket. Fig. 3. AB år en hög glas- 
cylinder, fom flår uti pöfeeljains fkålen CD. 
På Cylindrens yttra fida år vid E fållad en 
måffings-hylfa med Ckruf, hvaruti en fyrkan- 
tig upfiåndare EF, kan (klutas uo och ned. 
På denna ftång, hänger vid H, det jämnvida 
glas -röret IK, fom vid bagge andar omgifves 
af en måfiings-ring eller fattning, hvarvid Tel"- 
va grad-Fcalan af maning är fåftad, och of- 
vantil har en opning, hvarmed röret kan up- 
hängas pä upftåndarens lilla arm H. Öfverft 
på prof-röret IK år en liten opning, fom kan 
flutas med fkruf, på det, når Ma röret jäm- 
te upftåndare fånkes ned, uti den med vatten 
fyllda cylindren AB, röret må fyllas ned ifrån ; 
och når famma opning under vatten tilfiutes, 
åter fullt med vatten kunna dragas up, til prof- 
vens anftällande. Luft-arternas införande uti 
prof-röret, fker förmedelft en dertil inrättad 
vanlig tennfpruta LM, uti hvafs öfra del, ea 
glas continuation LÖ år f af t fatt, af vid pafs 
iamma rymd fom fjelfva fprutan, ochutihvars 
öfra, med tråd- botten och måflings* fattning 
förledda ända O, i ftålie för fprut-rör, år få- 
ftådt ett långt omböjdt glas-rör OPQR, med 
fin canal, och af den term, at defs (kallnat 1 
PQR kunna, öiver brädden af vatru-reiervoi- 

ren 



1783- <&?W. Aug. Sépt. 195 

ren AB, nédfänkas uti vattnet och foras up 
under och up uti fjeffva prof-röret, få högt 
inan vill. 

Når förlo ken med denna tilftållning fkola an- 
fiälias, fylles 1:0 hela fp rutan med vatten utur 
refervoiren AB, och defs pifton fkjntes in få 
långt man kan, til s ingen luft uti fprut-röret 
qvarblifver. Da i öres 2:0 fprut-epningen högft 
up uti prof-eylindren 1K, för a t dar utur häm- 
ta all luft och fylla den famma med vatten, 
h varigenom åfveii den lilla öfra ventil -fkruf- 
ven vid i blir onödig och cylindren kan va- 
ra fluten ofvantil. På lika fatt inhämtas 3:0 
med fprutan, efter viffa, på defs pifton MN 
utiatte märken , viffa mått af de luft- arter, 
fom fkola fem ma nb landas och upföras famt 
utllåppas under prof-cylindren, hyaråfl de fam- 
ma 4:0 genom vatten - fp rutning och indrag- 
ning uti fprutan fammanblandas , til s ingen 
vidare kiympning fker; di 5:0 Prof-röret IK, 
förmedellt upliandaren EF, fånkes fa långt ned, 
at defs inra vatten , ilar i lika högd med det 
yttra i refervoiren AB, och man 6:0 pä fjelf- 
va prof-rörets afde-lta fcala , omedel bafligen 
fer, den qvarhlefna luftens mätt och volum. 
Denna prof-rörets gradering, kan förrättas på 
dubbelt fått: Antingen, at hela rörets långd, 
fom vanligt, efter cubic-mätt delas uti viffa, til 
exempel hundra delar, och fedan genom för- 
lo k på fnrut-pifton, utmårkes, huru långt den 
bör utdragas , för viffa mätt och delningar? 
Eller ock, kunna deffa märken pä fprutan, 
ifrä början infattas, och efter famma marken, 
flera lika ffora matt af luft, efter hvarandra 
upflåppas uti prof-röret 3 och kvar gång ut- 



198 1783- sful Sept 



märkas 5 hvaråft vaitu-ytän ftadnar, at derefter 
utfätta graderna. Den qvarblifvande luften 
kan flutligen utflåppas igenom ofra ventilen 
vid t* eller ock med Ijelfva fprutan uthämtas 
och 0åppas uti andra karl, til vidare un- 
derfokning. På det fättét, kunna nu alla prof 
med ganfka mycken lätthet och beqvämlighet 
anltäilasj Stfkiiliga dervid anmärkta omitåndig- 
lieter, gårvo likväl ytterligare anledning, at 
förbättra och andra denna inrättning på iöll- 
jande fätt, 

t jer de For/oket Fig. 4. AB år cn af! ang 
vatten-refervoir af järnbleck, öfverdragen med 
lack-ferniffa , uti hvilken, på trenne upftånda- 
re CCC, hånga trenne päronformiga luft-can- 
tiner af glas D, E, F, få afvågde, at de, half- 
fulla med luft, finima pä vattnet, utan at ftjel- 
pa, och fonneclelit vidlödde öglor , kunna up- 
Mngas, på utgående armarne af deras upftån- 
dare CCC, med opningarne under vattu-brynet 
uti refervojren AB. Deffa gias-c-ntiner kun- 
na formedelft fprutrörets införande, Ukafoifl 
i förra förföket, fyllas, förft med vatten, och 
federmera den. ena med Hed-vattens Jute , dera 
andra , med den luft fom fkall pröfvas , och 
den tredje, tjena at deruti anftäUä blandinnm- 
profvet. Vid fjeifva fprutan år den förändring 
gjord, at defs omböjda rör år korrtare oeji 
dels upgående ftalm endafi: få lång, at den 
räcke? up uti botten ar de frnå caotinerne D, 
E, F, famt få ftadigt, at delie, kunna dårpå 
hängande uplyftas. I ftåile för den cy lind rifka 
glas -continuationen LO Fig. 3, år en korrta- 
re, men vidare glaskula G Fig. 4, med två 
halfar, fåftad uti Iprutaiis öfra öpningH. Sjc F- 

va 



1783- <$W- T 99 



va fprutan Hl, beftår ock nu, af en inuti 
ga n il- a flat och janmvid måffmgs - cylinder , 
hvars kolf år med låder öfverdragen, gåendes 
ganfka jämnt och lent uti fitt rör. Sjelfva pi- 
fton eller fprut-ftången 1K, år fyrkantig, och 
efter hela defs långd, på det nogafte indelt uti 
tum och iinier, h vilka ytterligare, förmedeift 
en vid fprut-locket I fäflad Nonius, delas uti 
10 delar, och fåiedes pumpens rörelfe, fug- 
ning och inra rymd, uti ioo:dels tum afmåtes 
med ilörre lätthet och vifshet, ån vid prof- 
rörets' förenåmnda gradering möjligt år. 

Med denna tilftållning anitållas förföken 
ganfka beqvämligen på det fättet , at 1:0 med 
fprutan, hämtas utur Cantinerna D och F, li- 
ka flora eller mångdubbla portioner af de luft- 
for ter fom fkola blandas, h vilka fiäppas ihop, 
under medlerfta prof-cantinen E, och til bland- 
ningens befrämjande, indragas tiihopa en eller 
flera gdnger uti fprutan , och åter utclrifvas. 
H varef ter 2:0 , fedan fprut-del ningen år noga 
flå lid på fin början, den återftäende luften uti 
fprutan indrages , och defs mångd omedeibar- 
ligen på fprutans gradering afmåtas kan. Alt 
detta gar ganfka lått, fort och behändigt för 
(ig ; imed lertid böra under opererandet, fö 11- 
jande, för fjeifva profvets accuratefTe ganfka 
betydliga omftåndigheter, noga ihogkommas 
och därvid i akt tagas. 1:0 Alla Cantiner bö- 
ra jåmte deruti befintliga luft-ärter, fjeifva 
fprutan, vatten-refervoiren och vattnet, le rå- 
nas tiihopa tiJråcklig tid, at antaga famma tem- 
peratur, innan något prof dermed anftålles. 
För at 2:0 undvika luft-arternas .olika täthet, 
böra luft-cantinerna, vid luftens indragning 

där- 



*98 1783- dug. Sept. 

dårutur uti fprutan, icke lemnas hängande på 
deras krokar, utan med det inftuckne fprut- 
röret varfamt lyftas af, och under fjeifva fug- 
ningen eiter behof höjas ochfånkas, få, at 
det inra vattnet altid förblifver närmafl i lika 
högd med det yttre uti refervoiren, och inre 
luften fåledes lika tåt med den yttre. Kvar- 
efter cantinens krok C nedOrjutes til famma 
högd, och glafel varfamt, med fjeifva fprutan 
därpå uphinges. 3:0 Bör vid fpratwrörefs ut- 
dragning utur luft-cantin noga aktas, at ingen 
iuft-blaia får utur röret utlöpa eller deruti in- 
gå, och fåledes något af den afmåtte luften 
förloras. I h vilken affigt, airid litet vatten in- 
dragés ofvanpå luften uti röret, fom åter vid 
fjeifva matningen utdrifves, få af luften flår 
jämnt uti fprut-rorets öpning, eller vid n§g< r 
annat, på famma rör utfått iäkert märke. 4:0 
Vid faltpetter-luftens inflåppning til den Luft, 
fom fkall pröfvas, bor den famma icke igenom; 
vattnet få upfara , utan fprut-röret ftickes fil 
högt up, at luft-arterna omedelbarligen räka 
h varandra; en förmon, fom vid andra Eudio- 
metrar tvärare ftär at ärhälla, men bidrager 
ganfka mycket tål den harmoni, fom på detta 
fått vunnits vid flerc efter hvarandra anftälde 
prof, hvarvid (kil nåden uti utflagen fållan lli- 
git öfver 2 td 3 afdelningar eller ioo:dels tum 
på grad-fcalarx , och troligen aldeles kunde und- 
vikas, om fpruMtången, i ftålle för blotta han- 
den, drogs af någon Micrometer - fkrufning 5 
det jag hittills ej forfökt I följe hårar bero 
förmonerna af denna, ifrån alla öfriga fkiljak* 
tiga Eudiometer-inråttningen , i fynnerhet där- 
på : 1:0 At under hela operationen hv arken vatt- 
net 



i?33- <^uL ^ug. Sep t 201 

net eller nSgon annan del utom fprutans ne- 

dra del, med händerna behöfver vidröras, hvi!~ 
ket gör experimentet både lått och fnyggt. 
2:0 Åt fjelfva luft-arterna icke komma at vid- 
röra annat ån glas och vatten, fåledes icke 
eller, til deras natur och renhet, undergå nå- 
gon förändring. 3:0 At alla af olika värme 
och täthet eller fammantryckning hårrörande 
inringar i det aldranårmafte kunna undvikas. 
4:0 At man förmedel (t fprutning med vatten, 
eller luft-blandningens indragning och utdrif-- 
vande utur ip rutan århåller ett ganfka lätt , 
kraftigt och altid likformigt blandnings- fått, 
i Miie för den vanliga, ofakra fqvalpningen. 5:0 
r 4r man vid denna conftruéiion icke bunden tit 
vilfa, vid profvens anftållande antagna propor- 
tioner imellah luft-ar terna , utan har (in frihet, 
at efter fprut-liångens afdelning, följa- hvil- 
ken rpétiiod och proportion, man beha- 
gar, firat åfven ganfka lått och nåftan genom 
en enda operation, finna det, til fullkomlig 
fa-iuration, i alla håndelfer, årforderliga för- 
hållandet. 6:0. Tjenar denna, filt befkrifne 
inrättning .' med fp ruta, vatten-låda och luft- 
qantiner, icke enda (l til Eudiometer, utan kun- 
na de mäfte eniga förföken med luft-arterna, 
jåmvål få b cq värn I igen dermed anftållas, at dea 
lam ma ock tor den or fa ken , torde fcrtjena 
blifva alimånt bekant och förmodligen veder- 
tagen. Ehuru ensidigt i öfrigt vara kan, at 
någon ån enklare, fåkrare och mera låttbru- 
kad EudiometeiMnråftning » ån denna, kunde 
påfinnas. 

O Tho- 



202 1783- <d u g- 

Theorin om Spircil-Pumpen; 2:a FortfSttn. 

Af 

HENR. NICANDER. 



Om inra ror elfen, fa val i fin början fom nuAer 
for t fattningen , i de Slangar , hvilka dr o jåmn-tjocke 
och lika rymligt alla Kvar f v en igenom, 

§. 4g. TJVad rörelfen vidkommer, i fin bör- 
* * jan, fedan fkopan förfta gången oft 
vatten, och famma vatten vandrat igenom 
Hornet in uti förfta Hvarfvet, få händer, om 
Skopan och Hornet åro fä rymliga, (om vi 
uti naftforegående §§. fagt, at de böra vara, 
och hädanefter antaga at de aitid åro, få hän- 
der, fager jag, at hela förfta Hvarfvet blifver 
fullt af vatten, och fädant icke alienalt af den 
grund fom nyfs nämnd är angående Skopans 
rymd, utan ockfl deraf, at ännu intet mot- 
ftänd gifves framföre, fom kommer Mafkineii 
at utfpy det öfverflödiga. Man kan föreftålla 
lig fliken af Fig. 15. 

§. 50. Etter andra omloppet har famma 
vatten inkrupit i andra Hvarfvet, och nytt 
vatten intagit det förfta, Fig. iG. jag kallar 
nu den fö rit inkomna Vatten* Columnen A, 
den andra B, cle öfriga C, D, m. m. alt ei- 
ter fom de inkommit ; jämväl ttvarfven i ord- 
ning 1, 2, 3, m. m. Men feniédan bågge gån- 
gerna for mycket vatten blifvit inöft, och der- 
knellan tillika för mycket iuit, iä eqvilibrera 

bagge 



1783* £f u l- ^ U S- Sept 203 



bagge Columnema A och B hvarannan på det 
fåttet, atden högra Skånglén n'0* af A, och 
den vånltra KO af B hoja hg bagge til högita 
punclerna B', B. De andre Skångtarne åter, 
K/O' och nO> äro i anfeende til den for myc- 
ket intagna Luften ganflia läge, och foga hö- 
gre ån de underlta pun<fterna O' och O. Der- 
■af målte Vatten- Colu m nen A i Hvarfvet 2 nu 
intaga en mycket mindre cirkel -boge, in då 
han viftades uti Hvarfvet 1, och en hop vat- 
ten år fåiedes {kild ifrån honom och ofver- 
fkuten i Hvarfvet 3* Columnen B blifver ock 
icke itörre til Grad- talet, än A nu är, och 
fåiedes mycket mindre ån A var uti Hvart- 
vet i. 

§. 5r. Efter tredje omloppet, ar punden 
Fig. 17, af Columnen C uti nederfta punclen 
Oj ty når ett omlopp begynner fke, och fkop- 
mynningen S ingår i vattnet, få år få mycken 
luft i följe af Skopans och Hornets Rymd KS 
infamlad , fom kan fylla inemot ett helt hvarf 
i jämna flangen , i följe deraf år denna Luft» 
qvantitet, om ock tryckt af itorfta möjliga 
Vatten-högden i Hvarfvet 1 , mer ån tilråck- 
lig at fylla Bogen K'^, hålft ockfå Columnen 
B intager mer ån ett hälft Hvarf) i följe der- 
af bor en hop luft borrtgå förbi punden O > 
men ifrån den ftunden åter, en fådan borrt- 
gång fker, fkiijer fig punften n icke någonfin 
ifrån O, utan blifver dar ftaende. Således 
fkall tryckande Vatten-hogden i forftä Hvarf- 
vet redan vid tredje omloppet, och kan hän- 
da, åfven vid det andra, vara den ftorfta möj- 
liga, liKfom då Maflkinen år i full verkan. 
Men hvad punélen K" uti Hvarfvet 3 anglr, 

O 2 få 



204 4%. Sept. 

få kan den uti en Slang, fom år jårnn-tjock 
och af lika flora Hvart-Kymder icke gärna nä- 
gonhn komma til nederfia punden O', eme- 
dan en hop öfverfkotts vatten finnes uti Hvarf 
vet J\r. nåft förut, hvilket; vatten ju högre det 
fager, ju mer Sammanpackar den iuft, lem av 
imellan k och n% och fom i naturligt tiiuänd 
icke kan intaga mer ån ett hälft Kvarts Rymd 
af jämna Slangen ; och då denne luft fam m an 
packas, måfte puncten k i men af packningen 
blifva lägre ån punclen :;, in liket fororfaka/ 
i famma Hvarfen tryckande Vatteu-hogd, hvil- 
ken, tilfammanlagd med den i Hvarfvet 3, eqvi- 
librerar emot den i Hvarfvet 1, eller oc.-uå 
emot en liten ofvervigt i Hvarfvet 2, tillika 
med tryckande Vatten - högden i Hvarfvet 1 3 
alt efter den myckenhet af Luft och ^atteiaq 
iom i hvart Hvarf befinnes. Haraf kan pun- 
den K'' fäledes icke någcnlin nedkomma til 
O' uti Hvarfvet 3 \ och utom det at fådant ut- 
af jämnvigts-iagen kan finnas, fä har jag ock 
få tillika funnit det genom förlok beftyrkt, uti 
en Modell, gjord hår i Sraden for Hr Bar. Cl. 
Alströmers rlkning, med Slang och Pump* 
flock af fammanfatta Glas -Ror, af ungefar 4 
geom. linjers Caliber. Denna Modell hade 6 
.Slang-Hvarf af .1 lots Radie hvardera, famt ett 
Horn få låagt fom om-xrerfen af ett k;k.k 
Hvarf, och under de fenta oip|ppj>en yppa,- 
de fig uti honom alla de omllåndigheter , fom 
nu åro omtakc. 

§. 52. i\år m Omlopp ffcedt, förhålla fig 
Columnerne A och M, Fig. 18, i farorna Håll- 
ning, fom A och C Fig. 17, och allt efter 
fom omloppen i början åro ojämna eller jäm- 
na 



1783- ffll- ^ U S* $ e l Jt - 205 

na til antalet, få år det antingen en Column 
j af V ätten eller af Luft , i om uti medlerfta Hvarf- 
vet har Skångel-åndarne uti en och famma ho- 
rizontal linje. Men uti en Slang af denne art 
kan hånda, (då Hvarfvens antal tillåter, at om- 
loppen kunna blifva många, innan något vat- 
ten ingår i Pump-flocken) , at -Skångel-åndar- 
ne utaf flera Vatten- och Luft- Columner på 
len gång i medlerfta Hvarfven villas uti en och 
famma horizontal-linje , eller fom vill fåga det 
; farorna, att flere Vattenpafs-Columner uti be- 
j rörde Hvarf kunna gifvas. Man finner, att 
uti deffa Hvarf intet det minfta af luft eller 
vatten kan öfverfkjutas ifrån det ena til det 
andra. Men uti allala inmans är qvantiteten af 
Luft orh Vatten lika. När då Omloppen blif- 
vit få många, eller halfv.a fumman af Tryc- 
kande Vatten - hogdema i K vari v en blifvit få 
ilor, at Luft-Columnen och Vatten-Columnen 
tilfammans uti det medlerita. Hvarfvet utgöra 
jåmnt 360° , få kan luften icke vidare, i rö- 
relfens nu varande omftåndigheter, fam man- 
tryckas $ och når då omloppen blifva flera, 
blifver ock tilMndet det famma uti flera af 
de medierita Hvarfven, antalet af omloppen 
må vara jämnt eller ojämnt 5 följagtligen blif- 
ver ock halfva eller hela fumman af tryckan- 
de Vatten- högderna i Hvarfven efter denna 
flund den famma. 

§. 53. Men under denna (lags rörelfe är 
hvar Vatten-Column, til rymden ;ftörre ån ett 
hälft Slang-Hvarf 5 ty då Skop - mynningen S , 
Fig. 18, ingår i vattnet, har flutet af Hornet 
icke ånnu vandrat förbi punkten O, uti Hvarf- 
vet 15 i följe deraf år .Vatten-Columnen K/2 

O 3 rym- 



2o6 1783- <zf u t- dug* Sep$u 



rymligare ån ett hälft Hvarf, och blifver det 
åfven federmera under de öfriga omloppen, 
emedan intet vatten derifrån kan ofvergå til- 
baka, fä långe aiia Vatten - Columnerne villas 
i Spiralen, fåfom man finner ai jåmnvigts-lagen. 
Hvai Luft-Column under ianima tid år ock 
något itorre, än dä Mafkinen år i fin ful- 
la verkan; emedan punden K af Vatten- Co- 
lumnen fånker lig något, då nätta Vatten- Co- 
lumn tnöfes , och i rölje derat far la mycket 
i. i lurt rum. 

54. När Spiralen efter ett vifst antal af 
Hvarf, inledes i ett upgående Ror PR , Fig. 19, 
c-cb rörelfen få vida kommit, at Vatten -Co- 
lumnerne begynna vandra dit, eller att redan 
ofvef (kötts-vatf net intagit horizontai-Röret P , 
få händer, får jåmnvigtens fikuli, när rörelfen 
ån vidare fortfättes, att Punclen K', uti lilla 
Hvarfvet höjer fig mer och mer, alt e!ter 
fom Vatten-Columnerne A, R, C - - - in kry- 
pa i Pump-flocken, och i fa mm a mon heja 
lig åfven vänftfe fkänglarne af alla de örriga 
Vatten-Columnerna , utom den i Hvarfvet t, 
hviUen allt ifrån början , ftStt up til högl % 
punden B. De högre Skångiarne åter fånka 
lig i famma mon mer och mer. 

§. 55. Men når Äntligen pumfterrne K', 
K' - - - uti Hvarfven w, m* - - Fig. 2c, np- 
kommit til hÖgfta puncterna B', B' - - , fl 
Mafkinen i fin fulla verkan; och då äro luft- 
fatferne i Pump-iiockcn fa m man packade, i mon 
af det ofvaniig^ande vattnet j liKafå Lint-Co- 
lumnerne i Hvarfven , i mon af Tryckande 
Vatten-högderna, i t ra 11 det förfta Hvarfvet til 
det fifta. Men fom mer lim i början inkom 

ån 



1783- $ u l* 4ug. Sept. 207 

ån nu kan fke, fedan Mafkinen hunnit gora 
fitt båfta, få följer deraf, at de forfte Luft- 
fat ler ne fkrymmä mer både i Pump-ftocken 
och i Hvarfven, ån de efterkommande. Sä 
många Hvarf fom Mafkiiien har, få många 
omlopp, och ånnu ett och annat till, inkom- 
ma itörre luft-fatfer i Hvarfven än federmera. 
Men alle deffe Itörre Luft - fatfer hinna icke 
vandra utur alla Hvarfven, innan upfordrin- 
gen kommit till (it högftaj följagtligen fom 
Tryckande vattenhögderna i Hvarfven håraf i 
början åro ftorre, få fkall ock fke, at Hydro- 
ftatifka högden och hela abfoluta högden i 
proportion blifver ftorre ån federmera. 

§. 56. Dock kommer man ihog, at främft 
eller framför Columnen A gick en Column 
af ofverfkotts- vatten, h vilken i anfeende till 
Hornets vidd icke kunde vara mycket mindre 
ån A, och hvilken imellan lig och A hade 
en Luft Column, fom var för liten. Hvad få- 
ledes de i början varande tryckande Vatten- 
högderna i Hvarfven kunna öka Hydroftatifka 
högden, och hvad luft-fatferna i Pump -floc- 
ken imellan A och B, B och C - - - kunna 
fkrymma öfver vanligheten , torde derföre icke 
blifva mer, ån hvad a andra lidan luft -fatfen 
imellan ofverfkotts- vattnet och Columnen A 
fkrymmer för litet, i anfeende til den öfver 
honom emot ftorleken varande ftorre vatten- 
tyngd. 

§. 57. Men ett annat fkål gör dock , att 
man icke defs mindre utan all tvifvel kan an- 
fe Abfoluta eller hela uppfordrings -högden 
något ftorre i början, ån under fortfåttningen 
af Spelet. Saken år den, att under det en 

O 4 vat- 



203 



i?S3- oJ 1 ^ Af. Scpt. 



våttén-fåtts npploper i Pump- bocken till fitt 
högfta, rinner en hop vatteh tfråii honom, 
fom tränger fig imellan Pumpftocks-yåggarAa; 
och den underliggande luft-fatfens hvilket jag 
fett hånda uti den §. 51 omtaite Glas- Med ei^ 
len, och bör älven hånda uti alla bide itör- 
re och mindre Mafkiner, af livad åmne Pump- 
iiockarna vara må. Hårat förlorar vål en mel- 
lanliggande vatten-fats icke någet i fin volum ; 
ty få mycket fom går ifrån honom på undra 
änden, fa mycket tillopp fker pä den öira. 
Men den forfta Vattéri-fatfén , eller det förtit 
fä kallade ofverfkotts-vattnet, fom nu år öf- 
verft och går framför ColumncnA, får ingen 
årfåttning for det förlorade, utan minfkas be- 
ftåndigt under hela uppfarten 5 och derigenoiri 
händer, att den imellan honom och Cölum^ 
nen A liggande mindre Ltift-fatfén icke blh; 
i proportion af lin ftorlek med ftörre tyngd 
befvårad, ån de öfrige Vatten-fatferne i hans 
belägenhet Således händer håraf, att famma 
Luft-fats tager fig ett ftörre uti ymme, och att 
följaktligen hela uppfordrings - hogden vinner 
i början det företräde i ftorleken, fom de forft 
inkomne ftörre luft-fatferne kräfva. 

§. 58. Hvad vidare inra rörelfen vidkom- 
mer, dä Maltenen gör fitt båfta, (S finnåjj 
Luft-fatferne i Skmg-Hvariven, ifrån det f 
ftå til det fifta^ allt mer och mer lamman-* 
kade j föl jagti igen , emedan rie alie i naturligt 
tilltånd åro lika Itore, intaga de allt mindre 
och mindre Rymder, allt efter fom de inl . - 
]ia i Hvarfven; och deraf händer, att punc ?n 

Fig. 20, fom uti Hvarfvet r var i nedti i 
punden O, h6jer lig allt mer och mer ifi ri 



1783- c^W-" dug. Sept. 209 

den fiftnamnde punden i de öfriga Hvarfven, 
och blifver hogft ifrån O, i det lilla eller uti 
Hvarfvet m. Deraf iker, i följe fä vål af Ma- 
fKinéns rörelfe, fom af tryckningen i Pump- 
ftockéri , ätt en öivergång yppar lig ifrån det 
ena Hvarfvet till det andra af få mycket vat- 
ten, fom hehöfs att fylla det rum, hvilket 
luften i hvart Hvarf ihopkrymper. Deraf blif- 
va Vatten ~ fatférne i de filta Hvarfven ftörre 
ån i de förfta, och en liten idkelig och jåmn 
bakftrom varar, fa långe Mafkinen kringvri- 
des. Men med allt detta utgår ingen vatten- 
fats i Pump-flocken ftörre, ån han inkom i 
Slangen 5 utan hvad han under farten i Hvarf- 
ven vunnit få fom til ökning , det lem nar han 
på behöriga orter efter handen ifrån ii g til nå- 
fta fats , och denne til den följande, m. m. 
Under uppfarten i Pump-flocken mifter han vål 
ockfå en hop vatten, fom nedrinner förbi un- 
derlingande Luft-fats till näfta Vatten-fats; men 
hvad fom dérigenom förloras, årfåttes, fäfom 
förut år fagdt, ifrån den ofvanvarande Vatten- 
fatfen, hvilken åter får förfkott af fin ofvan- 
Öggandé fats, och få vidare 5 hvaraf följer, 
att en Vatten-fatts under hela upfarten i Pump- 
ftocken beftåndigt har famma ftorlek, fom då 
han ingick i Slangen, och förrådet till öfver- 
gängs-vattnet i Hvarfven, hvilket fyller rym- 
derna, fom luft-fatferne inkrumpit, år kommet 
irran de i början upgäende ftörre Vatten- fat fer. 

Om ror elfen i de Slangar, fom af t aga jämnt i Rymd y 
ifrån det ena Hvarfvet till det andra, 

§. 59. Uti deffa Slangar fltiljer fig rörelfen 
i början ifrån den i de nyfs omtalte på följan- 

0-5 de 



2io 1733- éftöl- ÅuS- Sept, 



de fått: 1:0) finnes af det fom år fagdt om de 
fen are, att icke mer ån en of verfkotts Vatten* 
Column gifves framfor A; 2:0) att ingen luft, 
utan endaft vatten kan otverfkjutas ifrån det 
Hvarfvet, uti hvilket Columnen A viftas, till 
det nålt foregående 5 3:0) att, emedan flera 
vatten-pafs Columner i de melierfta Hvarfven 
kunna gifvas, fä kan icke heller fumman af 
tryckande Vatten - hogderna , fom eqvilibrera 
hvarannan och exiftera i Hvarfven innan öf- 
verfko 1 1 s-vattnet hunnit i Pump- ftocken, of- 
verftiga en vifs ftorlek , om ock Kvarn en 
och omloppen blifva aldrig få mångas 4:0 at 
vid full verkan ett bakilrom mande vatten 
fkall fylla det rum, hvilket den i Hvarfven 
alt mer och mer famman tryck te luften må- 
fte öfvergifva. 

§. 60. Deremot händer uti de Slangar, 
hvarom frågan nu år, att flere öfvérfkotts 
Vatten-Columner gifvas framför den förft in* 
ofte A, Fig. 21. Vatten - Columnerne A, B, 
C - - - komma inom allt mindre och mindre 
rymder, uti hvilka de tillika med fina Lufi> 
Columner icke få rum, utan en hop vatten 
öfverfk jutes till och ifrån hvar och en, - - - 
ifrån C til B, ifrån B til A; och ipm härige- 
nom afverfkorts-vattnet ftåndigt påokas, (ä får 
det icke heller rum uti ett enda hvarf, utan 
det ofverflodiga deraf éfverikjiites uti nåfta 
hvarf, fom år tomt, och få vidare, i flere to- 
rna hvarf, allt efter fom det behöfves. Såle- 
des upkomma flere öfverfkotts-CoIumner, hvil- 
ka må knllas a, /», — - i den ordning fom 
de tillkommit. Ä andra fidan om jämnvigts- 
Columnen G öfverfkjutes ockfä vatten ifrän 



1783- zfut- dug. Sept. zix 



det ena Hvarfvet i det andra; ifrån L til 

M, ifrån M till N, och flutligen tillbaka ge- 
nom Horn-mynningen i karet. 

§. 61. Men fedan en fådan öfverfkjutning 
af vatten ifrån en Vatten-Column, ett eller an- 
nat omlopp, varat 5 få får flutligen icke hel- 
ler Luft-Coluninen i famma hvarf på lin lida 
rum. Deraf händer, når famma Luft-Column 
blifver tor ilor-rummad, ätten del af honom, 
t. ex. i Hvarfvet v" fmyger lig förbi punden 
O' genom Vatten - Columnen k' v" n' in uti 
Hvarfvet v* \ pä famma lått en del af Luft- 
Columnen i Hvarfvet v* in uti hvarfvet v, 
och få vidare anda till d; på famma fätt, å ån- 
dra : fidan om Vattenpafs - Hvarfvet G, ifrån 
Hvarfvet 3 in uti 2, ifrån 2 in uti 1. 

§. 62. Håraf följer, att, uti denna fort 
Slangar, icke mer ån en Vattenpafs - Column 
G kan gitvas, om ock Hvarfven åro, famt 
Omloppen blifva aldrig få många. Vidare föl- 
jer håraf, att fumman af de Tryckande och 
hvarannan eqvilibrerande Vatten-högderna ökas 
i famma mon fom Omloppens antal tilltager. 

§. 63. Men om nu efter ett vifst antal 
Hvarf, Slangen ingär uti en uppitående Pump- 
flock, och rörelfen hunnit fä vida, att Vat- 
ten-Columnerne begynna dår uppgå, få fker 
hår, fåföm i §. 54 omtalt år, att Funkterne A, 

- - - K', K' - - allt mer och mer höja hg$ 
och pun&erne n'\ n" - - n\ - - allt mer 
och mer fånka fig j och når de förre få vida 
hunnit, att de kommit upp tillhöglla punéter- 
ne b, - - B', B' ~ och de fenare ned in- 
emot eller till de lågfta 0, 0, O', O' - få år 
Mafkinen i fm fulla drift och gör fitt bålia. 

Det 



212 I783* ^ U S> 

Det ankommer liféväl på Hvarfvens aftagande, 
huruvida puncterna H u \ n" - - w' - - ned- 
fjunka till de lågffa pUnéterna o, o - - O', O 7 
- Vi vilje nu ffiarflkåda de håndelfer, dl det 
fV.er och icke fl:er. 

§. 64. Man kommer ihog af §. 34 , att 
Lufc-qvantiteten L, fom inrymmes och qvar- 

blifver i förfta Hvarfvet, år 1p. — — j då 

A 

med ft? förflås Rymden, fom luften i famma 
Kvarf intager, y Tryckande Vatten - högdeo 
dåritådes, och A Vatten-högden , fom uppvä- 
ger Atmosferen. Denne Luft- qy antitet y om a 
betyder Hydroitatifka högden i Pump-ftocken, 

w. A-r-y 

intager i fifta Hvarfvet en rymd ~ y 

A~a 

emedan A-ha år till A, fom L — 

A 

till den rymd, fom qvantiteten L intager, då 
han tryckes af vatten- högden a, hvilket fl\er 
i lifta Hvarfvet. Om nu x betyder Vatten- 
Columnens rymd i förfta Hvarfvet, och lilla 

\ Vt j\ 4. ;/ 

Hvarfvet har få ftor rymd fom a 4- — 

A+a 

och de öfrigahvarfven ifrSn detta fiftnämndearo 
uti en Arithmetifk Progreiilon anda till det för- 
ila, fom är zijs-Mp, få år hela Slangen i det når- 
mäjfte fä inrättad, att famma Vatten- och Luft- 
qvantitet, fom inrymmes i förfta Hvarfvet , 
ocklå jämnt fyller de c;rlgn, utan att nårrot 
hakdrömsS eller öfvergångs- vatten får tillika 
rum, pller kan fylla den plafis* fom luften 

ihop- 



1783- ^ e P L 2} 3 

ihopkrumpit \ ty Hvarfven krympa nu fjelfva 
i fa mm a mon, fom Luften. 

§> 65. I denna håndeife, eller når Slan- 
gen år fä tillfkapad fom nu fagdt år, få bän- 
der, når något bakftrömrnande vatten viil in 
uti Slangen ifrån Pumpftocken , ( hviiket få vål 
nu, fom i §. 57 fagdt år, åtminftone (ker £ 
början innan rörelfen biifver reglerad) , få bän- 
der , fager jag , att famma vatten öfverkaftas 
: tillbaka Hvarf ifrån Hvarf, och utkallas fiut- 
ligen genom, Horn-mynningen i karet 

§. 66. Men faftåri intet fadant bakftröm- 
mande vatten får rum i Hvarfven , få fker lik- 
. våi , emedan deffa af taga , att Vatten,- Golum- 
nen fom altid år den famme alleftådes, in- 
tager ett ftörre grad-tal i de fenare Hvarfven 
ån i de förfta ; och deraf händer äfven , att 
pun&erne »" - - ?i\ ri Fig. 21, icke ned- 
komma i deffa Hvarf tiii underfta punéterna 
o, o - - O', O' - -. - t 

§..67. Om äter Slangen få aftager, att li- 
fta Hvarfvet biifver till rymden, mindre ån ct+ 



— - * få får icke få mycket vatten rum i 

de fenare . Hvarf ven , fom i de förfta, utan en 
hop öfvergår ifrån det ena til det andra i ka- 
ret tillbaka. I allmänhet finner man af Fig. 20 ? 
att då Hvarf-Rymderna aftaga blifva Luft »bo- 
garne K?2 i de lifta Hvarfven få mycket längre ; 
följaktligen Tryckande Vatten-högderna få myc- 
ket ftörre, och uppfordrings högden ftörre i 
famma mon, ( vålforftåendes, når Pump-floc- 
kens Caliber år lika med lifta Hvarfvets)? men 
.. Vaiten-bogarne blifva i Hållet få 4 mycket, min- 



214 sful dug. Sept. 



dre och korrtare. Om forminfkningen af 
Hvarf-rym derna år fådan, att Luft-boc;arne i 
dem alla ftråcka lig ifrån punfterna K anda til 
underfta puncterna O, fä år val uppfordrings- 
högden den ftörfta möjliga, men den uppfor- 
drade vatten- qvantiteten år i ftället till en an- 
fenlig del minfkad. Förminfkas Hvarf - Rym- 
derna ån mer, få fmyger fig äfven luft tillba- 
ka Hvarf ifrån Hvätfj dock blifver uppfor- 
drings-hogden, ehuru med en än drygare förlult 
på Vatten - qvantiteten , likafullt den ftörfta 
möjliga. 

§. 68- Om Slangen i få liten mon 
fkulle aftaga, att lifta Hvarfvet icke hin- 

ner blifva lika med rymden cc *f= - ^ + — y 

få blifver inra rörelfen til alla delar, ehuru i 
mindre mon, lika med den uti en jåmn-tjock 
och likrymlig Slang. 

Allt detta händer, antingen den aftagande 
Slangen år lindad öfver en Cylinder eilcr öf- 
ver en Con. 

69. Om äter ifeän ett mellan-hvarf w", 
Fig. 20, alla de efterfta m - - fä Iftaga i 
rymden, att luft-bogarne i dem ftråcka fig till 
underfta punclernaO; men alla Hvarfven f ram- 
före 4, 3 - - åro jämna och lika till rymden, 
få kommer icke mer vatten att rymmas i hvarf- 
vet m" och alla etterkommande, dä Maflcinen 
år i full drift, ån ifrån O till K. Dot öfriga 
öfvergår Hvarf ifrån Hvarf till fitt urfprung 
tillbaka s och qvantiteten fom uppfordras och 
kartas utur Pump-ftocken under hvart om- 
lopp, blifver icke ftörre ån den Vatten -Co- 

lum n, 



1783- o? u t- ^ U S- &P L 21 5 



lumn, fom viftas i fifta Hvarfvet »i, imellan 
K och O. Uti Hvarfven framft i, 2, 3, - - , 
(om icke Hvarfven m - - m" åro till rymden 
allt för frua, få att åfven luft tränger fig ia 
uti de förra ifrån deffa), förblifver Hållningen 
af Luit- och V atten-Columnerna den fa mm a, 
fom éljeft uti en jämntjock och till Hvarfven 
likrymiig Slang 5 men i de eiterfta, fåfom uti 
en tili Hvarf-rym derna aftagande Slang. Skul- 
le åter Hvarfven m - - m" vara få knappa tili 
rymden, att luft tränger fig in uti Hvarfven 
4, 3 - - tillbaka, fä förminfkas Vatten-Colum- 
neme i de lenare till fa flor rymd , fom den 
tillbaka gående luften béhéfver, men dereinot 
förokas tryckande Vatten -högderna och upp- 
fordrings-högden i famma mon. Skulle endaft 
det fifta Hvarfvet vara for trängt, men alla de 
öfriga lika fcora och jämna, få förhåller fig 
rörelfen på famma fått. 

§. 70. Tvårt om åter, om en Slang gif- 
ves, fom har de förfta Hvarfven anda till m u 
aftagande, men de efterföljande jämna, få for- 
håller fig ftållningen vattnet och luften imel- 
lan i de förra, fåfom i en aftagande Slangs 
men i de fenare fåfom uti en jämn. Med ett 
ord , på hvad ftälle några aftagande eller jäm- 
na Hvarf finnas, få förhåller fig berörde Håll- 
ning uti dem, enligt med deras fkapnad. 

Några preliminära anmärkningar om ror elfen Pump' 
flocken uppföre, da defs Ca Ii ber p a något Jlalle 
dr mindre än Jifta Hvarfvet?. 

§. 7r. Når Vatten - och Luft-Columnerna 
ingä i Horizontal-röret PQ_, Fig. 20, och fe- 
dermera begifva fig Fump-ftocken upfore, få 

fin- 



2i6 1783. $uL Ang, Sept. 

finner man, att de dår kunna utftråcka fig på 
längden , i fall vidden felar, och fåledes bi- 
behålla fin rymd. Men i Hvarfven hafva de 
en utftakad iångd for fig; de harva dur grin- 
forna K och O, oiver hvilka de intet kunna 
komma, utan att iorlora i lin qvantitet. Ivlan 
finner fåledes , emedan dylika grunibr i Fump- 
ftocken for längden icke gifvas, att allt det vat- 
ten och all den lurt, fom i lilla Hvarfv et exiUerar, 
bör under hvart omlopp kunna inträngas iPump- 
itocken, om ock Canalen dir år af mindre 
vidd ån i lifta Hvarfvet, allenaft man har till- 
räcklig kralt dertill. 

§. 72. Men man vet, att när vatten fkall 
uppfordras i en Pump, fä behois 1:0 en kraft, 
fom jämnt uppväger Vatten - Columnen , hvil- 
ken fkall upprefas till en åftundad högd ; -2:0 
en öfv r erkrr.ft, fom, då Canalen år jämn, &aU 
drifva vattnet få fort uppföre, att en åftujidad 
myckenhet vatten på vifs tid kan uppfordras 
tiil den gifna högden. Ar åter i Canalen på 
något iiålle ett trångt gafs , en ventil ; eller 
om vattnet fkall drifvas utur en llöne Canal 
i en mindre, få bchöfs 3:0 ån en kraft till ia 
flor, att lika mycket vatten, fom i'6rut gick 
igenom jämna Canalen, nu ockfå kan, om ia 
åftundas, gå igenom det trånga paffet upp till 
iamma högd fom förut, på famma tid. De 2 
fenare krafterna fammanflå vi under en titel, 
och kalla dem k, lamt den rörra k. 

§. 73. Om nu k fvaråf emot en Vatten- 
Column fä hög fom H, k emot en annan Co- 
lumn fa hög fom h; £-hk emot en annan Co- 
lumn fa heg fom fa hafver maa <i ~H-t-fc, 
iivilken Eqvation galler tor alla lumpar, och a 



1783. dug. Sept. 217 



fvarar emot verkliga kraften , fom till upp- 
fordringen {kall användas. Uti Sug - Pumpar 
t. ex. år denna kraft lika med den Vatten- Co - 
lumn, fom uppväger Atmosferen; i vår Pump 
år hon lika med den af ofs förut få kallade 
Hydroftatifka högden , och H år verkliga upp- 
fordrings-högden, fom man med famma kraft 
kan årnå. Högden h åter åtgår till rörelfens 
befordrande, och beror af Canalens fkapnad 
famt häftigheten hvarmed vattnet fkall upp- 
löpa. 

§. 74. Nu blifver hufvudfaken att kånna 
H eller a-h, h varvid man finner att både a 
och h böra underfökas. Men innan fom 
förft fynes böra vara bekant, i anfeende till 
vår Pump, för ett gifvet Hvarf-tal af en gif- 
ven Slang-art kan determineras, få fordras fle- 
ra omvägar > vi måfte derföre lemna föreva- 
rande åmne tills vidare och begifva ofs på 
dem. Förft och fråmft blifver faken att gifva 
tillkänna 

Huru mänga [orter Slangar kunna exiftera , och 
b vilka af dem be h of v a komma i betr agt ande. 

§..75. Vi hafve förut fkillt Slangarna åt 
med tvänne allmänna namn, jämna och af ta- 
gande. Med de jämna hafva vi alltid förftått 
fådana, fom åro cylindrifke och lindade öfver 
Cylindrer j med aftagande meråndels fådana , 
fom antingen åro conifl^e och lindade , ofver 
Cylindrer, eller ock cylindrifke och lindade 
öfver Coner. 

§. 76. Men utom deffa arter af Slangar, 
kunna ockfå gifvas andre : Man kan föreftålla 
lig fådana, fom åro coniflke och lindade öfver 

P Coner j 



2i8 1783. <^«/- dug. Sept. 



Coner; ja, i allmänhet att tala, kan man fö- 
reftålla fig en Slang S, hvars långd år x,ft6r- 
fte Caliber s:*, minfte Caliber szz ombytlig, 
och att våxer i famma mon fom e n — 2^ el- 
ler ock att x våxer och 2 år en beftåndig qvan- 
titet. Om då S lindas öfver en Cylinder, en 
Con , en Zon af en Sfer eller någon annan 
rund kropp fom hälft-; med ett ord, om S kan 
lindas öfver få många flags runda kroppar , 
fom enheter åro uti m, få finner man, att få 
många arter af Slangar kunna uppkomma, fom 
produclen mn innehåller hela och brutna tal, 
med ett ord, oräkneliga. 

$. 77. Hårtill kunna ock gifvas än flera 
forter af irregulära Slangar , fom icke följa nå- 
gon vifs lag vid Hvarf-rymdernas formerande, 
fom hafva det ena Hvarfvet ftörre, det andra 
mindre? det ena fä flkapadt, det andra få. Al- 
le defTe Slangar kunna uti en Mafkin, af fj re- 
varande befkaffenhet, göra verkan b var på fitl 
fått. Men det blefve för ändlöft att tala om 
dem alla. 

§. 78? Vi vilje derfore endaft i det följan- 
de betragta dem, fom åro någorlunda möjiige 
att verkftålla, eller dem, fom nyfs nämndes uti 
§. 75, dock defTa anda med en viis infkrånk- 
ning: 

Den Cylindrifka Slangen, fom lindas öfver 
en Cylinder, och fom Praktiken malt torde 
hålla lig till, antage vi vara af hvad ftorlek 
fom hållf, och kalle honom hädanefter % 

Men af de Cylindrifka Slangar, fom kun- 
na lindas ofverConer, årna vi icke tala om an- 
dra ån dem, fom hyfa lika mycket vatten och 
luft i fifb Hvarfvet, fom i det iörita, och defla 
Slangar kalle vi \g. Lika* 



*733- Q±f u t- ^ U S* Stpt. 219 



Likafå tanke vi icke heller vidröra af den 
forten, fom aro Conifkeoch kunna lindas öf- 
ver Cylindrer mer ån tvånne. Den ena, fom 
hyfer iika mycket Vatten och Luft i lifta Hvarf- 
vet fom i det törftaj den andra, fom väl ock- 
fa hyfer lika mycket Luft i fifta Hvarfvetfom 
i det forfta, men mindre Vatten, och tillika 
Luften där af få lång Column, att den räcker 
ifrån K ända till Punrten O. Den förra Slang- 
forten kalle vi S, den andra ©. 

§. 79. Men for att få veta, hvadhvaroch 
en af deffa Slang-1 orter, fom nu åro angifne 
och vi forefatt ofs att omtala, kan uträtta, 
få hafve vi att efterfe 1:0 huru flor Radien 
blifver i lifta Hvarfvet af Slangen 55 5 2:0 Hu- 
ru ftor Calibren blifver i fifta Hvarfvet af 
Slangarna C och ©5 3:0 Huru ftora Luft-bo- 
gar hvar och en Slang hyfer i fifta Hvarfvet? 
4:0 Huru ftora Tryckande Vatten -högderna 
blifva i alla Slang- for terna, fä i fifta Hvarfven 
fom i de ofriga. Men innan man kan få ve- 
ta allt detta, få år nödigt att antaga en vil- 
korlig Hydroftatifk högd a 3 hvilken fumman 
af alla Tryckande Vatten -högderna i Hvarf- 
ven fupponeras uppväga. Det blifver med till- 
hjelp af denna Hydroftatifka högd , fom alla 
nyfsnämnde Artiklar (kola underfokas , och fe- 
dermera får man veta 5:0 Huru många Tryckande 
Vatten-h ögder uti en Mafkin upvåga högd en 
a 9 eller fom kommer på ett ut , huru många 
Hvarf fordras att bringa vatten allena til fam- 
ma högd. Deffe åro de omvägar, fom vi om- 
talt och fom vi behöfva gå, for att komma 
till det iörefatte ändamålet, att determinera 
högden a för en gifven Maflkin. Vi få der- 

1? 2 igenom 



220 1783- fflt- ^ u g- $ e Pt- 



igenom en Eqvation, fom innehåller relatio- 
nen imellan a och Tryckande Vatten-hogden 
i forfta Hvarfvet, och utaf denna relation blif- 
ver federmera faken att finna a. Men innan 
defs hafve vi, fom fagdt år: 

Att determinera Radien i fifta Hvarfvst af 
Slangen 23. 

§. 80. I följe fa val af befkrifningen på 
denna Slang, fom hvad anfördt år i 64 , 
(kall rymden af fifta Hvarfvet vara zr a + 

to. A-h>^ n | r me( j u f5 r f^§ s Vatten-qvantite- 

ten, fom får rum i forfta Hvarfvet j \v — Rym- 
den, fom luften därftådes intage* 5 a z= den an- 
tagna Hydroftatifka hogden 5 A Vatten -hög- 
den, fom uppväger Atmosferen 5 y Tryckande 
Vatten-hogden i forfta Hvarfvet, hvilken hogd 
vi hädanefter till en tid kalle c, emedan vi 
måfte, under deffa betragtelfer , anfe henne få- 
fom bekant. Om nu Fig. 22. foreftäller fifta 
Hvarfvet 3 B£ Calibren -k; BD == £ k; CBzrr'5 
LDPL centrifka cirklen, fom går igenom D; 
få har man enligt §. 27 , om p är Diametrens 

forhållande till omkretfen, * • 2r'+Lk 2 ock- 

4 

få:=famma Hvarfs-Rymd och följaktligen — *-f- 

tp.A-f* 4.(«.A+.?+»t».A+f)"/ ? "^ , -A-+-tf. 
; fäledes r'=z 

h. f. f. 

8r. Men for att göra detta varde af r 4 
mer tjenligt för tillämpning, kan Fig. 23. fö- 

reftålla 



i?83- sf u l* d u g> Sept. 221 



reftålla förfta Hvarfvet; KN och OP grånfor- 
na imellan Vattnet och Luften dåritädes; B£ 
Calibren, fom ockfå dar år zz k; LDPR cen- 
triika cirklen ; få blifver LRP zz längder* af 
Vatten-bogen i famma Hvarf, och längden af 
Luft-bogen = LDP; fåledes Rymden af Vat- 
pk 2 

ten-Columnen zz — • Bog. LRP zz a, och 
4 

Rymden af Luft-Columnen — — * Bog. LDP 

zzto. Men om BQ^år en Tangent uti B, fom 
(hår centrifka Cirklen uti Q_, fä blifver Bogen 
QRP zz QDP zz halfva Centrifka Cirklens om- 
krets; derföre om då CB zzr, få år r-t -■§£ = 
Radien till centrifka Cirklen , och QRP == 

QDP zz r+}k.p; om ockfå g = Bogen LQ^ 

blifver Bogen LRP zz r + H- p~g, och LDP- 



r+^Lp+g, fåledes e* — - — • (j °*c\k,p-^g)j 

4 

pl^ 

och iv zz — .(r-+*lk.p+g). Följaktligen r'=r 
4 



r + * K _£ { (r+\k.p+g ).A^c _ x y 
2 2p 2p.A+a 

§. 82. Men uti detta nya varde af r* fin- 
nes ånnu^ få godt fom obekant; derfore till 
at få den qvantiteten uttryckt genom bekanta 
Termer, fä fåtta vi BH zz x , hvilket x dock 
år bekant och determineradt §. 19. Derige- 
nom får man DH zz # * + och Bogen LD, 

" c " ~ ik-^x 
enligt §. 14, zz V 2 r+k.ilt+xXi+ ~ = 

P 3 + 



222 1783- ^ li S- Sept. 

3.4. r-h§Ä 2 '5-4 ^^jL 
&c.)> Således QL -|/2r-f-A. (Vi^-*-*— 

,77 (I^)^(IA)^ 3 - (1^^-3(1^ 

&c), hvilket vårde af £ fkall infattas uti 
nåftioregående värde af r' 3 når r' fkall deter- 
mineras. 

§. 83. Till ex. Om Dec. Tumm, 

och Mafkinen gor 7 omlopp i minuten, fä år 
x — 0,020405 (§ 17O5 och om £ zr 5 Tumm, 

blifver y^få-K* — 1/2^520405 ~ 1,58705 Kf* 
== 1,58125 V^k + x — y§* = c, CC645 

Qk + xy-Qk y 4,0013-3 , 9 5_£9 _ ' p 

34- ( r P) " f 3-4-STo 

Termen — - — , ■ utfluter jag Kfom 

2.5.4? (r I*)* 

ån mindre; fåledes blifver^ = y2r-fc*. 0^60710 

=z 1/115. 0,0071 0,076139. 

§. 84. Vidare om Barometrens högfta an- 
tages vara 26,4 Tumm", och Qyick-Sill ts 
Tyngd till Vattnets 13,72 till 100, fä blifver 
medcl-hogden äf den \ atten-Column, fom upvä- 
ger Atmosferen, eller A =34,6 fot ~ 346 Tumm. 
Nu är ock czz'2r~x (§. 19.) zz 109,979 Tumm; 

och /> = 3,14, fåledes r = 57>5» ?■•> T 4 
-+- 0,076139 rz 18O3 566 -f- o, c -6139 = 18^,642 
och A 4- c -455,979. Antages vidare «s£8Åi ia 

hafver 



1783- <$? u l> dug. Sept 223 



hafVer man «£&&£± c = 

2p.A-va 2.3,14.3.346 

Y ~4~ — k. £ 

ZZ 12, 629 och r' zz — — — ~ 4. 

m 2 öp 

((r-*-fA)^+ g).A-f* " ■ 

2? .A+7 = ^ 5 ' °'° 12 * I2 ' 

629 - 2,5 = 38,867 Tumm. 

§• 85- Om man utfluter Bogen dåden 

Y-h-k 

är ganflka liten, fa blifver #•' zz + 

. , * » 

< — = §*. 

Q.A+a 

Enligt Exemplet blifver i detta fall r'zz 28,75 + 

57.5-455.978 _ ... tt 
~-~ - 2,5 =38,879 Fummj naftan 11- 

2.3.346 
ka fom förut. 

§. 86. PS detta ftålle inträffar fåle- 
des, det fom troddes i §. 18, att man for 
Praktikens behof kan i räkningen utfluta 
verkan af rörelfen , eller bogen g. 

§. 87. Om a eller Hydroftatifka Högden 
fkulle kunna blifva oandligt flor, få blefve r' zz 

■ — - — g -^ k zz fr - \k~g; eller om rörelfen 
2 

är fagta, zz\y-\K. I detta fall blefve Radien 
för centriftka Cirklen i fifta Hvarfvet zz\r-^\k^ 
eller h alfparten af Radien för centrifka Cirk- 
len i forfta Hvarfvet j fåledes fifta Hvarfvets 
Rymd lika med halfva Rymden af förfta Hvarf- 
vet, eller lika med Rymden af Vatten -qvanti- 

P 4 tetenj 



224 1783- <z? u t- ^ u g- S e Pt- 



teten; följaktligen fkulle ock dä luften i fifta 
Hvarfvet vara få ihoppråffad, att defs Rymd 
vore =2 o. 

§. 88- Men fom detta aldrig kan fke , få 
följer, det fr-f-JA. eller half-parten af Radien 
för centrifka cirklen i för/ta Hvarfvet år en 
gråns, till h vilken Radien för centrifka cirk- 
len i lifta Hvarfvet aldrig kan komma. 

( Eortfattning följer i nä/ta Qy avtal.) 

!*g= , *S 

Leäi Paluftris kraft emot Lepra, ytterli- 
gare bevift på KongL Lazarettet, 

af 

JOH. L. ODHELIUS. 



Cedan K. Academien i Vol. XXXV. r.åje Q\v 
och Vol. XL. 3:dje Qyartalet iåtit införa 
mina Rön om den verkan, fom jag ärfarit af 
förenämnde ört emot en få envis och fvår ut- 
flags fjukdom, (kulle val tyckas, at ytterligare 
bevis om denna defs hårliga nytta vore öfver- 
flödigaj men fom icke många torde hafva tii- 
fålle, at få långe fom vederbör kunna pröfva 
hennes egenfkap, och til denna fjukdoms for- 
drifvande, når hopp derom kan vara, fordras 
flere månaders oaibrutna nyttjande, underftål^ 
ler jag K. Academien om icke följande nyli- 
gen på K. Lazarettet ytterligare Sdagalagde be- 
vis om defs helande kraft törtjenar at dertil 
läggas. 

Jung- 



i?83- $? u l- dug. Se P L 22 S 



Jungfru Stina Wallström, 35 år gam- 
mal, intogs på K. Lazarettet d. 26 Jan. 1783. 
Hon hade flere år varit befvärad af ett envift 
utflag med fvår klåda, h vilket pä de a:ne lifta 
åren utbruftit i knölar på händer, fötter, an- 
figte och i fvalget, huden derimellan rödblå, 
röften hes , deglutition befvärlig , nåfans kött- 
aktiga nedra del fvullen och fårig, på fötter- 
na voro fprickor i den oedematöfa fvulna- 
den, tandkottet blödande, andedrågten il la- 
kande, menfes förlorade. 

För denna nu tydliga Lepra, hade hon 
lika långe brukat, efter de ypperfta Läkares 
råd, de båfta blodrenande medel, icke allenait 
fruktlöft, utan ock med den bedröfiiga årfa- 
renhet, at fjukdomen likafullt ökades > hon ha- 
de druckit Sabatsbergs brunn flere Somrar , 
förfökt Antimonium, Mercurius och flere blod- 
renande Decocler. Det enda fom lifat fvalget, 
var gurgelvatten affmorötter. (Daucus Caro- 
taL.) 

Jag lat henne, efter föregångne allmänna 
aff öringar, ftrax börja med infufum Ledi, i 
den proportion fom förut beflkrifven år ; hon 
hade knapt dermed fortfarit omkring 10 å 12 
dagar, förr ån hon kånde en ovanlig låttning; 
klädan minfkades och hon började få hopp 
om bättring, utlåtandes lig: at hon af alla fina 
mänga förut brukade msdicamenter aldrig känt en 
jådan förändring i fin kropp. Under det detta 
hufvudmedel oaf brutet nyttjades, blef ibland 
nödigt gifva henne kräkmedel, i anfeende til 
eckel med oren tunga och hufvudvårk, hvil- 
ket altid bekom henne val. För tand-köttet 
nyttjades gnidning af fårfkt Sedum acre och 

O 5 vid 



226 



*783- ^ 4*g* Sept 



vid blodens periödifka gäsningar, fmå åderlåt- 
ningar med Cremor Tartari ofver dagen i ym- 
nighet tagen. Kon hade de förfta veckorna en 
få envis benägenhet til trögt Uf , at lavement 
afven ofta blef oumgångligt. De utvårtes fka- 
dorna tvättades flitigt med Infufurn Lecii. 

Med glädje fäg jag, och de många Medicx 
och Chirurgi, fom dagligen beföka K. Laza- 
rettet märkte det äiven, at hennes koppar- 
fårgade hy började få en naturligare männifkjo- 
fårgj den ena nodus efter den andra löftes, 
minfkades och fom hår var befynnerligt , half- 
fuppurerade, gaf mogen materia och läktes, 
röften förbättrades och korrteligen allt ting 
vande fig fä fmåningom til bättring at hon me- 
dio Julii begärde fjelt fä komma ut för fina fmå 
hushålls angelägenheter. Hon är nu öfveralt 
Jakt , de ftörfta knölar inemot aldeles förfvun- 
ne, menfes återkommo för 3 månader fedan, 
alvus år nu ordentlig och tiden fynes endaft 
behöfvas til at, under oaflåtet brukande af det- 
ta hålfofamma Infufum, borrtdritva de ånnu 
qvarblifna ringa öfverlefvor af hennes fordna 
älånde. 

At Lepra, fom jag redan Vol. XL. p. £23 
anmärkt, år en påföljd af en elak föda och ic- 
ke en fmittande utflags -ijukdom, fäfom Kop- 
porne och Siphilis , tyckes denna cafus åfven 
vifa. Vi vete at hon år Hndemifk i Öfterbot- 
ten, Roslagen och Södermanland, men altid i 
Skargården, där folket, måft af vana och ibland 
af nöd, lefva af Skål-kött, illa vald och til- 
redd fifk famt ipfaltade kött- och fifk- varor; 
hafva både fvart efter och älflka ej fynnerligen 
gröna legumer eller fot mjölk. Tå island och 

Grön- 



1783- £? u l- ^ u g* Sept. 227 



Grönland famt Norrflsa kufterna finnes ock 
denna fjukdom, förmodligen af dylika orfa- 
ker. Denna jungfru årkånde ock , ( at hon i 
12 års tid lefvat af falt ftrömming, falt kött, 
falt fill , lax, och annan få kallad fpicken mat, 
famt föga eller intet fått födan af fårfkt kött, 
fifk eller fot mjölk, dels af tycke, til före- 
nämnde fpis, dels af oförmögenhet at lefva 
båttre $ hon hade ock därefter märkt förfta 
tecknen til fjukdomen , utan at genom arf el- 
ler genom villande hop med Leprofa Sjuka, 
hafva minfta anledning at mifstånka defs här- 
komft. 

Man lårer däraf, at en god och len föda 
Sr oumgånglig, om denna ohyggliga fjukdom 
någonfin (kall kunna öfvervinnas. 

Under fhhiing , huruvida Kalk- jord in- 
går uti Socker, 

Af 

PETER JACOB HJELM, 

Proberare och Vice Mynt-Guardien, 



T\et år nåflan allmänt paftående, att Socker 
^ innehåller kalk-jord. Man anförer fålen* 
fkal till denna tanke, att kalk -jord och kalk- 
vatten nyttjas i ymnighet vid Sockrets bered- 
ning. Men, utom det att deraf ingen ting 
med fåkerhet kan eller bör flutas, har jag ofta 
fökt öfvertyga andra att icke någon kalk be- 
visligen kunde finnas uti Sockret, hvars be- 



228 i?83- £F U 1- ^ U S* Sept 



ftånds delar Herr Profefforen och Riddaren 
Bergman for flere år tillbaka utredt och up- 
gifvit. Når man i anledning deral anfer Sock- 
ret fammanfatt af ett oljaktigt våfende, hvar- 
uti en egen fyra, fom blifvit kallad Socker- 
fyra, finnes innåftlad, få trodde jag mig hafva 
fullt fkäl att frikalla Sockret ifrån all medföl- 
jande kalk-jord. Med hvad rått fådant fkedt, 
kan af det följande inhämtas. 

Förledet år emot flutet af Höften hade jag 
till en Annans Tjenft och nöje, på landet, utur 
några lod Socker, frambragt en hop Socker- 
fyra. Men ånnu var mer fyra att deraf vin- 
na, då förfökets fullföljande blef för den gån- 
gen afbrutet. Socker-folutionen, fom en gång 
affatt Socker-fyra i Cry/taller., afröktes andra 
gängen (dock ej fullkomligen) med Sked-vat- 
ten och flögs derefter uti en Glas-mortel, fom 
ftålldes up i en vind öfver vintren. I Julii 
månad fiftledne funnos flora Cryftaller deruti, 
fom, tillika med det ånnu flytaktiga, uplöiies 
i nytt fked-vatten och afröktes på vanligt fått. 

Med dylik uplösning och afrökning fort- 
fors ånnu 5 eller 6 gånger pä famma Sockcr- 
maffa; emedan den röda röken alt jåmnt vila- 
de fig, fom annars bör uphöra, når Sock- 
ret är nog dephlogifticeradt, för att gifva lin 
fyra ren ifrån fig : om man annars pallat ti- 
den rått och icke nyttjat för ftark eld. Defs- 
utom ville jag fe, huru det till flut fkulle for- 
hålla figj efterfå mänga afrökningar öfver de 
förefkrifne. Åndtligen blef jag en gång för 
Jånge borrta ifrån kårlen, och fann vid åter- 
komilen al flammans in kokad t till ett torrt, fkum? 
migt och afkgrått pulver. Dårpä ilogs litet 

fked- 



1783- o? u l* ^ U S- Sept 229 



fked- vatten, h varvid Mark fråsning upkom och 
en brun upiösning årholis, fom vid tilldryp- 
ning af Vitriol -fpiritus gaf ett livitt neder- 
flag , af farnnia egenfkaper fom Gips. 

Emedan nu Gips befiår af Vitriols -fyra , 
mattad med Kalk-jord, i hvilken förening af- 
ven något vatten ingår 5 och till den ärhållne 
Gipfens frambringande icke blifvit med flit till- 
fa 1 1 mer ån Vitriols- lyra och vatten, få måfte 
Kalk-jorden hat /a kommit antingen ifrån fked- 
vattnet, eller ifrån de nyttjade glas-kärlen» 
eller hafva fallit ned ifrån vinds-taket, eller 
ock ingå uti fjelfva Sockret Att komma till 
någon vifshet håruti, anftälldes Itrax på Itäi- 
let följande förlök. 

FSrfta Förf oket. 

Ett lod fint Socker uplöftes i tre lod Sked- 
vatten , fom afroktes , til defs en fvartbrun 
fkummig mölja började upfylla hela Ketört- 
kulan och föka fig utgång genom defs hals. 
Dårpå flögs vidare, efterhand, (ty hår upkom- 
mer nu en ftark fråsning och fk limning i bör- 
jan), tre lod Sked- vatten, hvilket med någon 
ftötning i Retorten gick öfver och lemnade 
en fvart kolig maffa, fom icke fkummade el- 
ler hof fig få mycket , fom den förra. 
Härpå göts litet rent Sked-vatten , fom i tre- 
dje förföket blifvit öfverdeftilleradt. Sedan en 
liten fråsning gått öfver, filades en brun up- 
lösning därifrån. Då Vitriols-fyra tillkom , 
föll åfven hår, efter någon ftund Gips ned, 
fom gaf tillkänna kalk-jords nårvarelfe. Såle- 
des hade den icke ifrån taket fallit uti den 
föritnåmnde Socker-uplösningen^ fom flått uti 
vinden. Andra 



23° 1733- q? u1 ^g- Se l Jt - 



Andra I 1 or f oket. 

Ett lod MaflkWad förföktes på famma fått 
och förhöll fig äfven lika 5 utom det att hår 
var ftarkare fkumning, bågge gånger ne, och 
mera Gips tycktes falla, ån efter det 
fina Sockret. Når tredje forföket härmed jåm- 
föres, kan man fluta, att Sked-vattnet åtmin- 
ftone icke är fkuld till all den i Socker när- 
varande Kalk-jorden. 

Tredje I or f oket. 

Sex lod Sked-vatten, af famma Dag, fom 
till de föregående tvånne förföken blifvit nyt- 
tjadt, af-déftillerades helt och hållet. Detlem- 
nade ett fint gulaktigt pulver, fom icke frå- 
ile, når något af det oivergängne Sked- vatt- 
net flögs tillbaka d>:ruti. Denna folution 
filtrerades och lemnade an fe ni ig t med Gips , 
fedau Vitriols-fyra blifvit flagen deruti. Sjelf- 
va Retort-kulari fanns icke vara angripen ; fl* 
ledes härrörde denna Gips af en Kalk - jord , 
fom fjélfva Sked-vattnet hållit uploit, och fom 
ånriu gör de föregående förföken ofåkra, hvil- 
kas fullföljande ianns denna gäng for vid- 
lyftigt. 

Jag vet val, att nSgre famticlige Analyticeran- 
de PracHci upgifvit kaik-jorden, fafom ca be- 
ftänds-del uti iked-vattenj men jag vågar icke 
antaga denna nyhet, få fom någon grimd-fan- 
ning, innan defs 1'phefsrnan gjort lina (6r- 
fök dermed allmänna och man ledan iunnit, 
att cie aga lin riktighet. Då blir tid nog att 
pä annat fått föka förklara tilkomften af kalk- 
jofden i Skedvattnet, fom nu fkedt. Dd 
höll defsntom åfven något jårn, fom vilade fig 
ined brun färg pä filtrer-papperet, At 



Att pä detta fått forfoka, huruvida Socker 
haller någon Kalk-jord eller icke, ville ick£ 
göra tilfylleft. Andra utvägar måfie dertill 
vidtagas, om någon fåkerhet fkall vinnas. 

F jer de Förf oket. 

Uti en upglödgad fand-digel kaftades efter- 
hand fyra lod af famn] a fina Socker, fom för- 
ut är nyttjadt. Det förbrändes fnart tili ett 
hård t och klingande kol , fom fonderftöttes 
och omrördes med en jårnten, tills det bief 
till pulver. Sedan lades det på en fkerfvel och 
calcinerades under Muffel till ljusgrå fårg. 
Detta pulver vägde nu ett Afs , hvilket gör 
omkring en -£ Y pro-Cent, eller få, att ett helt 
(Mlpund af detta focker håller 8 afs jord. Når 
rent fked-vatten flögs dårpä, upkom icke nå- 
gon fråsning, ej heller löftes alt upp? men 
kalk röjdes tydligen uti uplösningen. Det 
öfriga, fom ej uplöfces, var kifel, med litet 
järn. Kalk -jorden utgjorde öfver hälften af 
hela vigten. Något Alkali kunde däribland 
icke nog tydligen röjas, efter det var fä litet. 

Femte Förf oket. 

Fyra lod af förenämnde Ma fc o vad förbrän- 
des på fa mm a fått, fom Sockret, och gaf ett 
ljusgrått pulver om 12 afs vigt, eller något 
öfver en proCent, hvaraf | var ren kalkjord. 
Det öfriga förhöll fig , fom efter Sockret är 
beråttadt, utom det at folutionen, inkokad, 
detonerade litet på glödgadt kol, til tecken att 
något Alkali finnes i Ma&ovaden, och för- 
modligen i Sockret. 



Man 



23^ 1783- qj u * 1 - ^ U S- Sept. 



Man kan vara helt förfäkrad, att icke nå- 
gon kalk-jord kommit ifrån Digien , uti hvilxen 
kalk-jord för ingen del ingår, och hvilken defs- 
utom blef inuti likfom glaferad af ett fint kol- 
åmne. Således år det vål vifat, att Sockret in- 
nehåller någon del kalk-jord. Men den år få 
liten, att Sockrets bruk (åfven det öfverflö- 
diga nyttjande af Socker, hvartil man år för- 
fallen) icke lårer anfes fåfom fkadligt tor hål- 
fan. Jag beklagar ock att, ifrån denna lida, 
icke ftörre anledning gifves att infkrånka Soc- 
ker-förtäringen hos ofs, lbm efter våUinnade 
Medborgares tydliga upgifter borde bättre in- 
råtta den allmänna fmaken och hushållnin- 
gen. Men det torde banda, att Sockret lika- 
fullt år ofs i och för fig fjelft fkadligt, når 
det for mycket brukas: Lika fom de båfta an- 
dra faker, hvilka ej egentligen höra till vart 
lifs uppehälle. 

Om man har fruktan for kalk-jorden och 
för den orfaken vill vara forfigtig och måttlig 
i Sockers förtärande, fl gör man viflerligen 
aldeles icke illa; men man {kulle ur famma 
fkäi afhåila fig ifrån all annan mat, emedan 
allt, hvad ifrån Djur- och Våxt-riket hämtas, 
häller mer och mindre kalk-jord, jåmte andra 
jord-arter, uti ol jäktig och mucilaginos tor- 
bindelfe. Betraktar man åter den uti Sockret 
varande fyran och påminner fig den nära for- 
bindelfe, fom den famma ingår med kalk-jor- 
den och torde uti vara kroppar gå för lig , 
ehuru infvept fyran elje/t år uti oljaktiga de- 
lar; få måtte man fnaru finna att det blott för 
den orfaken år förnuftigare att vara måttlig pä 
Socker, in att förtara det i öfverfiöd. Dels- 

utom 



1783- Aug. Sept. 233 



utom år af Hr Apothekaren Scheeles och Hr 
Profefforen och Riddaren Bergmans Ron om 
Blåfe- och Njur-ftenar bekant, att Socker-fy- 
ra och kalk -jord, tillika med andra djurifka 
delar, utgöra deffa fter^ars fammanfåttning. 
Féreitåller man fig vidare, att Sockret eger en 
flappande och relacherande egenfkap, famt att 
dels flemaktiga delar federmera lätt kunna fä- 
fta fig uti de fina gångar, fom de fkola pafTe- 
ra och hvaråft, fedan det förfta fröet eller kär- 
nan en gäng fatt lig och fått fåfte, det ofri- 
gå fedan har lått för at gyttra fig deromkring; 
når man, fager jag, tager allt lådan t i öfver- 
vågande, Handels - ballancen med inberåknad; 
få torde vara både rådligaft och klokaft att 
fockra lagom. 

Det kunde för öfrigt blifva fråga, om 
Socker-ämnet förer någon kalk med hg ifrän 
Rören, eller om den endaft och allenaft till- 
kommit under beredningen, vid hvilken man 
vet, att ollåckt kalk oeh kalk-vatten nyttjas til 
myckenhet, redan innan Mafcovaden kommer 
till Sockerbruken. Likafom andra oljor, är 
det troligt, att äf v en Socker -ämnet af naturen 
har någon jord i lin förening ; men om den 
år till Ttörre eller mindre mängd deruti, eller 
af annan art , ån uti Mafcovaden blifvit fun- 
nen, det kan jag icke fåga, i brift af natur- 
ligt Socker-ämne till förfök. Sä mycket tyc- 
kes likväl vara vifst, att ju grofvare Socker, 
ju mera jord haller det, och Kalk-jorden ut- 
gör aitid ftörffca proportionen. Att alla flags 
Siruper måfte hälla mycket mera jord, än det 
cryftalliferade Sockret, år af berednings-fättet 
att Huta, ehuru dcrpå icke något enkom prof 

d- blif- 



234 1783- 4*& Sept. 



blifvit gjordt Det år ock troligt, att den 
kalk-jord, fom åtföljer Sockret, icke åtföljer 
Socker-fyran på annat fått ån i förening och 
med tillhjelp af det oljaktiga uti Sockret. Att 
biifva öfvertygad hårom, anftåildes 

$ jette For/oket. 
Fint Socker uplöftes i deftilleradt vatten , 
tills det bief helt tjockt, fom Sirup. Sedan 
uplöftes ren Socker-fyra i dylikt vatten, och 
flögs tåmmeligen ymnigt uti berörde Socker- 
uplösning, fom dåraf fick en ganfka angenäm 
fyrlig fmak, fäfom då Citron - fyra blandas 
med mycket Socker. Efter någon ftund och 
då ånnu mer vatten tillkommit, tycktes up- 
lösningen biifva något mjölkig, till tecken att 
den tiilflagna Socker-fyran förent lig med kal- 
ken till ett hvitt falt, fom icke kan hålla lig 
uplöft, utan gör den eljelt klara uplosningen 
på det fåttet dunkel, och föker att komma till 
bottnen. Sådan grumling händer icke, om 
Socker-uplösningen aldrig få mycket utfpådes 
med vatten, ej heller om Vitriols-fyra flås dår- 
uti? få mycket jag ånnu kunnat finna. 

Anmärkningar tid Afteritt Genus , 
Af 

A. J. RETZIUS. 



Man har tillräckliga (kål att förmoda, det 
vattnets Invånare åro til arterna fögä fär- 
re ån jordens. Når allenaft Nordifika vattnen 

hyfii 



178 j. zfiti A ug, Sepi. 235 



hyfa få många $ dem mari redan känner^ hvad 
flkall man il a ta for hela Verids-rymden ? Hådé 
Riddaren v. Lin Ne bott få nåra häfs-ftrandeh 
forn Öfterfjön, vifferligeri hade hans Claffis 
Vermium fatt ett helt annat utfeende. Men 
äflågfenheten ifrån det egentliga hat vet våide^ 
ätt.hari fållan fick fe andra, ån fådaha fpéci- 
mina, forn antingen voro törrkade eller iSpi- 
ritu Vini förvarade, altid lifiofa. Föijderfie 
deraf hafva varit oundviklige, och den förfi 
tilviter denne ojämförlige och odödlige Mari- 
nen dé ofullkomligheten forn ibland hans Ver- 
mes finnas, år antingen ityrd af tadelfjukaj 
eller vet han éj fjelf , hvad han tadlar» , 

Jag har fett oeli hört många, förri befkår- 
mat hg öfver de hopblandade citationer vid 
Genus Afteriae utur Linck. Men jag firiiier; 
mig lått deruti. Hvarken Linck, FiScher et- 
ler Hildepkänd föritodo Natural - Hiftpriéil j 
torre Sjofljérnor hade de ät teckna öch be» 
fkrirya ; arbetet år fålundä ganfkä felaktigt* 
ånfkönt af nog vårclé derföré, att det litgot 
det enda vi ege äf den arten. Herr LiNNé ha- 
de åfven iiflöie fubjeåer, och öfullftänäigä 
teckningar gjorde honom 1 villrådig. Deräf håfs 
flyta de repeterade citationer.' 

En refa -till Vålira Kiifteri af Skahé^ JiVåf* 
åfl jag hade tiifälle, att obfervera några äHéf 
öiöiijernor lefvande, och anmärka dé forafi= 
Öringar, de under tprrkningen undergå 5 häf' fätl 
mig i ftånd* att något förbättra eh del äf t\é 
tvivelaktige citationer i Sylternate Naturfé ecL 
XII. och jag nyttjar fammä tillfälle 3 for af i" afe 
ven tillägga fåttelier vid några flére' arter 5 d^ol 
jag eger i min lilla famiing; Blifver denna ifå 



236 1783- j2T*té 



gång talrikare på arter, få torde jag framdeles 
fullfölja ett få nyttigt fom angenämt arbete. 

Som allmänna byggnaden af detta Hägte år 
nogfamt bekant, vore det öfverflödigt , och 
utom defs från mitt ändamål afvikande, att 
noggrant befkrifva hvar art. 

§. 1. 

t Asterias rubens L. år den allmännafte 
och måft föränderliga arten. Den fkiljes lått 
ifrån de andra, dels genom aculei folitarii , 
dels derigenom, att intet fpecies, fom jag kän- 
ner, lemnar en få bred ränna i Itrålarne, når 
de torrka, h vilket troligen kommer deraf, att 
den har 4 rader tentacula i hvar ftråle, h vil- 
ka tillika åro tåmmeligen tjocke. Hos Linck 
finnas flere varieteter deraf, nämligen: 

Linck T. 7. f. 9. - - T. 9 & 10 f. 19 - - 
T. 11. f. 15. - - T. 14. f. 23. - - T. 15 & 16. f. 
18. - - T. 30. f. 50. - - T. 34. 'f. 55, 58. - - 
T. 35. - - T. 36, f. 61. - - T. 37, £ 67. - - 
T. 40, f. 70. 

Obf. 1. Gerna kunde, i nomine fpecifico, 
fem-talet, få fom ftrålarnas antal, införas, ty 
ehuru det år föränderligt imellan 4 och 6, fin- 
ner man dock knapt en ibland 500 med annat 
antal ån 5 /trålar. 

Obf. 2. Aftcrias glacialis L. har jag icke 
fett; men de derunder anförde citationer uti 
Linck höra vilferligan icke tillhopa, ty T. 32. 
f. 52. hörer til A. päppofa T. 38, t. 6g. är ett 
fårfldldt fpecies från T. 7, f. 9. T. 35, f. 60. och 
T. 36, f. 6r. År T. 38, f. 69 den råtta glacialis, få 
är den åfven ett diitinéi fpecies; i annat fall 
bor den, efter min förmodan, räknas till va- 
rieteter af A. rubens. 

cl, Aste- 



1783- sful* ^ U S- Sept 237 



2. Asterias fepofita ftellata, radiis quinq. 
teretibus fubtus reticulatis : fupra aculeatis : 
aculeis pe&inatis. 

Finnes vid Torekow, faft nog liten. 
Linck t. 4, f. 5. - - t. 9, f. 16. - - t. 30, f.62. 

3. Asterias endccal^ ftellata, radiis novem 
imdique aculeatis, aculeis peétinatis. 

A. afpera Mull. Prodr. Zool. Dan. 5 
Linck t. 14 , f. 25. - - t. 15 & 16 , f. 26. - - 

t. .17, f. 27. 

Finnes vid Torekow, allmänt med 9 ftrå- 

larj jag har icke fett den variera fom Herr 

Muller. 

Obf. 1. Alle aculei åro peftinati, de ftorfta 
karnmarne fitta i 2 rader på ömfe fidor om 
tentacula. 

Obf. 2. Rumph. Thef. t. 15. f. F. horer one- 
keligen till denna art, men år flat. 

4. Asterias pappofa L. ftellata, radiis tre- 
decim; undique aculeata, aculeis fubtus peni? 
cillatis : fupra peftinatis. 

Linck t. 32, f. 52. - - t 34, f. 54. 

Finnes åfven vid Torekow, allrnännaft med 
13, fållan med 12 fträlar. 

Obf. z. Linck, t. 17. f. 28 lårer vara en an- 
nan art, 

5. Asterias aranciaca L. ftellata, radiis 
quinque, fubtus aculeis apice ftellato-echinatis 
confertis, margine articulato aculeato. 

Linck t. 4, f. 14, faft taggarne i kanten 
felas. t. 5 & 6 , f. 6. - - t. 8, £ 12. - - t 27, 
f. 44. Fås likaledes vid Torekow > men fållan. 

Obf. 1. Linck t. 23, f. 38. och t 36, f. 63. 
höra till ett annat fpecies. 



¥783. Ä Atig. Scpt. 



Obf. 2. Tab. 9 , f . 3 i Mufeo Te ill ni ra: o |f 
ganfka felaktig, om den fkulle hora till detta 
fpecies, och föga båttre ån figuren i XorrfLe 
Selfk Skrift. 4. D. t. XIV. £ 3. 4- taft belUifc 
ningen är god. 

6, Asterias fnembranacea , frellata pentago- 
ra, utrinque tuberculis peclinato-aculeatis hi« 
fpida, fubtus öbftis 5 elevatis convexi-. 

Iffäii Medelhafvet. Lin ex t. 1, t. 2. 

Stjeman år fem-iidig, torrkad tunn fom en 
hud, på ömfe lidor beftrodcj med fmå, i or- 
dentliga rader fiftandé knölar , hvilka hafva i 
andan fmå kammar af 2 till 5 taggar. Cen- 
trum år på under-hdan nedtryckt i form a; en 
fem-bladig ros, h varifrån 5 rundade uphög- 
ningår lopa till ftjernans fpetfar, få att den 
liknar en A. Ophiura, hvars itråiar vore med 
en hinna hopbundne. 

Asterias grånikläris r fiellata. pentago- 
na. inermis, utrinque teffelato granulata, mar- 
g^ne articulato. 

frän St, Croix. Ltxck t 13, f 22. 

Stjernan är iem-hdig, och fä val under fom 
pfver klådd med fmå orediga rutor, h\fclkas 
yta § beftrödd med fmå g.atta knappar fäfom 
j-unda gryn. På under-iidan har den 5 nå gol 
$ t orre flata rutor, hvilka i kanten åro intrt- 
ia.de af dylika gryn. Stjernans kant år in* k 
fa^l af 2 rader näftaji fyrkantige, något kull- 
rir ; e, fmå flåUi fköldar, hvilka -åfveniedes åro 
infattade af fmå* gryn. 

■>Q[\f. /. Huruvida Linck, t. 23, f. 3-. och 
g E> 4, i. 39, t. 27, f. 45. fom tvekaf vara at en art, 
h$rg i:, it, år ofukert. 

& 2. 



J783- <^»/- <4kg> Sejpu 239 



§. 2. 

Afterias Ophiura, aculeata och ciiiaris L. 
åro genom citationerne utur Linck fä borrt- 
blandade, att de fvårligen åtlkiljas ; men fåfom 
jag fattat Riddaren v. LiNNes mening, kunna 
de kanfke på följande fått lättare fkiljas. 

8. Asterias ophiura radiata, radiorum pe- 
(ftinibus appreffis, difco pentagono tunicato. 

Linck t. 11, f. 17. Ifrån Medelhafvet. 

Difcus år fem-kantig, öfverdragen med ea 
fmåknottrig hud 5 inga fjäll eller rutor fy- 
nas, utom 5 fned rutiga fkifvor ikring mun- 
nen. Strälarne äro långa, trinda, hafvapå un- 
derfidan fpåntåckte (imbricafte) fjäll, h vilka i 
kanten åro knapt mårkligen infkurne. Öfre 
fidan är täckt af en rad fyrfidiga flkifvor, och 
på fidorne ligga tätt ättryckte fmå kammar med 
8 a 9 tänder, hvaraf ftrålarne kännas (krafti- 
ge, når man med fingrarne fhyker från fpet- 
larne. 

9. Asterias ciliata, radiata , radiorum pe- 
ctinibus patulis , difco fqyamato, levi, pen- 
tagono. 

Finnes vid våftra kuften af Skåne ånda til 
Sundet. Fäs riaftan aldrig hel, for ftrålarnas 
fkorhet. 

Linck r. 2, f. 4. - - t 22, f. 35? 

Difcus år fem-kantig, platt, och har om- 
kring munnen 5 afiangt rundade fkifvor, och 
omkring dem fmå fjäll af obeftåmd fkapnad. 
Pä under-ljdan har den 10 ftorre aflanga \ och 
flere fmårre fkifvor af föränderlig fkapnad.' 
Strålarne åro på qnder-fidan kullrige, ofvan- 
på platte, beklådde rundt omkring med 4 ra- 

Q_4 de * 



240 1783- *f u t* ^ U S- Sept. 



der fjäll, hvilka med kanten ligga öfver hvar- 
andra. Bägge ii do -rändernas fjäll hafva i kan- 
ten fmå 3 å 4 tandiga kammar , hvilkas tän- 
der äro mindre tilltryckte ån de förras, men 
korrtare och mindre utftående ån den fölijan- 
des. 

IO. Asterias aculeata radiata, radiorum pe- 
ftinibus divergentibus, difco orbiculato , fqua- 
mato , muricato. 

Fins till flor myckenhet med den förra. 

LlNCK t. 20, f. 42. t. 40 3 f. 71. 

Difcus år rund, något högre ån den för- 
ras, har på under-fidan mänga fmä fjäll , af 
hvilka 6 mitt uti formera en ros, och ifrån 
den gå åt kanten 10 rader ladane fjäll. Im-el- 
lan defTe fenare fitta tått fmå gryn, hvilka mot 
kanten blifva högre och åntcligen öfvergå til 
fmå taggar, hvarmed åfven den lilla delen af 
difcus, fom på öfverfidan fynes , år befatt. 
Omkring munnen fitta 5 glatta fikifvor, fom 
hvardera beftå af trenne, och af deffa år det 
ftörfta fnedrutigt. Strålame åro på Under-fidan 
kullrige, med en rad fjäll, af hvilka de ftor- 
fta åro i kanten knottrige. På öfre fidan pist- 
ta och fyrkantiga fjäll, fom åro aldeles flata 
och glatta. Kammarne på fidorna beftå af 5 
till g tänder, längre ån de föregåendes, och 
måft i råt vinkel utftSenäe. 

Obf. 1. Arece 5 deprefice har jag på flere 
exemplar lefvande och döda ej blifvit varfe. 

Obf 2. Ltnck t. 26, f. 43. - - t. 27, f. 46, 
- - t. 34, f. 56. - - t. 37, f. 65. höra icke till 
någon af deffa arter. Rum PH. har i fin The- 
fauro 1. 15. 2:ne figurer på Afterias radiata, men 
ia illa gjorde, at man ej kan urikilja til hvad are de 
höra. §. ;. 



1783- sful Aug. Sept. 241 



Under Afterias peftinata äro åfvenvål tvån- 
ne arter hopblandade, eller rättare fagdt, defi- 
nitio fpeciei fådan , att den innefattar tvånne 
fpecies, nämligen peclinata och tenclla. 

it. Asterias m^//^, radiata, radiis duplica- 
tis : fuperioribus quinque bifidis .peétinalis : in- 
ferioribus filiformibus, geniculis incraffatis. 

Från hafvet vid St. Croix. 

Denna år hvit, mycket fpådare ån den föl- 
jande, och det fom nufvudfakligen charafte- 
riferar den, år : att Itjelkarne hvarpå de 5 paren 
fträlar fitta, åro längre ån på den fölljande y 
att alle led-gångarne äro tjockare ån lederne 
och rundt om förfedde med en fåra 5 att hvar 
annan led har ett par trådlika utflkott Ingen 
märklig difcus. 

J2. Asterias pecli?tata L. radiata, radiis 
duplicatis, iuperioripus qvinque bifidis pecli- 
natis : inferioribus filiformibus paucioribus, ge- 
niculis reqvalibus, difco fupra levi. 

Från Oftindifka Hafvet. Linck t. 37, f. 64. 

Difcus är platt, fiörre ån på den följan- 
de, utan knottror. Strålarne 5 par, med knapt 
märkliga ftjelkar. Lederne jämnt aftagande , 
hvardera af 2 fneda tre-fidiga fjäll på under- 
fidan, har i kanten ett par trådlika tandade 
utfkott. De undre ftrålarne, åfven led-fulle , 
mycket korrtare, 10 å 14 till antalet och flu- 
tas med en liten genomfkinlig klo. 

13. Asterias multiradiata L. radiata , radiis 
duplicatis : fuperioribus decem palmato - fub- 
quadrifidis peélinatis: inferioribus filiformibus 
pluribus^ difco granulato. 

Q^5 Från 



242 1783- $H dug. Sept. 



Från famma ftålle fom N:o 12. 

Linck t. 21, £ 33. - - t. 22, f. 34. 

Difcus mera nedtryckt, of van på grynig. 
Öfre frrålarne 10, hvardera åter 3 - 4 klufven, 
fa att de inalles åro imellan 30 och 40. Hvar- 
annan led har ett par tråd-lika tandade utfkott. 
Hvart fjäll i lederne år i det nårmafte jämn- 
bredt. De undre fträlarne lika dem på N:q 
12; men på mitt exemplar 23 till antalet, och 
flutas äfven med fådana klor, fom på den 
förra. 

t 4. 

Under Afterias Caput Medufe finner jag 
två om icke tre arter till ett och famma fpe- 
cies hånförde, hvilket troligen hårrörer deraf, 
att Herr von Linnc allenalt betraktat den all- 
månnafte arten. 

14. Asterias Caput Medufa, radiata, radiis 
dichotomis, difco radiisque granulatis, öre de- 
preflb, 

Frän Medelhafvet. Linck t. 18. & 19. 

Grå till fårgen. Munnen omgifven af en 
djup måft rund nedtryckning , ifrån h vil- 
ken åt radii gå 5 intryckte hvita ftegar (figu- 
rs fcalares) med nedtryckte hål på fidornä. 
Den förlta nedtryckningen fom år nårmait 
mii nnen har 2 uphögde puncler. Dylike men 
tillika genomborrade rinnas åfven i de på fidor- 
nä om itegarna éärände hål , men icke inom 
ftegen. Stegarrie förfvinna i för A a dichoto- 
mien, och de följande ramificationer hafva i 
öfra kanten 2 uphögde ronder med fmå kam- 
mar af forlt 2 och ledan 3 tänder. Utan iör 
kanten af munnens nedtryckning Utter en af- 
läng porös knapp, fom fvarar emot den, fom 



1783- o¥ u l- ^ u S- Sept- 243 



finnes pä under -fidan af Afterias rubens. 
Sidorne af fjelfva difcus åro måft perpendicu- 
lare få att då man fer den ofvanpa, blir man 
knapt v ar fe de 10 fneda opningar vid lidorna 
af ftrålarnas början, dem jag tror vara apertu- 
r^e anales. De 10 Cofte, fom finnas pä under- 
fidan äro måft platte, och likfom fnedt af brut- 
ne, dar fprfte dichotomien tager vid, for of- 
rigt likfom hela djuret fulllatt af fina grynlika 
knpttror. 

15. As t ert as Euryaky radiata, racliis dk 
chptomis, difco papillofo radiisque granulatis 9 
ore iubelevato. Från Caput Bonas Spei. 

Linck t, 29 & 30. f. 48 & 49- Rumph. 
Thef t. 16. 

Rödgul til fårgen , med långt fmalare ftrå- 
lar. Munnen något litet uphögd med 5 fex- 
fidiga glatta nedtryckningar , ifrån hvilka lika 
fä många flata bruna uphögningar gå till 
alla ftrålarnas grenar och följa deras öfra fida. 
Kanterne af denna uphögning begynna ftrax 
på fjelfva difcus att hafva fmå kammar, förll 
med g, fedan med 4 tanden Nedanom dar 
deffa kammar begynnas, blir man v ar fe et par 
fina hål, och fådane finnas, fedan vid in ra fi- 
dan af de lörfta kammarna. Detta år tåmme- 
ligen v51 utmärkt i Rumphii figur. lena kan- 
ten af den femgrenige uphögningen år en li- 
ten bar flack, med flera fmå genomftungna 
hål. Sidorna af Difcus åro fneda, fä att alla 
10 aperturae anales vifa fig, når man fer ofvaa 
ifrån. Få undersidan har Difcus, åfven fom 
den förra, 10 Golte, på hvilka till ett ovifsfc 
antal och i ovifs ordning fitta uphögde papil- 
jer med mörkröd baiis. Sadane papiller fim- 

nas 



244 *783- of u t dug. Sept. 



nas åfven på {trålarnas förfta och andra rami- 
fication. For öfrigt år difcus, papiller, ftra- 
lar på utfidan täckte med mycket fm å, tätt hop- 
fittande knottror. 

Obf. i. Linck, t. 20. f. 32. år förmodligen 
ett från bågge de/Ta diftind ipecies. 

Ttterligare Anmärkningar om Afterier, 



& fterias caput medufe finnes icke al I ena ft i 
Medelhafvet, utan i de Indifka hafven nå- 
ftan öfver allt vid Java och flere öar, famt i 
mari sethiopico, i fynnerhet vid Goda Hopps 
udden. Ifrån defsa orter fåndas fpecimina torr- 
kade ofta til Europeifka Cabinetter. Deffa djur 
bekommas ftundom, då ankar-linan på (kep- 
pen upvindasj men om de {kola vara vackra 
och ofkadde, böra de finnas af Fifkare, fom 
fara längre utåthafvet ifrån landet 5 med myc- 
ken varfamhet fångas, att ingen led afbrytes 
eller djuret för mycket inböjer och in- 
vekiar fina ytterita och fmafte grenar ; 
fedan behörigen val torrkas. Vid Goda 
Hopps udden betalas ett dylikt Med u fe huf- 
vud ailmånnalt med 6 ända till 10 R:dal. 

När djuret år lefvande ellet nyligen dodt, 
är det rödaktigt eller ftarkt lif-fårgadt, men 
blir efter torrkningen blekare, och om det t&x 
torrka i fol-fkenet, blir det hvitt fom kalk. 
Torrkningen är den kinkigaite af alt, at dju- 
ret ej må rutna, och at ingen af defs fproda 
grenar mS albrytas. Strax 



Af 

C. P. THUNBERG. 




1783- sf u l* Sept 245 



Strax efter djuret dödt, böra pä ett ftörre 
fat grenarne fa mycket utbredas, fom man 
åftundar djuret tili ftorlek. Sedan bör torrk- 
ningen fke få häftigt, fom möjligt år, dock 
livarken i fol-fkenet eller i för mycken fkug- 
ga. Sattes det afiides i fkuggan, går det förr 
Giver tiil forrutnelfe, ån torrkning, och fåttes 
det i fullt folbadd, deliquefcerar det. Båfta fåt- 
tet, fom jag af flere forfök funnit, är, a t fat- 
ta det ej långt frän ett ftålle, fom uplyfes af 
fölen, dock likväl uti fkuggan och dar vädret 
får fpela fram. Flere dagar, ftundom en hel 
vecka, åtgå altid till detta makaiofa och för- 
underliga djurets torrkning , h varvid man i no- 
gafte måtto bör agta fig före, att ej ftöta , el- 
ler hSrdt, utan med ytterita ömtålighet hand- 
tera det; ty, fom de yttre grenarne åro tun- 
nare , fa torrka de fnaralt och de inre tjockare 
efterhand: de redan torrkade blifva fpröde och 
gå lått utaf, men i fynnerhet äro de benägne, 
at lofsna juft vid det ftållet, dår grånfen år 
imelian det redan torrkade och det ånnu otorr- 
kade. Detta år få angeläget, at i agt taga, at 
man icke en gång, under torrkningens påftå- 
ende får uplyfta eller vånda djuret, uti hvilket 
då blir en fådan uplösning (diffolution), at det 
nåftan år fom ett gelée och hänger icke tillhopa 5 
men om det får blifva orubbadr, hårdnar det til och 
blir fammanhängande, famt behåller den {fäll- 
ning , i h vilken man lagt och utbredt detfamma, 

Dä djuret val hunnit torrka igenom och öf- 
ver alt, år det väl något bräckligt, men låter 
likväl til ofverfåndning inlägga fig i en fårfkild 
dertill gjord dofa, fylld med bomull. 

Den, fom icke har tillfälle, at långe uppehålla 
fig med detta vackra och rara djurets ans , på 

nyfs 



246 i-S3- S:pt. 

nyfs befkrifna fått, kan lågga det i bränvin, 
och når det deraf år genomfuget, låter det He- 
tare torrka lig. 

Det famma, fom år fcgdt om delta djurs 
torrkning, gäller åfven om alle andre af Aite- 
rias och Echinus , i den mon, de. år o mer el- 
ler mindre flora och kottiulla. 

At förut lägga fådane djur. fom man vill torr- 
ka, men fom lått rutna, uti fpiritu vini, år icke 
nägon galen method. Härigenom torrkas fmårre 
fyrfotade djur s Foglar, Amphibier, Fiflsar och 
ftörre Inleder långt bättre , ledan de legat förut 
långre eller korrtare tid i fpiritu vini 3 utan atgif- 
va ifrän fig den vidriga rutna {tanken, fom fyller 
rummet och ditlockarDermeft.es lardarius, at låg- 
ga lina ågg. Jag har ock funnit, at torrkade djur, 
fom förut legat i fpiritu vini, brånvin eller arrak, 
varit .fagfriade ifrån mal efteråt, och at hare-ler 
fjädrar af törrutnelfen ej lofsnat. Når man lågger 
flere djur i bränvin tilhopa i ett fat i fynnerher* 
bör man likväl taga i agt den forligtighéten, att 
infy hvart och ett djur iirfkildt i en dertill läm- 
plig och lagom lior linne-påfe, fom hindrar, un- 
der" det kårlet transporteras, djuren at ftöta mot 
h varandra, at ihopfnårjas och at losfkaka hår, tjä- 
drar eller någre at dels fmårre och finare kropps- 
delar. 

Bejkrifning på en Halkm^Ma/ki 



CLAS B JERKANDÉR, 

Comrmniftcr i G&thene Färfemliog vid Skara. 



M 



nge Xattirai-Hiftorici hafva bemödat fig, att få 
den&Ldkeflj fora ar ibland Hallon (Rubus Idxus) 

na 



1783- £? ul - ^ U S- Se Pt- 247 



till fullkomligt Infect, men det liar altid mifsly ekats 
dem, emedan de ej tilbörligen kunnat utforfka, hvad 
for ett ftålle malken väljer till at undergå lin förvand- 
ling. Man har låtit honom ligga uti Bären ; man har 
fatt till honom löf och ftjelkar af Hallon-Bufkar, men 
han har ej utvalt någon af delTa faker till Vinter- 
quarter, utan blifvit om höften dåd. Äntligen fann jag 
pä det rådet att lägga till honom i Glas-burken 12 tun- 
na Korsbars-barkar, den ena ofver den andra, och på 
det de altid fkulle ligga faft och ftilla, omviklades alle- 
fammans med tråd. Denna anftallt behagade Malkarna 
fa mycket, att de ftrax trängde fig in imellan barkar- 
na och blefvo dår qvar ofver vintren, förvandlades fe- 
dan, innevarande år, uti Maj, till Puppor; utur hvilka 
den 1 Junii fullkomliga Infeäer framkommo, juft fam- 
ma dag fom Hallon-bufkarne begynte blomma. Sedan 
voro deffe Infecter , både i Hallon- och Åkerbärs-blom- 
morna, få långe de florerade, fynlige. 

Mafken år 1 linjer lång. Hufvudet hornalitigt. Sex 
fpitfige och hornaktige framfottéf. På ryggens alla le- 
der åro gulaktige figurer, af fadan fkapnad I , uti hvil- 
ka går längs efter ryggen en mörk linje. Sidorne och 
buken åro ofver alt hvitaktige* Sifte leden vid ftjerten 
har 2. upftäénde fmå taggar. Några korrta hår fy nas 
med Microfcop ofver hela ryggen. När larfven vidro- 
res eller blifver fkråmd y lägger han fig i ring. 

Puppan år af vanlig fkapnad med de andre coleop- 
tera. - - - Infecten torde få kallas 

Anobium atYitm: totum atrum, Cotpus lineari-ob- 
longum, nitidum, glabrum, hirtum, drciter lineam lon-, 
gum. Antenna filiformi - clavatse feu moniliformes, fen-- 
lim craffiores, thöracis longitudine. Thorax convexo- 
planus. Elytra mollia flexilia. 

Ehuru man finner Malken ibland afplåckade Hallon, 
åro likväl, efter gjorda anmärkningar, icke de egentli- 
gen hans foda, med hvilka han allenaft följer, då de af- 
hamtas, utan han fortårer någon del af fältet, på hvil- 
ket Hallonen Utta. 



FÖR- 



FÖRTECKNING 
på de Ron, fom åro införde i detta Qyartals 
Han dlingar. 

Pag. 

T. åkorrt utdrag af dagliga MeUordogiJka 
**- Obfervationer , gjorda i Stockholm, ar 
17 SS och de f 611 j ande , till och med 1764 , af 
Pehr Wargentin - 169 

2. For fak, till at finna den nyligen uptäckta 
Planetens Element er , af Er. Prosperin - 178 

3. Förf ok till en ny inrättning af Eudiometer, 

af Joh. Carl Wilcke - - 190 

4. Jheorin om Spiral-Pumpen ; (2:a Fortfätt- 
ningen) af Henr. Ni c änder - - 202 

5. Ledi Paluftris kraft emot Lepra, ytterligare 
bevift pa K. Lazar ettet, af J. L. Odkelius 224 

6* Under f ökning 9 huruvida Kalk-jord ingår 

uti Socker, af P. J. HjELM - - 227 
*j. Anmärkningar om Afteria Genus, af A. J. 

Retzius - - 234 

g. Ytterligare Anmärkningar om Ajrerier, af 

C. P. Thunberg. - - 244 

9. Eefkrifning på en Hallon - Majk , af Cl AS 

BlERK ÄNDER - - 046 



K o isr g l. Vetenskaps 
ACADEMIENS 

NYA HANDLINGAR, 

FÖR MåNADERNA 

OctobeRj November, December, 

ÅR 
PRESES 

Herr NILS M ARELIUS. 

öfver-Direfteur vid Landtmåteriet. 

Gä/ande Ämnens Nytta vid Åkerbruket 

L Om Örters F5da. 

x - §• A tt Örter icke hämta fin Föda af Mi- 
f neral- riket, vifar nog deras forfla 
tillväxt af Emuljimer, uti hvilka fadana ämnen 
ieke finnas. 

R % % 



^5° J 783* Nov. Dec. 



2. §. Deras fafta delar alftras, likfom kott 
och ben uti dåggande Djur, innan deffe för- 
tärt något annat ån mjölk , fom åfven år en 
flags Emulfiotu 

3. §. Således måtte både Djur och Örter, 
i kraft af fin byggnad, fjelfve förmå att bere- 
da det Salt, den Jord, den Fetma, den Me- 
tall, fom af dem igenom konft vinnes. 

4. §. De i vår tid uptåckte Attractions- 
Lagar vifa, til ofverflod, huru fafta kroppar 
af flytande och fiygtige Partiklar upkomma och 
famman (åttas. 

5. §, När ock de måfte kroppar , med til— 
hjelp af Eld, Luft och Vatten upiöfas uti ll- 
dana beftånds-delar, fä felar icke åmne til nya 
fammanfättningar. 

6. §. Af få fina och flygtige Partiklar må- 
fte åfven Örterna betjena fig til beredning af 
fina fafter, til byggnad af fina Organer. 

7. §. Deras trånga och nål tan omärkliga 
porer uteltånga icke mindre jordifka ån alla 
andra gröfre Partiklar, hvaraf de fäledes icke 
födas. 

8. §. Deremot år Athmosphéren altid full 
af flygtige åmnen , fom tilforene utgjort Or- 
ganisa kroppar. 

9. §. Sådäne famlas val uti rägn och dagg 5 
men fafcnas aldrig uti den lifgifvande Ath- 
mosphéren. 

10. §. Anmaikn. Hr Mustels Forfök vifa, 
det grenar af en frufen ftam b:ide blommat 
och burit frukt, dä de midt i vintren blifvit 
införde i Drif-hiis (Orangeriet hvaråft de in- 
gen annan föda njutit, ån af de där förefallande 
dunder. Se hans Traété d$ Vegetativ** Paris 
1732. 8-vo. 11. §. 



1783- 0&. Nov. Dm. 251 



it. §> Deraf följer, at Tråd och Örter ic- 
ke mindre igenom blad ån rötter famla det 
fina och flygtiga underhåll, fom fordras for 
hvarje deras led, hvilken aldeles liknar Po- 
lypens. 

12. Igenom Oculering och Ympning 
fkulle icke Örterna förmå at andra och öka 
den faft, fom af en främmande ftam århålles; 
om icke nya ämnen utur luften tilkommo. 

13. $. Örterna målte fåledes draga fin fö- 
da af fina, flygtiga och luftlika ämnen och 
ju/t fådana åro de, fom fornåmligaft igenom 
gåsning upkomma. 

IT. Om Gärning. 

14. §. Gärning år en fadan uplösning af 
organifka kroppar , hvarigenom rhlogifton 5 
Syra och Alkali affkiljes och flutligen intet 
fporr finnes til deras förra utfeende , lukt , 
fmak eller ikapnad. 

15. §. Denna förändring år få hemlig och 
förborgad, att man ånnu icke vet, om före- 
nämnde ämnen , under gåsningen utviklas eller 
produceras. 

16. §. Ty uti Såd och Drufvor, uti Mjölk 
och Blod mårkes icke det Brånvin, den Ätti- 
ka, eller det Alkali, fom, efter gåsning af dem 
århålles. 

17. Men det vet man, att igenom gås- 
ning upkommer förft Phlogifton, dernålt Aci- 
dum och fift Alcali Volatile, under det Orga- 
nismen ju längre defs mer förflöres. 

18. §. Anmdrkn. Af Djurens flemmiga de- 
lar kan det brännbara och fyran icke altid 
fångas, emedan de häftigt öfvergä till den 

R 2 högfta 



2 5 z I 783- 081. JVov. Dec. 



högfta grad af gäsning, fom kallas Forrutt' 
nelfe. 

19. §. Imedlertid åro Gåsning och Förrut- 
nelfe de ypperfta medel til kroppars upplös- 
ning uti de aldrafinafte och flygtigafte delar. 

20. §. Gäsning (14. §.) befordras igenom 
ett vifst mätt af värme, luft och vatten ; men 
hindras af brifk på fådana åmnen. 

21. §. Innan Svenfka Thermometren upp- 
ftigit till 12° (dä vår andedrågt förft fkonjes) 
uppkommer ingen gåsning, förr gro icke hel- 
ler våra vanliga åker- växter; hvilka af en allt 
for ftark värme och köld dödas. 

22. §. Men de måfta hinder för Gåsnin- 
gen, kunna vid åkerbruket, med litet befvår, 
förekommas. 

23. §. Brift pä Värme kan ofta ärfåttas ige- 
nom fådana åmnen, fom gala med värme , 
och ofverflödig hetta kan igenom vattning af- 
hjelpas. 

24. §. Brift på Luft årfåttes igenom åker- 
jordens afpaffade löshet och vädrande, me- 
delft plöjning och kupning, med fmala och 
ryggade tegar. 

25. §. Brift på vatten förekommes igenom 
en fådan jord-blanning, fom långil qvarhåller 
nödig fuktighet, och det öfverflödiga vatt- 
net kan igenom diken och ryggar afledas. 

26. §. Det obegripliga ämne, fom fåtter 
Deg och Vört uti gåsning, kallas egentligen 
Qåfii men fom den år allt för koftbar, att uti 
åkerjorden använda; få mäfte man där betjena 
fig af andra åmnen, under namn af GöJ/J. 

27. §. Annuirkn. Herr Thom. Henry hat 
val upptäckt ett lätt, att tillreda Galt af Mjöl 

och 



i7§3- Otö* Növ. Dec. 253 



och Vattens måttning med ymnig Luft -fyra; 
men hans ehuru nyttiga fynd år ännu icke 
låmpligt till vårt Åkerbruk. Se hans Methed 
of Preferving \oater at Sea 3 and ^reparation of 
ärtificial ycaft. Warrington 1781. 8-'0 fid. 25. 

2g, §• Imedlertid år ingen {lags åker-jord 
få fin , att hon bevisligen ingär uti Örterna, 
utan tjenar måft til rotfåfte och qvarhållande 
af den värme, den luft och den fuktighet, 
fom til gåsning årfordras. 

III. Om GodfeL 

29. §. Våra hemtamde djurs fpillning (de- 
ras fkarn och urin) har, ifrån urminnes ti- 
der, varit famlad och vårdad , fom en ftor fkatt, 
i anfeende til dels lätta åtkomft och ftora be- 
nagenhet att gåfa. 

30. §. Alla faftiga Örters och Djurs de- 
lar, fom icke blifvit nyttjade till de hemtam- 
de djurens föda, hafva icke heller utan fkål 9 
blifvit använde til förökande af jordens frukt- 
barhet. 

31. §. Afka, kalk och mergel berömmas 
icke af annan grund, ån att de upplöfas med 
en måttlig värme, hvarigenom gåsning befor- 
dras, och måtta Mineral-Syran. 

32. §. Men ehuru väl en fkicklig blanning 
af lera och fand qvarhåller nödig fuktighet, 
utan at uteftånga luft och värme ; få behöfver 
hon likväl , at tid efter annan förfes med nya 
Gåsnings-åmnen. 

33. §. Sådana åro, utom Djurens fpill- 
ning ( 29. §. ) allt affkråde af Djur och Ör- 
ter, allt hvad fom tjenar till gåsning och för- 

R 3 rutt- 



254 i?83- Nov. Dec. 



ruttnelfe. Se Priestley's Obfervttiont on dif- 
ferent Kinds of Air. London 1-72 &Cs g ; vo. 

34. §. Men gåfande (brinnande) godfel 
gäfer icke allenaft enfam, utan f orfåtter äfven 
i gåsning och förruttnelfe fådana ämnen, fom 
åro dertii mindre benägna. 

35. Anmarht. De tjockafte grenar , få af 
Barr- fom Lof-fkog ruttna fnart uti en fam- 
ling af godfel eller urin. Se k Socrare Kuftiquc 
eller Wirthfchaft eines Pkilcjopbifcben Baners. Zu- 

rich 1761. 8-vo. 

36. §. Huru mycket gåfande godfel be- 
fordrar en frodig våxt, fynes balt på den (ad, 
fom kommit att gro i gödfel-hogen , hvarålt 
hon får få många itjelkar, blad och blom- 
mor, att hennes frö icke hinna til mognad. 

37. §, Svartmylla bellär af forruttnade Djur 
och Örter; men enar deffe ännu icke b Ii t vi t 
mer förftörde , ån att fporr märkas till deras 
organifka byggnad; fa innehåller hon nog äm- 
ne til gåsning. 

38- §. Anm&rkn. Denna jord är få drifvan- 
de, att hon, til vanlig täthet befådd , gifver mer 
halm, ån frö, hvilket altid händer då gasnin- 
gen år alt för ftark. 

39. §. Således kan en åker ofver behof 
gödas och den annars fördelaktiga gåsningen 
dar til en fkadlig högd updrifvas. 

40. §. Imedlertid finnes håraf, huru god- 
fel, få fom det för åkerbruk tjenligalle åmnet, 
aldrig nog kan famlas och vårda \ 

4r. §. Anm. Man må fkryta, fä mycket man 
vill med det Tulliflw Ikeroroketj fä blir icke 
defs mindre en vål inråttfd fainiing af godfel, 

hvad 



1783- OSt. Nov, Dec. 255 



hvad hon i alla tider varit, en Guldgrufv* för 
Landtmannen. 

IV. Om Godfelftider. 

42. §. Sedan det redan år bevift, huru 
mycket gåfande ämnen bidraga til frodig våxt 
och det företräde, fom gödfel har framför al- 
la andra gåfande ämnen. 

43. §♦ Återftår nu att, i anledning af fö- 
renämnde grunder, vifa , huru gödfel bör fam« 
las och förvaras. 

44. §. Att åkerjordens flitiga öppning för 
Athmosphérens åtgärd mycket bidrager til fro- 
dig våxt, kan icke nekas. 

45. §. Men att den famma, i långt ftörre 
mon, igenom gödfel befordras, år en lika få 
oförneklig fanning. 

46. §. Ty hvarje Åkerbrukare vet, att den 
aldrabördigafte jord utmagras och blir ofrukt- 
fam, deräit hon icke tidtais gynnas med nya 
gåsnings- ämnen. 

47. §. Fårfk (obrunnen) gödfel är gemen- 
ligen full af frö till ogräs , hvilka där böra få 
tid til att gro, men ogråfet ruttna och för- 
ftöras. 

48. §. Till befordrande deraf mafte göd- 
fel-hogarne tidtals omkaftas och ogråfet ned- 
gråfvas, fä fnart det upkommit. 

49. §. Gödfel-högen må derföre icke va- 
ra mer ån 6 qvarter hög eller bred, emedan 
i annor händelfe den värme, den luft och den 
fuktighet utftånges, fom til gåsning ochför- 
ruttnelfe fordras. 

50. §. Till förebyggande af folbadd, bö- 
ra godfel-ftåder, icke mindre ån Saltpeter -la- 

R 4 dor, 



256 1783- Off. JVov. Dec. 



flor , forfes med tak , men icke annorlunda , 
ån att rågn efter behof kan infalla. 

51. §. Men väggarna måfte vara öppna 
till infläppande af luft och yr-fnö , hvilka altid 
äro mättade med födande partiklar. 

52. §. På fkoglös ort bor gorfflen ju förr 
defs håldre utföras och låggas i hög på de 
ftållen, hvaräft han kommer att an våndas. 

53. §. Dä behöfves icke mer, än att ho- 
garne betäckas med någon åkerjord tiii fkygd 
for folfken, öfverflödigt rägn och torrkande 
vindar. 

54. §. Imedlertid gör gödfel ingen annan 
tjenft, ån att likfom gåft befordra den gåsning 
och förruttnelfe, hvarigenom Örternas föda 
utviklas. 

55. §. Men tjenar icke defs mindre till 
århållande af ymnig gröda på de åkerfält, 
fom annars {kulle ligga uti ett fruktlolt tråde. 

56. §. Lycklig den Landtman, fom alltid 
år förfedd med ett få bördigt, fom gåfande 
ämne, ehuru mycket gödfel af våra Tullianer 
föraktas, laftas och förkaftas. 

JON. THEOD. FAGIUEUSU MTD. 
Underrätte/fe om Loka Kaller, 

Af 

T. BERGMAN. 



§4 1. T oka källor åro nu tre, belägne i Öre- 
■ Lj bro Lån och Grythytte Socken på 
ett Krono-hemmans egor, uti en fäflk dal, 

imel- 



1783- 08. Nov. Dec. 237 



imellan höga berg-äfar och tvänne fjöar, Lo- 
karne kallade. Gammelbrimnen torde i långliga 
tider af allmogen hafva varit brukad Midfom- 
mars- afton, hvilket ånnu fker, men brunnen 
blef ej förr ån på lift förflutna 20-tal fatt i 
Ifånd, att nyttjas tili ordentlig brunns -cur. 
Nybrumten upptogs 1767, innellutes af en får- 
fkild tillbyggnad pä brunns-hufet och drickes 
af bättre tolk, men allmogen håller lig vid 
den gamla. Bad-brunnen ligger utom brunns- 
hufet , drickes vid bordet och hämtas till bad- 
hufen. Deffe 3 äro belågne i trekant, och ut- 
markte på kartan, fom fes Tab. VIII. med 
puncler famt initial -bokftåfverne Gb, Nb och 
Bb. Afftåndet imellan Bad- och Gammel-brun- 
n en år omtrent 30 alnar i rät linje, imellan 
Gammel- och Ny-brunn 385 och imellan Ny - 
och Bad -brunnen vid pafs 48. 

Detta Håifo-vatten har vunnit egendoms-rätt 
öfver en vifs areal-vidd ; men ftor del af hufen 
tilhöra ånnu enfkilda perfoner, till defsBrunns- 
kaffen vid yppade tiUfållen mågtar dem efter 
hand iniöfa. Kartan , fom föreftåller altfammans, 
och hvaröfver förklaring efteråt fikall lemnas, 
år författad år 1759 af Landtmåtaren C Porath, 
men i år till mindre fcala reducerad och alla fedan 
1759 gjorda Ny-byggnader utfatte af Landtmåta* 
ren J. J. Renmarck. 

§. 2. Vattnets Phyfifka förhållande var i 
Junii MSnad 1783? af följande befkaffenhet 

a) Klarheten fullkomlig och liknande chry- 
ftall , hvadan ock föga eller intet extradivum 
mucilaginofum deruti finnes. 

b) Smaken år aldeles ingen, fom på renafte 
käll-v ätten. Det år ganfka låttdrucket, men 
tyckes hafva likfom en torrkande egenlkap , få 

R 5 att 



258 1783- Oft- Nov. Dec. 



att man kan ftrax å nyo dricka, utan att mun- 
nen befvåras med våtfta, fom med andra käll- 
vatten plägar hända. 

c) Ingen luckt märkes, men om man hål- 
ler handen ofver ett glas, eller, fom båttre är, 
en qvarters-flafka, och fqvalpar häftigt i nå- 
gra ögonblick, famt vid handens borrttagande 
häftigt fåtter näfan öfver, få märkes tydligen 
en hepatifk luckt. Ny-brunn tycktes pä detta 
fått gifva ftarkare luckt, än Gammel- brunn , 
och denne mer, ån Bab-brunn. 

d) Vattnet kännes kallt. Efter Thermo- 
metern befanns det i Ny-brunn 6 | gr. öfver 
c, då värmen i rummet var 13. I Gammel- 
brunn ftannade qvickfilfret vid famma grad. 
På en vågg-ftolpe vid denna fanns med bly- 
erts-panna antecknat: 

»*7 ¥ 57- 

3 ,Thermometern 20 1 gr. ofver F. P. föll ned 
J5 till 8 g r - 3 då den Tänktes ned i källan. 

»I7l 58, kl. 5> e. m. 
w ig| gr. öfver F. P. föll till 6 gr. 

Den fenare obfervationen kommer öfverens 
med min på | grad når, och kan denne fldil- 
nad härleda lig från olika accuratefs vid In- 
flrumenternas förfärdigande. Hr Prof. Bek- 
gius fåtter ock värmen till 6 gr. (*). D3 ob- 
fervationen 1757 gjordes, fynes Therir ometern 
icke nog djupt eller tillräcklig tid hafva varit 
nedfånkt. Ingen ville hvem, fom gjort of- 
vannåmnde annotation, men Hr Brunns-Inten- 
denten har fedan (ätit mig veta, att den tillhö- 
rer Hr Bergmålhren Odelstierna. 

Bad- 



(*) Tal om Kalla Badef, 176.3. 



1783- Ofi- N'°v. E)ec. 



259 



Badbrunn höll Thermometern vid 'j gr. 
Den är knappt 1 aln djup. Brukas till måltids- 
vatten och hämtas åfven till Badhufen. Ifrån 
denna rinner vatten till. ett la kalladt Engelfkt 
bad nyligen af plankor förf årdigadt, 9 alnar 
långt, 34 bredt och 2 djupt Vattnet förny- 
as ouphörligen, ty det har lika ut- forn in- 
lopp, och är derföre flere , ja ibland till 8 gra- 
der kallare, än det oblandade, fom brukas i 
badhufen, famt otvifvelaktigt åfven nog kalla- 
re ån de, forn brukas i England. Detta bad är 
inråttadt uti ett rum eller gäng i me lian brunns- 
hufet och Kyrkan. 

Att finna vattnets råtta grad år ej få lätt» 
fom det (kulle fynas. Den nedfånkta Ther- 
mometern kan val riktigt antaga den, men 
under defs uppdragning och innan man hin- 
ner med få.kerhet få ögonen på qvickfilfver- 
ytan och motfvarande grad på fcalan, fom 
gemenligen har lina och tåta afdelningar, få 
meddelas garna någon värme dels från luften 
och dels från andedrågten. Jag brukar derfö- 
re följande anftalt. 1 hermometern hålles lod- 
rätt i ett dricks-glas, ombäddas med fand til 
den högd, att o ftär i planum på öfre opnin- 
gen, fedan bindes med fegelgarn om och un- 
der botten pä glafet , få att det fåkert på ett 
fnöre kan fånkäs til botten och dår uti upp- 
rått ftlllning hänga minft en half timme. När 
den uppdrages har man tillräcklig tid att ob- 
fervera, utan fruktan, att qvickfiifret imedler* 
tid ändrar fin högd. 

Uti Obfervatorii- källaren i Paris ftår Ther- 
mometern hela året oförändrad vid famma 
grad ? fom på den Svenfka fvarar emot 12 , då 

Herr 



26o 1783- 08. Noi\ Deu- 



Herr de Lucs comparation med den Reaumur- 
fka i agttages. Detta år vid pafs dubbelt emot 
den grad, fom Loka, Medevi, och andre käl- 
lor, hvilka aldrig lida af torrka, vtfa hela aret 
igenom. Vettern pä 25 famnars djup vifar ock 
ftändigt famma grad. Som nu vatten , hvilka 
i jordbrynet Up vålla, måfie komma frän vattu- 
famlingar, belågne lika långt, eller litet län- 
gre, från jordens medelpuncl, än det öfverfta 
af fprånget, få följer, att de måtte genom lina 
§dror ledas till anfenligt djup, där temperatu- 
ren är vid pafs 6 grader. Detta beliyrkes ock 
deraf, att dylika källors ädror vanligen åro 
mycket ftupande emot horizonten vid fina 
mynningar. På jordens yta år värmen ganfka 
föränderlig under olika årstider. Det år fan t, 
att uti hålor, inom tjocka bergmaffor, be- 
lågne i famma horizontala planer, fom kring- 
liggande dalar och fålt, mäite vatten aflValas 
långt under lommar- temperatur , men det år 
juft eg lå troligt, att det på flere ftållen (kulle 
träffa in på 6 gr. Det blifver imediertid upp- 
mårkfamhet vårdt, att utröna flere fjelfftändi- 
ga källors oföränderliga grad af värme. 

ej Vattnets ymnighet år olika. Nybrunnen 
gifver i timmen 142 \ kanna, Gammeibrunn 
465 och Badbrunn 517 \ pä lika tid. 

f) Vattnets fpecirica tyngd kunde i brift pS 
tjänliga inlhumenter ej noga beilämmas, men 
efter alla anledningar gar den när till regn- 
vattens. 

§. 3. Vattnets Phyfifka befkaffenhet gifver 
redan anledning, att icke vänta någon betyd- 
lig kallt, och aoiiällde förfök bekräfta det. 



*J De 



1783» OSf. Nov, Dec. 2,61 



a) De främmande partiklar, fom ftanna 
q v ar efter 1 kanna Nybrunns -vatten, utdunr 
ilade till torrhet, göra icke mer ihop ån 4 prov 
ber- marker =^ 2,28 medicinal-gran. 

Af deile utgjorde ett fint kifel-iioft nåftan en 
fjerdedei, det öfriga var kalk , till ftörre delen 
förenad med falt -fyra, reften med luft- fyra. 
Jag har hittils aldrig funnit något kall-vatten, 
fom icke hållit åtminftone en dylik fmitta af 
calx, fali ta och aérata. En få ringa mångd fal t- 
fyra röjes dock inom 1 eller högft 2 minuter, 
genom n§gra droppar lilfver-folution i en jung- 
fru vatten, hvilka göra en fin opalefcentia 9 
fom efter par åygns flående finnes deponerad 
på botten till ganfka tunn purpurfärga d hin- 
na, Ymnigare fediment blir violett, och ån 
ymnigare fvart opaft. Socker-fyra röjer ej kal- 
ken, då den, år få fparfamt tillf tådes 5 före ån 
efter 24 timmar. 0 

Tung-jord förbunden med falt -fyra vifar 
ej ringafte fporr af Vitriol-fyra. Tinétura gal- 
larum blottar ej heller något tecken till järn: 
Det faknas ock i lemningen efter inkokning, 
allenaft man icke brukar någon fyra vid un- 
derfökningen , fom fjelf hyfer jårn , hvilket 
ganfka lätt kan hånda och dä gör viller- 
valla. 

Sjukdom hindrade mig att inkoka af de tvä 
andra brunnarne, men förhållandet med rea- 
gentia gaf vid handen aldeles famma åmnen 3 
dock litet ymnigare. Herr Profeff. Bergius , 
fom noga underfökt Gammelbrunn, har dock 
icke funnit mer ån 2 grans lemning efter 
kannan. 

b) Hvad 



2,62 



1783- 0S£. Nov. Dec. 



b) Hvad de flygtiga ämnena vidkommer, 
fa åro de likaledes i ganfka ringa mångd när- 
varande. 

Luft-fyra röjes ej på något fatt af fmaken, 
men helt blå Lacmus - tinctur biifver dock af 
lika mycket Loka -vatten bringad till tydlig 
rodnad, fom utmärker 2 eller 3 cubic-tumpa 
kannan. 

Att hepatijk luft deruti finnes, är redan an- 
märkt. Denna år fa fiygtig och tillika fä fin, 
att den inom korrt tid tränger fig ut, oaktad 
båfta korkning. En Bouteil fylldes med Lo- 
ka- vatten, korrkades ganfka väl och ftälldes 
i ett rum, hvaräil var 19 graders värme: ef- 
ter 4 timmar var all hepatifka luften borrta, fä 
att icke en gång efter fkakning något fporr 
deraf kunde märkas. Dels rymd pl kannan 
i Nybrunn, år foga of ver en geometrifk cu- 
bic-tum. 

I anledning häraf kan inhämtas, att ehu- 
ru Loka -vatten har en ganfka liten hällt, fä 
bör det likväl ej hällas för ett blott rent kål- 
le -vatten. Naturen brukar till förhöjande af 
vattens kraft vanligen antingen lurt-fyra eller 
hepatiik luft. Den förra måfte vara i något 
anienligare mångd, åtminftone 8 till 10 cu- 
bic-tum på kannan, om den fkall göra nå- 
gon fynnerlig verkan, och ialedes åro 2-31 
närvarande håndeile af ringa eller ingen bety- 
delie, men den hepatifka luften har långt ftör- 
re förmåga. Om en kanna kallt vatten al le- 
na ft upfupit 2 cubie-tum deraf, gin/er det 
öfver två dygn tydlig hepatifk ludet Man 
har dock inga tillräckliga rön att vifa, hvad 
Loka vattnets invärtes bruK eniamt kan ut- 
rätta. 



1783- 0&. JVov. Dec. 263 



råtta, ty nu för tiden badas här alltid till- 
lika. 

§. 4. Bad -gyttjan upptages ej långt från 
Brunns -hufet , bredvid och höger om lilla 
bäcken, fom går derifrån. De^n år fin, fmi- 
dig, tåmmeligen fand-iri och lucktar ofta he- 
patiflk. Nyttan af gyttja vid badning tyckes 
till Hor del vara rnechaniuk, dels nåmiigen att 
under gnidn ingen (hvars förmåga att ftyrka 
mufclarne åfven pä Otahiti år bekant) med 
fin flipprighet hindra hudens nötning, dels 
att längre bibehålla kyla på ytan, och i deffa 
af leenden kan hvar och en fandfri dy eller 
dy-blandad fin lera göra god tjenft. Men om 
någon hepatifk luft tillika är närvarande, få 
åftadkommes en retning af detta genomträn- 
gande åmne, fom orfakar klåda och ett rödt 
utflag pä kroppen. Sådan verkan fpörjes ej 
fållan af Loka gyttja, då man badat några 
gånger. Det vitriolifka i gyttjan hjelper tilli- 
ka med kylan att hopdraga rören i kroppens 
yta. 

Att denna gyttja uppkommer af förruttnad 
Röd-mofTa ( Sphagnum paiuftre) har Herr 
Bergius tydligen ådagalagt. Orfaken, hvar- 
före tillgången på den goda nu år få knapp, 
fynes vara att fältet, fom varit moffa, efter 
hand genom vattnets aflopp blifvit och blif- 
ver årligen mera torrt och ftadgadt. Att när- 
mare lära känna defs inre befl^affenhet har jag 
utlakat med kallt deftilleradt vatten. Lo- 
ka -vattnet, ehuru rent det annars år, (kulle 
nödvändigt inblanda fin hällt och därigenom 
kunna göra någon irring i flutfatferne, till 
undvikande hvaraf jag hålldre nyttjade deftil- 
leradt 



264 1-783- 08. Nov. Dec. 

leradt. Att min förfigtighet ej var ogrundad, 
v liar fig i det folljande. 

En lådan utlakning filtrerad blef helt klar; 
ändrade icke fårgen h varken pä Lakmus - Fem- 
bocks- eiler Gurkmeje- papper 5 blef violett 
med Tmétuia gallarum, åfven efter upkok- 
ning, men i bagge håndeiferna ganfka trögt 
och langfamt 3 focker-iyra gjorde ingen råii- 
ning och knappt iilfver-lblution, men Tung- 
jord i fällt-fyra uppicit affldlde frnåningcm ett 
hvitt pulver. Såiedes häller gyttjan litet \ 1- 
triol och utlakningen år helt annorlunda be- 
fkaffad , ån kalle - vattnet , h vilket gifver ett 
nytt bevis till det fom förut af andra grun- 
der Mifvit hårledt (§. 2, </), att nämligen 
kall- ådrorne komma ifrän djupet och hafva 
ingen gemenfkap med de frän dagen nedträn- 
gande vatten. 

Till någon uplysning om verkan af Loka 
vatten, har nu varande Brunns - Intendenten , 
Hr Doct. Knut A. Lenaus benäget meddelt 
mig folljande utdrag af Dagböckerna, hållna 
vid Loka Lazarett for 8 är, räknade ifrån är 
1774 , öfver de fattiga fjukas tillfiånd ef- 
ter Brunns - drickningen, och deras ijukdo- 
mar. 



Dc fjukas till/land efter 



Sjwkdowur. 



Brv.nns-drichiingen. 



Raehitis 



Frifit. Yirbåttr. Lindr. Obc:!, 
8- 5- * 2 - 



Opthalmia humida 
Opthalmia licca - 




Hyfteritis - - - 
Haemorrhoides 



1783- OM. Nov. JDec. 265 



De Sjukas- tillfland efter 
Sj 'ukdomar v Brunns- dr ickningen* 







Fårbättr. Lindr, Qboth 


FJä^mafnrip - - - 

K X CV» LX i Cl l-i i X \*> 


0 
^» 


2. 
0' 


T 

A e 




V><iIiL.ti i Itu» - » m 








lo 


Tjlcpra fappinm 

V/ vi U iilUviltAH 




2„ 






L> 1 1 !. la LLUla — 




D # 










I. 


f. 


ry 

itu» 


pfiTwnn r i i _ - 
v uJtLL,uiiialli 




3, 


SI* 




Fniipnfiri - 




-?* 


0' 


R. 
0* 




oc 
-o* 




/• 


2- 






2. 


I é 


3* 


\ r prficrn - - » 

V ^/I Lic V 

O 


0 


I. 


2. 




TS/f I '4 n f»l"i <~i1 i 3 ■» -» 
j.viCiaii'wiJLUlIa 




2. 


2. 




*\ 1 1 re! i f^i c - « "o 


/t 


2. 


2. 




Paralytici ♦ 


I2e 




2. 


< 




4- 


2c 


2. 




Srorhritiis - 


6. 


I. 






Vermcs - 




A. 


I« 


m 


T nmbrici - 


Q. 


2. 


2c 


ta 


X cViiiCi 




lo 


I. 


2j 
i 7 " 




1° 


Ic 


2. 




A forna » - - -» 


T 

A c 


I. 


2. 




I i y UvJHiUIlvlliuwl 




4. 

T" 


2. 

3* 


lo 


R f=» 1 i n n i a r\o it tV»!^ irirpr* 
XXClllJUla |J\Jll. lCU.iilLCi.» 




2. 






JL/ial 1 ii UCa Ulv/J. lua 




2. 




m 


V»' v_ M i i a 1 vC c* « — • 


n 
6" 


2. 


2. 


2. 


A nh Q — _. _ 


T 
1* 


|« 


I. 




Febris Jenta - 




C. 






A/Ta ni ~ i „. _ _ 






4- 


■B 


Aftmatici - 


6. 


2. 


2. 




Delirium 


2. 


I. 


2c 




Oédema pedum • - 


2. 


2- 


2. 




Hebetudo - 










Athrophia - 


Q» 


3" 






S 






Glau- 



266 1783- °& Nov - Dn ' 



Sjukdomar. 












Fövbåttt, 


ObotL 


vjläiicunid- 




2. 

~> 


2. 




Amavrofi 5 ? ~ — 




2. 








_ 


_ 




h 




C. 




2. 




kryiipeias 


o 


0 


2. 




T-Urrlrnns Afchites 




2. 






jjecrepiu 




2. 




I 


Vomica puiiiiuii^^i 




2. 


2* 




llcnias 


C. 

J 




3. 




.rxiiciiy ivjno 


2. 


6. 


3- 


2. 


Steatoma 




"> 


r. 


_ 




6. 


3- 


2. 


2. 






3. 




_ 


rarapiegid puit pucijj. 


2. 


2. 








3- 
j 


^ 


2. 


_ 


.Lippuuuo 


TT* 


2. 


3- 


_ 


Ava^in rneni. - - 


2. 


3. 






v>acncxid 




t. 


5. 


- 


JriOSmornidLUa nai. 


2. 


2. 


i. 




O t-v o r» r\"* TIO *■ * 

bpssniub 


4- 
i 


3. 
»> 


4- 
1 


I. 


9rhronhulc£ 






2. 


- 


i icemipi^5 l£l 


m 




1 


- 


A rtV»ri'H<j Sinhilitic. 


_ 


3- 




- 


>\rtnrius lluauia 




4- 

TT 


3- 


I. 


Herpes - 




4- 


2. 




Caecitas - 








5« 




I. 


0 


5- 




Convullioner - 


5- 


Q 


^* 


2. 


Summa 


195. 


161. 


129. 


56. 


Förklaring 


6fver 


Kartani 







* Bruhns-hufet. 

Gb, Bb de 3 källorna. 

C ett 



1783- Off- Nov. Dec. 267 



C ett ftort vackert rum att fpifa och con- 

verfera uti. 

d Docftors-Byggningen , i hvilken ock ne- 

dra Bad-hufet år, 
e Öfra Bad - hufet. 
/ Lazarettet. 

G Kongs-hufet, i hvilket Hans Maj:t bor, 

vid fitt viftande hårftädes. 

H Kongs-Trågärden, fom Konung ADOLPH 
FREDRIK , Drottning LOVISA ULRICA , 
Köngl. Prinfarne och de förnåmfte af Sviten , 
med egna händer började upprödja och odla, 
åren 17 61 och 1762. 

i Kongs-köket. 

k Brunnsmåiiarens gård. 

L Vagns-lider. 

m Apotheket. 

n Private perfoners Byggningar. 

o Ång-ftyckén 1 

p Skogs-backar j» af Brunnen inlöfta. 
q Kärr j 



Chemijka Får/ok med de Gyttringar (f ) fom 
af en Betficus upphojtade blifvit. 

af 

ANDREAS RÖRING. 

Chemias Adjunft vid Åbo Acad. 



Tje till mig lemnade Calculi Brochiales, 22 
ftycken till antalet, vågde tillfarnmans 8 
marker prober - vigt. 

S 2 Den 



(-J<) Forénåmnde Gyttringar å'ro af e;? Hefticus mellan 
5o:de och 6o:de ålders åren tid efter annan upho- 



2Ö8 1783- 0&. JVov. JDec. 



Den ftorfta af dem vägde i m. ii lod; men 
nedfånkt i vatten af 21 graders värme, vågde 
den endaft 24 lod. Defs gråvitas fpecihca 
var fäledes 2 , 263 eller något mer ån 2 |. 

Då jag för biås-röret /kulle förföka defs 
förhållande i eld, och lågan häftigt drefs up- 
på, fprakade en fkårfva borrt, få att den ej 
vågde mer ån 1 m. 4 h 

Sedermera uppvärmdes den varfammare, då 
den fvartnade, och gaf en rok, fom hade fam- 
ma lukt, fom den brände ben gifva ifrån 

% 

Därpå, då den någon tid brändes, ljusna- 
de den och blef til flut alldeles hvit, och be- 
fanns 



Hade. Utom det famma Patient flere refor haft 
Plenrefie i vanföra lidan, och z:ne gånger i den 
högra, famt några gånger af lindrigare Peripneu- 
monier och Blodfpottningar, fafom eck des imt an 
flere refor om året af Gatarrhaliika Febrar varit be- 
fvärad, hviJka nu mera åftadkommit en daglig up- 
hoftning, fom merendels år pimitcs; fa har han ock 
a:ne refor varit fvåra befv.irad af en Giktbiand ad 
Torrvårk, fprfta gängen i den vårutra och fenare 
gången i den hågra axel-leden. Gyttringarna, fom 
uphoftades, voro til utfeende hvitaktiga, helt fl; ta 
och runda, ftorre delen foga ftörre in Knappnåls* 
knappar, med cn korrt pigg (petiolus) förfedda, rått 
fällan åt a:ne fidor utdragne, och tycktes fåledes 
uti Cryptis Glandularum Bronchialium vara danade, 
eller ifrån gélfva Cellulis Pnlmonum uphoftade* 
Som nämnde gyttringar voro ftenhårda, och Patien- 
ten hade Syfkon, fom haft Stenpasfion, 0elf jämte 
GiktvSrken häft molimina Haemorrhoidalia j alla defs 
Febrar icke heller Hatats med något fediment uti 
Urinen, fä var deraf anledning att tro, fom fknJle 
defla til fin natur vara Althritiika och med Njure- 
ftenar enhaltiga, dir dock följande ron utvifu dem 
vara verkliga pengyttringar. 



1783- OS. Nov. Dec. 269 



fanns då ej våga mer ån 26 L Den hölls 
dårpå ännu en ftund hvitglödgad , men den 
förlorade ej mårkligen i fin vigt. Den löftes 
i acido Nitri utan fråsning. 

De öfriga Calculi, fom befunnos våga 6 
m. 20 lod, calcinerades i prober-ugnen i 6 
timmar, h varefter de vågde 5 m. och hade för» 
lorat mindre, ån den fom brändes för blås- 
röret De voro ock ej öfver allt fullkomli- 
gen hvite. 

Uti kokande vatten förlorade de fedan ej 
något af fin vigt. 

Saltpetter-fyra påflogs, då i början någon 
rörelfe upkom och blåfor ftego up, hvartill 
den i porerna lagom da luften torde varit or» 
faken. Sedermera löftes de utan rörelfe. Nå- 
got olöft tyckte jag mig märka hafva qvarblif- 
vit, men med vifshet kan jag ej fåga, om det 
få verkligen var: åtminftone var det få litet, 
att det ej kunde frånfkiljas, mycket mindre 
famlas och vågas. 

När Vitriol-fyra flögs i denna folution , 
föll ftraxt hvitt praecipitat. Dä denna fyra ej 
mer fällde något, upkokades mafTan, då ftör- 
fta delen af pnecipitatet uplöftes, men under 
affvalning anfköt det uti itråliga cryftaller. 

Det klara liquidum af hälldes , vatten flögs 
uppä för att fkölja faltet, fköljnings - vattnet 
flögs till det förra liqvidum, och cryftallerna 
torrkades och vågde 4 m. 1 1. 

Liquidum evaporerades , och då en del 
borrtdunftat , började anflkjutning vifa fig , 
h vårföre kärlet ftålldes till affvalning, då dy- 
lika Cryftaller åter århöllos, fom vägde 1 m. 
21 t 

S 3 Pa 



27° 1783* & ov - D ec - 

På famma fått gjordes 3:dje och &'Ae gtfi- 
gen med denfkiilnad, att evaporutionen fkedde 
längfamt, ty under kokning ville det Hanka 
upp; därigenom ärhölls ännu i m, 4 1. allde- 
les lika falt. 

Det århållna fal tet vågde fäledes tillfam- 
mans 6 m. 26 1. Det löftes ganfka tr v ';gt i 
vatten, folution reagerade ej for fyra på full- 
komligen blå Lacmus - Tinclur, grumlades af 
Socker-fyra och Tung-jords uplosning. Sal- 
tet fatifcerade i eld, men fmålte ej; men om 
det blandades med flufs-fpat, fmålte blandnin- 
gen lått. Detta falt var ftledes Gips. 

Om man antager att Gipfen håller kaffe, 
vitriol-fyra och vatten i proportion af 32, 46 
och 22, få håiia de 6 m. 20 1. Calculi 2 m. 
5^1. ren kalK. 

Liquidum, fom ej vidare gaf något fak, 
evaporerades ad iiccum, då en liali genom- 
flrinlig, deliquefcent fyra blefqvar, hvilken ej 
kan vara annat ån Fhofphori -fy an. 

För att iä veta defs vigt vigdes kolfven 
med fyran uti, fedan all fuktighet noga va: 
borrtdnfven , hvarpå fyran med. vatten aiftcölj- 
des och kolfven torrkades, lamt befanns har- 
va minfkat i tyngd 2 m. 12 1. hvilka dä böra 
utgöra fyrans vigt. 

Utaf förenämnde forfök finnes, att deflfe 
Calculi Bronchnles hafva famma jord fom 
djurens ben, nämligen kalk förenad med aci- 
dum Phofphori. Hvarutom (ie häiia ect i eld 
flygtigt umne, hvilket for den ringa qvanti- 
tetens (kull, till fin natur ej kunftftt utrönas. 
Dock tyckes lukten af röken, fom de vid brän- 
ning 



T783- O^l Nov. Dec. 271 



ning gifva ifrän fig, gifva tillkänna, att de 
der uti äfven komma öfverens med benen. 

De förfökte 6 m. 20 I. förlorade under 
bränning 1 m. 20 i. De hollo kalk 2 m. 5| 
1. och acidum Phofphori 2 m. 12 1. Når de 3 
liftnämnde vigterne flås ihop, göra de 6 rn. 
5 I lod och fåledes 14 | lod mindre ån de bor- 
de. Denna britt uppkommer dels af den fet- 
ma, fom under bränningen ej for/tordes, dels 
af det, fom under forfoken faftnat vid kår- 
len, eller eljeft kunnat förkomma. Af de 
anförde forfoken kan man likväl, utan att 
mycket fela, fatta ut beflånds-delarna i den pro- 
portion , att 100 delar Calculi Bronchiales hål- 
la 28 i eld flygtigt ämne, 34 delar kalk och 
38 Phofphori fyra. 

Af handling om Canoners yttre Skapnad 
' Af 

D. MELANDERHIELM 

T det talet, fom jag hade den åran att hålla 
för Kongl. Vetenflkaps Academien, då jag 
ar 1782 aflade prsefidium , nämnde jag, det fle- 
re omftändigheter förekomma, hvad Canoners 
få väl yttre fom inre fkapnad angår, hvilka 
kunna vara underkaftade en närmare mathe- 
matifk granfkningj få att icke allenaft konften 
att rätt bruka deffa krigs-inftrumenter, utan ock 
fjelfva mechanismen af deras fammanfättning 
borde hånledas af mathematifka grunder. Jag 

S 4 vill 



272 1783* Öfå Åfrw- Z)^. 



vill vid detta tillfälle allenaft tala om deras 
yttre fkapnad, hviiken hånlecld af lädane prin- 
ciper, blif v er nog fkiljagtig ifrån den, fom van- 
ligen uti fjelfva gjutningen gifves dem , och 
fkulle bidraga till befparirig af fjelfva godfet , 
famt derigenom till deras lätthet och [torre vig- 
het, dels uti fjelfva nyttjandet, dels uti trans- 
porten. 

Låt ABIMHG före/Ulla en Canon , CDKLFE 
defs cylindrifka ihålighet 3 CDFE krut-kamma- 
ren, om hvilkens råtta fkapnad nu icke år frå- 
ga. Om nu hela denna figur föreftåller pro- 
filen af en Canon, dragen igenom defs diameter 
eller axel, och EF år krut-kammarns långd , 
famt FD defs hogd, få plågar vanligen BD el- 
ler FH,fom utmärka tjockleken af godfet rundt 
omkring krut-kammaren, göras lika med defs 
högd DF. Man har trott, att Canon om- 
kring krut - kammaren (kulle behöiva en 
fådan ftyrka, för att med fäkerhet kunna 
itå emot eldens och krutets fprängande krart, 
hviiken på det ftållet år ftarkäft. Denna pro- 
portion af Canonens tjocklek till krut-kam- 
marens högd, eller råtta förhällandet, fom bor 
tagas imellan FD och DB, kan endait genom 
förfök utrönas, och om den famma är icke 
heller nu frågan. Men når den antages att 
vara determinerad pä ett eller annat fått, fa 
underfökes nu egentligen det, i hvad mon 
den öfriga delen af Canons tjocklek allt in tid 
mynningen bor aftaga , få att han emot el- 
dens och krutets fprängande kraft, hela den 
öfriga ihåliga cylindern DFLK igenom, har till- 
räcklig ftyrka 3 eller hvad figur ytan af Ca- 
non till detta ändamål bör innehafva. 

Att 



1783- Nov. Dec. 373 



Att kunna någorlunda vägleda fig i detta 
åmnes utredande iörekomnia 2:ne omftåndig- 
heter. Den förra; i hvad mon af iin tjock- 
lek metallen, fom utgör canon, med full ftyr- 
ka kan fti emot det itände krutets fprångan- 
de, men tillika aftagaride kraft, under det att 
kulan pafferar ifrån iitt läge i Canon, till 
defs mynning 5 den fen are 5 i livad mon den- 
na fp rän gande kraft afvåxer under denna 
famma paffage. 

Hvad den förra af de 2.*ne nämnde omftän- 
digheterna angår, få torde vål behöriga för fö k 
vara de fåkrafte, att utröna den famma. Som 
Canoner gjutas, få Järer det vål vara någon 
fkillnad ifrån den proportion af emotftående 
ftyrka i anfeende till tjockleken emot den , 
fom fmidde metaller kunna hafva. Såfom gjut- 
ne måfte de vara mer bräcklige, ån om de 
voro fmidde, men deremot hafva den förmon , 
då vederbörlig tjocklek gifves dem, att de ic- 
ke genom någon flags ftörre eller mindre böj- 
ning af krutets fprångande kraft, under ku- 
lans paffage, fkuile dels förtaga någon del af 
kulans häftighet och fart, dels ockfå derige- 
nom göra (kotten oviffare , hvilka tvånne ölä- 
genheter fynas mindre kunna undvikas, om 
Canoner (kulle kunna fmidas , ehuru de likväl 
då genom en ftörre benägenhet till böjning 
fkuile kunna göras mindre tjocka, utan att 
fprångas. Den måft antagliga principen af 
den omtalte proportion af ftyrka emotfpräng- 
nirig till fjelfva tjockleken, fynes vara den, 
att den ena år till den andra uti ett fimpelt 
förhållande, fä att då en vifs tjocklek år an- 
tagen att vara tillräcklig emot en vifs menfur 

S 5 af 



274 1783- Ocf. Nov. Dec. 



af fprångande kra r t, en dubbelt mindre tjock- 
lek dä år tillräcklig emot en dubbelt mindre 
fprångande kraft , och få vidare. Denna prin- 
cip tyckes ock fä vid Canöners gjutande i 
allmänhet vara antagen , emedan till determi- 
nation af canonens tjocklek öU-er fjelfva krut- 
kammaren, diametern af canon s caliber vanli- 
gen tages till grund. Men härmed må vara 
huru det vill, få kan det foreftålite problemet 
icke defs mindre generelt uplofas, och uti 
denna formel infattas den rätta proportionen 
af canonernes ftyrka till defs tjocklek, hvilken 
årfarenheten antingen kanfke redan har upp- 
täckt eller framdeles uptåcker , hvarigenom 
denne allmånne upplösning kan lämpas till 
hvilken flags lag, man vill håruti antaga. 

Hvad den andra omftåndigheten angår, få 
lårer vål ingen annan princip kunna antagas 
ån den, att den af det itända krutet generera- 
de och expanderade luftens laterale värkan att 
fprånga canon, år uti et reciprokt förhållan- 
de emot rymden, fom den intager. Uti Phy- 
fiken bevifes, att krafter, hvilka beftandigt ema- 
nera iträn viffa Hallen, fä fom Ijufets kraft att 
upplyfa, eldens kraft att varma, &c. följa ett 
reciprokt förhållande af afitåndens qvadrater. 
Krutets kraft att lyita och accelerera kroppar 
pä gifna tider fkulle följa famma lag i den hy- 
potbefen, att famma qvantftet krut fkulle i 
hvart moment pä famma i t a i I c under denna 
tid afbrinna. Men denna hypothes kan 
icke vara lämplig till det, fom (ket inuti 
canon genom krutets afbrånmr.g, hvad den 
laterale iprångnUigs-kraften angår, faftän man 

(kulle 



1783- Off, Ngv. Dec. 275 



(kulle fupponera, att den portion krut, (om ut- 
gör laddningen, icke på en gäng och uti ett 
moment (kulle afbrinua. Hårutinnan blifva. 
helt andra modificationer i anfeende till när- 
varande fråga, då krutet få godt iom pä en 
gång afbrånnes , och defs genererade kraft att 
accelerera kulan , fan: t fp r an ga canon, inne- 
flutes uti canöns cylindrifka ihålighet. Den 
acceleration, fom kulan århäller i hvart mo- 
ment under den tiden, hon pafferar igenom 
canon, härrörer af den (pänfliga luften, fom 
det af brinnande krutet genererar och fororfa- 
kar, och hvilken inneflutes uti canons ihålig- 
het, imeilan väggen af krut-kammaren och 
fjelfva kulan. Ju ftörre detta rumm imeilan 
kulan och den nämnde våggen blifver, under 
det att kulan pafferar igenom canon, ju min- 
dre (kall altfå den inneflutne condenfederade 
luftens fpänftighet blifva, och det i famma 
förhållande. I detta famma forhållande (kali 
derforefå val denna luftens accelererande kraft 
på kulan, (om defs laterale kraft att fprånga 
canon, minfkas. 

Om nu den principen antages, att det itän- 
de krutets fprängande kraft minfkas i famma 
forhållande, fom rymden imeilan våggen af krut- 
kammaren och kulan okas, och manfatter krut- 
kammarens längd DC = defs högd DB=:£, 
abfcifferne CN zzx , och om ordinaterne NO 
dragas vinkel-räta till abfcifferne , och man 
tillika fåtter x : a : b : 7, få fkola ordinater- 
ne y altid reprefentera det itända krutets fprän- 
gande kraft, och equationen yx-—ab utmärka, 
att löcus geometricus till punden O är en 
hyperbola cequilatera. Om derföre CE, fom 

ut- 



276 1783- 03. JVcv. Dcc. 

utmärker den verticale diametern af krutkam- 
marns vågg, utdrages efter cireclionen ECP , 
och till de reéUngulare alTym to terna CP och 
CDK defcriberas genom punden B en hvper- 
bel QBOS,fä (kall denne vara iocus till pun- 
den O. Öm altfi i anledning af det, fem 
förut år omtalt. den principen tillika anta- 
ges, att canons ftyrka fäll att emottfä krutets 
fprangande kraft är proportionel emot defs tjock- 
lek, (1 fkall figuren ABOSKNDC, convolve- 
rad omkring axeln XZ till den ihåliga cylin- 
dern af canon , utmärka canonens råtta ikap- 
nad, och hyperbolifka ramen BOS genom den- 
na convölution generera den ytan, fom man 
i gjutningen bor gifva den famma. 

I fall man fupponerade att den tillbörliga tjock- 
leken af Canon borde vara i något annat förhäl- 
lande till krutets fprångande krait, hvilken altid 

determineras s;enom Eqvation x zz — lafom att 

y 

det vore y — c då z utmärker den råtta tjock- 
leken af canon uti hvar och en pund N, fom 
fvarar emot krutets fprångande kraft y uti fam- 
ma puncter N, och c år en bekant qvantitet, 
fa uppkommer deraf Eqvationen cxz* = a b. 
Om man derföre till alla punderne N farter 
ordinaterne Nf=:z, och hvilka determineras 
genom Eqvationen y fä (kall ramen Bfx 

af den krok-linjen, fomutmårkes genom Eqva- 
tionen c x z n zz ab , och hvilkens affymtoter 
alltid åro de reéUngulåre hnierne CP och CK, 
genom lin convölution omkring axeln XZ 
generera fkapnaden af den ytan, fom i gjut- 
ningen bor gifvas canon. Om till exempel 
det vore n — la (kall Eqvationen cxz 2 —ab 

ut- 



1783- ÖS- & r ° v - ® ec * 277 



Utaårka den genererande krok-linien R^x, 
h vilken dä år en Hyperbolismus Parabol^ , 
och den fextionde femte fpecies af Newtons 
lineac tertii ördinis. Denne (kulle då genom 
fin convolution generera den ytan , fom bor- 
de gifvas canon. Denna farnma krok-linien 
hade man äfven århållit få fom figura generans, 
i den händelfen , att krutets accelererande och 
fprängande kraft hade växt af uti ett dubbelt 
förhållande emot diftancerne iirån våggen af 
krut-kammarn, dä man tillika hade antagit, att 
canon s ftyrka till att flå emot denna fprän- 
gande kraft ar proportionel emot defs tjock- 
lek. 

De principer ne, genom h vilka man har 
funnit i detta föregående, att den genererande 
figuren till canons yta blir en hyperbola xqui- 
latera, åro de malt naturliga > men om det 
(kulle blifva utrönt, att canons tjocklek bör 
följa någon annan proportion ån den fimp la 
fprängande kraften, få tjenar åtven i detta 
fall föregående formel cxz n zzab att utröna 
den råtta genererande figuren, emedan canons 
tjocklek aitid bör dependera af den fprängan- 
de kraften i hvar och en diftance ifrån krut- 
kammarns v agg. Imedlertid och då man jåm- 
förer den fkapnad , fom en canon efter deffa 
principer bör hafva , då den genererande fi- 
guren af defs yta år en hyperbola aeqvilatera, 
med den fkapnad , fom canoner vanligen gif- 
ves , få finnes låttligen, hvad anfeniig befpa- 
ring (kulle derigenom vinnas i fjelfva godfet, 
och huru deffa ftrids-inftrumenter tillika 
(kulle blifva lättare att transportera, och för 
manceuvren vigare* 

Då 



27 8 1783- 0£t. Nov. Dec. 



Da canon tillråckligen ftår emot krutets 
fprån gande kraft, och ett fä, att han uti fin 
ihålighet icke på något fått eftergifver , hvar- 
ken tor denna eller for kulans fiingring un- 
der paflageri utur canon, fä kan ingen fiörre 
acceleration gifvas kulan clerigenom , att ca- 
non år tyngre och tjockare ån det behöfves, 
då detta ofverflod fkuilf biifva onödigt. 

Likväl och fom kulan vid utgången utur 
canon genom fin fiingring förorsakat 1 den mår 
fta verkan, och canon tillika dar år fom fvagaft, 
dels i anfeende till fin tjocklek, dels i anfeende 
der till, att han vid flutet icke har biftfnd af 'nå- 
gon vidare vidguten metall, la kunde vara 
nödigt, att i gjutningen göra canon något 
tjockare och rundt omkring uphöjd vid fjetf- 
va mynningen. En födan uphöjning eller vid 
guten ring kunde åfven appliceras mitt uppå 
canon, eller ock litet närmare till den ö tre an- 
dan, där krut-kammarn år. 

Utom detta har jag efter det, fom jag om 
canoner, och den med dem brukliga praxis , 
kunnat inhämta, alltid tyckt, att fpel- 
rummen, eller fkillnaderne imellan calibern 
och kulans diameter, vanligen tagas för lto- 
ra. Derigenom lider man förluft pä tregge- 
handa fått. i:o Skall en del af krutets acce- 
lererande kraft imcllan kulan och den inre 
ytan af canon gå fruktlöft borrt, i en lt orre 
proportion, ån kulans växande ftorlek genom 
lpel-rummens minfkning fordrar itörre ltyrka 
att kaftas. 2:0 Skall kulan uti lör Itora fpel- 
rum fä en Itarkare lateral fiingring, hvilken 
ikall förtaga en ftörre del af dels imprimerade 

kraft, 



1783* 0£f. Nov. Bec. 279 



kraft, an om fpel-rummen äro mindre. 3:0 
Skola fkotten blifva alltid mer och mer oviffa, 
ju fi orre fpel-rummen åro. Dä den tjocklek 
fom gifves canon öfver fjelfva krut- kamma- 
ren är funnen tillräcklig, få år ingen fara der- 
med, att icke den öfriga tjockleken, fom ef- 
ter föregående principer (kulle gifvas canon, 
enligt det, att figura generans till ytan blifver 
en hyperbola seqvilatera, pä fådant fått con- 
ftruerad, fom år omtak, år tillräcklig, ehu- 
ru fpel-rummen fkulle göras få fena , fom möj- 
ligt år, för att med någorlunda lätthet få in 
kulan i canon. 

Af det fom aranfordt, följer, att den kraft, 
h varmed kulan acceleras i hvärt moment un- 
der hela lin paffage igenom canon , växer af i 
farorna förhållande, fom ordinaterne NO uti 
hyperbola" generans; hvaraf altfå vidare föl- 
jer,' att kulan under hela denna paflage mer 
och mer accelereras, men att accelerationerne 
blifva mindre och mindre. Om man fuppo- 
nerar, det en canon vore mycket lång, fa 
fkulle det fke på famma fått, att kulan acce- 
lererades be il ån cl ig t under denne paffage , 
men att accelerationerne blifva mycket fmå , 
ju närmare kulan kom till mynningen. Men 
under hela denna paffage Ikall kulan tillika 
genom fina laterale iiötar , flingringar, och 
g nid ning emot canons ihåliga vägg, lida en 
retarderande fri&ion, h v il ken då canon vore 
mycket lång fkulle flutligen förtaga kulans he- 
la häftighet, få att hon (kulle itadna in uti 
fjelfva canon. Det år derföie ett fiålle eller 
en puncl in uti canon, af den befkaflenheten, 
att fri&ions retarderande kraft där år lika flor 

ined 



280 1783- 08. Nov. JDec. 



med kulans acceleration på farnma ftålle, och 
denna punct utmärker canons rårta längd. 
Om canon år längre, få fkail kulan retarde- 
ras mera ån hon accelereras , och dérföfe för- 
iora mera af fin häftighet och force; om åter 
canon år korrtare, få (kall kulan icke århålia 
all den häftighet, fom hon kunde af den an- 
vände qvantiteten krut i feddnmgdcu Om man 
hade någon fåker grund att deraf determinera 
qvantiteten af denna friäion, få fkuiie man 
ock kunna med mathematifk noghet determi- 
nera canonens tillbörliga längd, då en vifs 
portion krut af bekant ftyrka antages att ut- 
göra laddningen, ty efter de i det iöregåen- 
de anförde principer, kunna kulans accelera- 
tioner på hvarje ftälle inuti canon determine- 
ras. Men då noga ron af prof-fkjutningar af 
korrtare och längre canoner anltålias, kan åfc 
ven deraf den råtta menfuren af canoners längd 
efter hvar och ens caliber igenfinnas. 

juu mi—.- g£3g* ^ 



Förklaring S/ver en handelfe uti Integration, 

Af 

FREDR. MALL ET. 

Hos Herr D'Alembert har jag funnit foll- 
jande anmärkning, vid en anförd hån- 
delfe af Integration , fom han efter Calculens 

reglor 



1783- Off, Nov. Dec. 281 
reglor anfett for Paradox: Om dy~dx 

Y (i — i daAP~x, PMt=y, AC ~ i 

(Tab. IX. Fig. 2.»° är AM = | (i - (i - ^ #&r/#- 

^« m*» antagit CPz=l-x~z, AM~\ (l~ z3 ) 

2E§ (i-CP 3 "), hvilken ftorhet är den famma , 
når z är nekadt , /tf/? iii+KwVÄ da Cp=z 
CP; här af fynes räkningen vara felakti g , fa vid* 

man, till att up fylla Equation dy — dx y(i - *)" 3 -r, 
W)?é? medgifva , # fortfar er uti RK , 

of£ irfo wr/ RÖj /om med RK är lika ftälld och 
omvänd uppa RB. (*). 

Denna ärhindran af en få berömd Geome- 
ter, har väckt min upmårkfamhet, till att un- 
derfoka befkaffenheten af en krok -linje, lbm 
kan befkrifvas genom anförda Eqvation dyzzdx 
*j, 

V — i: jag finner deraf, att^= (i- 
^! — x) 3 ) 2 eller ^ 3 -s och^ 2 = i- 
3(i-^) i '-+-3 (i-x) 3 — (i— *) 2 -s 2* — x 2 — 

37} (i -x) t . Således år 27jy 2 (r~x) 2 — (2*-j/ 2 -* 2 ) 5 
och den krokiga linjen hörer till fjette gra- 
den. Den famma måfte vara lika ftålld på an- 
dra fidan om AC0 5 emedan y — V (i-(i-xy*y 
gifver både ett nekadt, få vål fom ett jakadt 
varde på y. Men når x — o y få år yzzo; li- 
ven fä når # = 2 fkall .7 — o ; om at är negatift, 
eller ftorre ån 2 5 blifver y imaginärt > hvaraf 

T fynes 



(*) Opufcules Matkenaatiqpes Tom. IV. pag, 65 feq. 



282 1783- ^ff. ^ r ° v ' Dec. 

fynes, att denrta krokiga linjen termineras 
imellan pun&erna A och O, eller eger inga 
ordinater till andra abfciiTer ån dem, fom gif- 
-vas imellan famma puncler. Gor man z- i-x, 

få år j/ 3 —i — z 3 , och z s — i-j^zrr y(r-^ T ) 3 ; 
om fördenfkuld TCPv år vinkelråt emot ACO 
uti C, få måfte vården pä z vara lika befkaf- 
fade, fåfom de nu befkrifna uppa y. 



Uti Eqvationen dyzzdx Yk 1 ' x )' 3 -i^ eller 
dy yi-(i-x) T 

T" == \ märkes i:o att dy år jakadt 

tills x = i 3 men nekadt, fedan *>i, åndå 
tills x = 2 ; hvarfore jag håller före, 
att denna Equation icke "utvifar bogens 
AR continuerande uti RK, fom hafver dy 
arfirmativ, utan uti RO hvareft dy nekas. 

dy [/ o 

2:0 Når xzzo. få är — rz — ^ eller AC tan- 
ds 1 

gerar kroklinjen AR uti A 5 men då x - r , finnes 
dy 1 

-7 — - — 3 eller CR år tangent uti R, få väl 
ax i yo 

till AR , fom till RO. 3:0 Om dx år cpnfiant 

(i-x?f 

finnes ddyzz\dx- j — 7, fom altidha£- 

fi-Ci-*> f > 3 

ver ett jakadt varde alt ifrån det xrro, tills 
xzz 2. Detta varde lärer, att bogarne AR, KO*, 
OT, TA åro convexe mot AC, fäfom figu- 
ren utvifax.. 

Be- 



1783- OS. Nov. Dec. 283 

Beträffande bogen AM märkes , att 'efter 
2, 

dyzzdx V(i-x) y ~r, fä år dx 1 dy 2 zzdx z 

( i-*)"* och fdx yi+ d ll ~ AM zz fdx 

dx* J 

Cir;*)" T = -|(i-»v) T 4- C, om C betyder den 
nödiga corredtionen* Nu år AM zzo då x—o y 

derfore blir C =|, och AM == f (i- (i-*) )• 
Sått eP"±i-*Ä2, få år AM = | (i-^) = 

f(r-CP 3 ). Härvid befinnes, att tecknet — 

- - * 

framfor f (i~x'y zz \' z }^ fom år fluenten tiii 

_ j_ 

dx(i-x)~\ gifver tillkänna, att denna fluent 
måtte tagas it rå M åt andra fidan, i anfeende 
till punden A, det år, åt famma fida fom R. 
Men når man fäledes uppå MR tager ftorheten 
§(1-*) I, fä mätte defs ån de inträffa, dar i-a- j 0, ell. 

M.R r-| (r-.v)t och AR = f. Fördenftuld, når 
M kommer till och x=zAp finnes genom 

Integration, att Rmr|(i- *) 3 rr f Q> 3 och att 

A Km — AR +R»i=z|(AC-+-C^)=:l (i-Ki-*)% 

Härigenom upphörer hela det tvifvelsmål, fom 

D 5 Alembert fram lat t om Integral- räkningens 

britt uti a nf 6r de håndelfe. 

På det man ftraxt må finna huru inftåm- 

mande allt detta år med Herr D'Alemberts 

gjorda räkning, vill jag tillägga, att efter ho- 

u 

nom år AM zz^ (i-(i-x) 3 ), om nu xzzi, fin- 
nes motfvarande bogen AR ~f , men RM zz 

AR- AM =1 - 1 (1 = 1 (1 - *) f - 

T 2 Så- 



a84 I 783» OS. Nov. Dec. 



Således hafVe vi ett tydligt exempel, att 
correctionen af en Integral bor noga öfvervågas, 
då man vill gora några flutfatfer om Integra- 
lens befkaffenhet eller ftorlek uti fårfkilda 
håndelfer: ty correctionen är en determinerad 
händelfe 5 hvarifrån kan hända, att man icke 
med lika beqvämlighet fkrider till alLa andra. 

Theorin orn Spiral- Pumpen, 3:0 Fortfättn. 

Af 

HEN tt NICANDER. 



'dtt determinera huru ftor Calibren blifver i fifik 
Hvarfvet af Slangen Q. 

§• 89. T}enne Slang, ehuru conifk till fin 
l-r fkapnad Hvarf ifrån Hvarf , omkring 
fin Cylinder, anfe vi dock, för att fä raknin- 
gen lättare , fåfom beitaende af Cylindriika 
ringar, hvilkas Calibrcr åro jämnt aitagande , 
den ene efter den andra, eller uti en Arith- 
metifk progreffion. Detta år val icke alldeles 
enligt med fällningen , men afviker dock icke 
heller mycket derifrån , ty förfta och filta Ikär- 
ningarna eller bottnarna i de Horn - formLa 
Hvarfven kunna icke vara af fa betydande fltill- 
nad, att genom en fådan fuppoiition något 
måfkligen telaktigt utflag uppkommer, i aue- 
ende på 1 ryckande Yatten-hogderna. 

§. 90. Vidare antage vi, att Fi^. 24. Fö- 
refaller lifta Hvarfvet och Bi Calibrerj ; CBzzr 

och 



1783- OSt. Wov. Dec. 285 

och hb—z, h varigenom, enligt §. 27, Rym- 



den af fifta Hvarfvet blifver = 2r +z. z 2 . 

r 4 

Men enligt befkrifningen af Slangens natur, 
§§. 64 och 78, år ock famma Rymd - « + 

Xv. Å + c u , v fk z 



«, eller ($. 8r.) = r — (* ± f K f —g ) 
Ah-ä 4 

4.AH-0 



x % .z-+vr zz — (r-¥>lk*p-g ) 

~ A -t-* . / 

eller om den fenare delen af denna Eqvatio^ 
kallas blifver z 3 -4~2r2: 2 (g), utur h vil- 
ken Eqvation man pä vanliga fått kan finna z. 

§. 91. Men nu år att rnårka, det w-hz 
icke kan vara mycket mindre ån 2r-j-&, då r 
år en någorlunda itor qvantitet. Om man der- 
före uti Eqvationen (g) fätter 2r-+-£ i ftållet 
för 2r+z, få får man genom approximation 

z — y ■• 

A+2r 

§. 92. Att detta varde af z år i det 
nårmafte rigtigt, vilje vi upplyfa med ett exem- 
pel : Om a, r, k och g åro defamma fom i 

§§. 83 och 84, fä blifver r~+%k.p-g = 180,566 

- 0,076139 = 180,495 ; - = 

A + # 

180,64.455,98 ^ _ 

' 3.346 - = 79, 353>^= p flffl*4 = 

T 3 25. 



286 1783- Off. Söv. Dec. 
5 5^5M4 = 2o67)8 . och z — y 



3,14 2t'-hk 

V 112 = 4*2403- 

6. 03. Men emedan år mindre ån 

y ^ 2r + Å. 

* få följer, att det nu funna värdet ar 2 

år nägot mindre ån det bör vara. Om man 
derföre vill komma närmare till fanningen, kan 
man fåtta det famma — e och e -r « — z. Kqua- 
tionen (£) blifver då når * - u inftttes i Hål- 
let för z ? " 3 -+* 2r-j-3ft " 2 4r^-f-3tf 2 . »-f-'2re* 
H-e 3 = ^5 och om man dividerar med 2>- -4- 3?, 
« 5 4ru'-H3^ 2 b-2re z -e> 

■ -+- u z -f- ■ • m ~ • Men 

gr -+-30 2r-+-3* 2>'-^3^ 

nu kan förfte Termen eller förkaftas 

2r-+-3^ 

fäfom en ganfka liten qvantitet och i få mät- 
ro 4 r * + 3* 1 
to rar man U — — ■ — — - + 

2. 2 r -t- 3 c 



V + - -—3 hviiket varde af 

&-tQf 4.{2v+3c')- 

u lagdt till e gifver värdet af z få när , fom 
man kan önfkä, och närmare än man genom 
någon annan mfethod kan komma. 

4 rr-+-3^ 4.55.4, 2403-4- 3.(4,2403)* 

T. ex. — - — - — - ar == - — ■ : — - 

2.(2r-f-30 2. ^.55-^ 3- 4^4-3. 



1783- Qffi* W ov - Dec. zty 

986, 806 b — 2 r c 2 — e* 

— 4,0205; 



~ 245,441 2r + 3^ 

2067,8 — 2 .5 5. (4,240 3 ) 2 — (4,2403)* _ 

2.55-*-3-4> 2403 

2067,8 — 197% 8 — 7ö 5 218 Ä , • 

— — ■ ! — 0,1124; faiedes 

122,721 

u tzz — 4,0205 + V 0,1124 -f- 16,164 == — 
4,0205 4-4,0344=10,0139, och u-hezz 4,2542 
1 umm zz, z. 

§. 94. Men håraf finnes, att u år en få 
liten qvantitet, att u-he år nåftan = <?, fåledes 

kan u föragtas, och V^— alltid anfes vara 
till fullo zzz. 

§. 95 ; For Praktikens behof kan åfven bo- 
gen g förkaftas, och då blifver czzzr, b zz 

k l. (7Tjlp+^*^\ famt z zz k 

p \ A+a J 

1 A + 2 r 

V * 2.(A-W) # 

Till ex. Om de vården på de i denna For- 
mel varande qvantiteter infåttas , forft förut 

. , r rr 546 + no 

blifvit nyttjade, fa far man zzz$ t/i-f- ) 

~ 2,(346-1-692 

" = 5 V * + ^6 = 5 V96 = 4? 2415 
Tumm, nåftan famma refultat, fom i §. 92. 

T 4 An 



285 1783- 081, Nov. Dee. 

Att fifflet^ huru fl ar Calibren bli f v er i fifla Hvarf- 
vet af Slangen 
§. 95. Om Fig. 25 föreftålier detta Hvarf, 
och OH Tryckande Vatten- högden, få har 
man af Slangens befkrifning (§. 78.) 5 att ^ at " 
ten - qvantiteten år mindre i lifta Hvarfvet ån 
i det förfta; men OH är pä bagge ftållena li- 
ka ftor, åfvenfä Luft-qvantiteten; fåledes om 
nu Calibren B*=z, BDzifz; B CL och OP 
Tangenter uti B och O, fom fkåra Centrifka 
cirklen uti CL och P$ Bogen LQj=vj la år, 

emedan r*¥\z. p utgör Centrifka cirklens half- 
va omkrets eller Bogen PDCL, Luft- bogens 

långd zz och Luft-bogens Rymd 

fes (r~h±z.p + 7) — y hvilken Rymd ockfä , 
4 

... A -h r 
enligt §§. 64 och 80 ar ss to. - — 7 — 

A t- /i 4 

(V -h| "t } fåledes hafver man 



* Eqvation , uti hvilken man (kulle kun- 

na exprimera 7 genom en funcHon af z, lik- 
fom £ éxpriirieras genom en fundion al I 
($• 83)> men i denna händelfe blefve rak- 
ningen, for att framfkaffa z 3 allt for vidlof- 
tig. Till att derföre undvika fädant, la anta- 
ge vi, att rårelfen ar af den befkaffenhet,Ibm 
Praktiken kan åftadkomma , nåml. ganfka läng- 
fam , och anfe derföre hade g och 7 for få 
fmå qvantiteter, iorr, kunna roragtas. Vi fä 

då 



1783- Nov - Dec ' 



då e — iy och r-Hfz.s* = 

0-5" 2r och om likfom i §. 91, an- 
A-H 

A+2r 

fes + få blifver 2r=A V h. s.f. 

A+# 

Till ex. Om A, « ock k är o lika flora 

fom förut, få blifver * = 5 y ^ + ~ 

346 + 692 

~= 5 V o, 4393 = 3,314 tumm. 

Tryckande Vatten -hogden i Jifla 
Hvarfvet. 

§. 96. JFöir Slangen 2f. Man vet af §. 64, 
att Luft-Rymden i filta H varfvet år =; ( 

= C$- 81.) CM4^?+i)5 föijagtii- 

gen om man dividerar med Slangens Botten, fom 

år =1 — y få blifver Luft-bogens längd, fom 
4 

mS kallas h-p^ ( r +jLp+g). 

§. 97. Om vidare Fig. 26 foreftåller filta 
Hvarfvet, LDY Luft-bogens långd, Bogen LD 
fättes =<p, BH =x (§. 14.), CB rr, och 
om YX år perpendiculär emot CD, famt d-=z 
Tryckande Vatten-hogden, få årLDY- /, och 
d ~ DX — DH. 

§. 98. Men nu år DH zz*k+x, och x 

h h z h 

(§• I5.) rr — -i - +&C.= 1 

T 5 eme- 



2 9° 1783» 0&. iVov. Dec. 

emedan fenare Termerne blifva ganfka fmå, 
fåfom man finner af §, 17; fåledes DH — f k + 

— — Utomdefs år DX zz Sin. Verf. DY = 

Q.Y — I 

(7-0 V (7- G) 4 

Sin. Verf. (/—<?) 



M>+P) 2.34.(^) 3 

&c, då Bogen /— <p 



644,5.6. (r+W 
lampas tiil Radien r+i-A; foljagtligen blifverfe 

— &c. - ik . h. f. F. 

2r-i 

§. 99. For att håraf lemna ett Exempel, 
få antage vi likfom förut, att m 55 tumm, k zz 5 
Tumm, omlopps-tiden = 9", och Ä=fiA$ vi 

få dä ^ (§. 83-) = 0,076139 Tumm, *4*%k.p 

zz 57,5. 3,14 = 180, 64 Tumm ; x zz ■ 

2 r — 1 

(§. 17.) —0,020405 Tumm, r — 2r- x zz 109,979 

A -f- c — " 
Tumm, och / zz . fr + f k. p -4- A zz 

~ ( l8 °> 6 4 + °>°7) = 79, 383 

Tumm. 

Men emedan DX =:4-A + a-~ Sin. Verf. (p, 
och >• + : : k " Radien, (Sår, enligt j. 14. C — 

3 .(i/ ; + .v)= N . 

— + occ. ) och enu^t v::- 

ra 



X783- Nov> Dec. 291 



ra antagna vården — y 2.57,5.2,5204, (i-H 

2,5204 3. (2, 5204 y 

+ — — — r, + &c.)z:i7,025 



3- 4- 57, 5 2.5. 4 : .(57,5 9 ) : 

0,062188 + &c. -_z 17,087 Tumm ? fåledes 
l-(p — 62,296 Tumm. 

Härafblifver i - Jt^L-. ^ 

-t — — &C; — i ^ — x ZZ 

2.34.5.Ö.(r4-^)' 
(62,296) - (62, 296) * (62,296)* 

' ^-57,5 2.34- (57, 5) 4 ~" a- 3- 4- 5- 6. ( 57, 5 ) f 
- &c. - 2,5204 — 33,746 - 3,300 + 0,129 * 
&c. - 2,520 — 28^055 Tumm, 

§. 100. For SUngen 35, beter man fig på 
femma fått for att finna värdet af;/, fom uti 
§§• 96, 97 och 98, och man får flutligen fam- 

ma Formel. Likfom i §. 96. blifver / zz - — — 



(r -fÅÄ.^-J-^). Men for öfrigt, emedan t* 
(§. 8 O nu år Hvarfvets Radie, få infätter 



man, i Formelen (§. 98.), V ~ (§. 16.) 
i ftållet i, *' (§. 15.) Z i ftållet för 

2r' - 1 

^, <p' (§. 14.) = i/sTö^/o. 0 + 

— + ~- ^ h &C.) 1 flål- 

let for <£>, och då har man ^ = 



2. (r' + f 



292 1783- Off. A r ov. Dec. 

o-vy o-vi* 



- &c. 



2.3.4.(r^) 3 2.34.5.6. (r'-*4ky 
\k-x'. h. f. f. 

Till ex. Om a , 4 och f åro de farnma fom 
förut, få är r'(§.84-) - 385867 Tumm) h' - 

^ , lj«0 I, II 

Tu mm 5 — 0,014475 

- 7% 734-i 7^, 734 
Tumm, / (§. 99.) ~ 79,383 Tu mm; 
41,367; f i+ ^ r 2,5144 Tumm; <p' n 

— • 2,5144 

y 2 . 4 i, 3 67- 2 .5H4. 0+ g . 4-4[> 36? + &c - " 

^4, 423 -4- o, 073056 ■+* &c. — 14*496, /-<£>'- 

* , qq, n*ti J - C 6 4>887) z (<H,887) 4 

64, 887, och d — --77 

2.41,367 2.3.4.(41,367)* 

+ — ^±l|!Z2! . &c. - 2,514 ± 50,890 - 

2.34.5-6. (4<,36 7 y • - 

10,434 4- c 5 855 " &c - " 2,514 - 38, 797 
Tumm. 

§. 101. For Slangen forfares ock pä farn- 
ma fatt fom for Slangen 21, för att finna vär- 
det af d; men hår kommer man likväl ihog, 
att z (§. 91.) nu är fifta Hvarfvets Caliber, 

och fåledes , når Luft-Rymden - ■ - 

?f.(Ah-o . , 

~ - (r+llLp+g) divideras med 

4. ( A-f - <0 

pz z r 
Hvarfvets botten , fom år ~ — ^ fl blifvcr 

4 * 

Luft- 



1783- Off. Mov. Dec. 293 

A 2 .(A-+*0 

Luft-bogens längd /'z — r — sir+lfy+g) 

z~ . {t\-i~a) 

z 2 

För öfrigt blifver och DH n §z + *, och 

3.4. (r+f z) 

— -4- &c.j> och nar delia vär- 

den infattas uti Formelen §. 98, få blifver Tryc- 
kande Vatten-högden i filta Hvarivet for Sian- 

gen (> , eller d — h 

2. (r 4-| z) 2.3.4.(r-hfz) 3 

2.3.4. 5.6. (r 4- §z)* 

Till ex. Når z — 4^2542 Tumm ($.93.), 

lk z 

£ z: 5, / — 79, 3833 få. blifver /'zz — — 

z~ 

7- — - 109,66 Tumm 5 + * - 2,1271 

4- 0,0204 0. 17.) z 2,1475; r -h|z : 55 + 
2,1271 - 57,127; <p": ^2.57,127. 2,1475. (i + 
— 2 ' — h &c.) - 15,664 + 0,1305 +&C. 

3.4-57,!27 

Z 15,794 -Tumm 5 /; - <P" — 93. 875 5 - 

( 93,875) * (93, 875 ) 4 ^ (93 ? 875)^_ 

2.57,127 2. 3. 4. ( 57, 127) 3 2.3.4.5.6. C57, 127/ 
£ &c. - 2,147 = 77,131 - 17, 357 4- 1,502-0,075 
-4- &c. - 2, 147 - 59, 113 Tumm. 

Att 



294 1783- Ctf. Noi\ Dec. 



Att finna Hvarfven* antal, nar a; eller Hydrofta- 
tijka Vatten-hhgden i Pnmj)ftocken är gifvcn. 
§. 102. Af det fom är anförd t uti §§, 49 
- - 70 om inra rörelfen uti Slangarna, och 
om ftållningen Vatten-Columnerna mellan, fa 
i Hvariven fom Pump -flocken, i äffeende på 
jåmmvigtén, kan inhämtas, att fomrnan ar alla 
Tryckande Vatten -högderna i Hvarfven år i 
det nårmafte lika flor med hela Hydrofiatifka 
högden i Pump-ftocken. Efter ftrångafté nog- 
het att tala, år det v ål flällnaden indian Vat- 
ten- och Luft-Columnernas Tyngtfer i Hvarf- 
ven , fom uppväger hela tyngden af både Vac- 
ten- och Luft-fatferna i Pump-ftocken 5 men 
härvid år att mårka, det tyngden af alla Luft- 
fatferna, få i Hvarfven fom Pump -Rocken år 
få liten, i jåmförelle emot tyngden af Vatten? 
fatferna, att den i förevarande fråga alldeles 
kan föragtas. Således kan man utan fel 
antaga, att nyfsnämnde Summa af Tryckande 
Vatten -högderna ar till pricka lika med Hy- 
droftatifka Högden. 

Hårtill kan ock utan märkligt fel anta ra s, 
att Tryckanae Vatten-h ogderna . ifrån den för- 
fta och ftöriia, till den fifta och minfta når 
Slangen årregulår, och lindad antingen ofver 
en Con eller Cylinder, la fom Slangarna ;( , 
55 och £, åro alla uti en Ärithmetilk Pro- 
greshon. I följe deraf, om den tor ila Tryc- 
kande Vatten-högden kallas c och den fifta 
.famt antalet af alla Tryckande Vatten-högder- 

na år f/, fS hlifver da deras firnma " -• (r-t-</), 

hvilken fummäf, enligt hvad fom nyfs fades , 
ockfå år lika med Hydroftatilka högen i Pump. 

(locken > 



1783- ^ci. Nov. Dec. 295 
flocken 5 fåledes hafver nian a - — och 

1 följe deraf n ~l — — . 

Men nu känner nian c Z 2r - x af §. 19$ ^ 
af §§. 98, 100 och ioi, famt har a gifven, få- 
ledes känner man ockfä «.; och emedan lika 
många Slang-Hvarf i en Mafliin gifvas, fom 
dar finnas Tryckande Vatten - hogder, alltfå 
känner man ockfä antalet af Slang-Hvarfven 
h v il ket var det fom {kulle finnas. 

Till ex. Om a z 2 A z 2. 346 - Tumm 5 och 
rörelfén hos : langarna ?(, ^5 och C, famt 
deras matt, till alla delar äro fådana, fom man 
förut antagit, få att c Z 109,979 "(§• IQ.), och 

för Slangen ?f , z 28,055 ( §. 90.)"^ för 
- 38,797 # ($-ioo)i för £, - 59,113 ($. i 0 f.), fä 
blifver för 

2. 692 ■ 

Slangen »- — • = JoHvarf 

109,979 + 28,055 vdrr ' 

™ - 2 - 6 9 2 

*}/ - — — — — Q O - _ 

' 109,979 + 38,797 
2. 692 

— - ~ Q Q - 

109,979 59 
§. 103. Uti Slangen D åro alla Tryckande 
Vatten '-högderna lika flora, och följagtligen 
2a a 

c Zd^ lamt n - - — ■ - - 5 och om rörelfen år 
c -ha ~~ c 

ISngfam , blifver åfven c Z 2r och fåledes 
a 

n z e 

2f 

lill ex. Om aZ 692 Tumm, och r "55 Tumm, 

få blifver n z — ? — — ^? "65 

2.55 ' " no" §. 104. 



296 1783- 03. Wpv. Dec. 

§. 104. Ämnar kn. 1. Af de nu anförde och 
uträknade Exempel kan inhämtas, att då ro- 
r elfen, Calibren i for fl a Hvarfvet och Hv ar f- Ra- 
dier ne dr o alleftädes lika ftora^ behofver Slangen 
% det ftorfta antalet af Hvarf, 55 mindre , g £h 
mindre och 2) det minfta , for att uppfordra vatt- 
net till en och famma Hydroftatifka hogd. Men 
för att likväl icke af en enda händelfe göra 
en allmän flutfats , mä faken ån ytterligare 
upplyfas genom jåmforelfe Slangarna imeilan 
pä följande fätt. 

öO Om % och 33 jSmfSrar, fa låt KBY Fig. 
27 foreftälla Luft - Bogen och HU Z d Tryc- 
kande Vatten-högden i lifta Hvarfvet, famt n 
Hvärfvens antal af Slangen §($ kbz Luft-bo Jen 
och ht z d é Tryckande Vatten-högden i lifta 
Hvarfvet, famt n 4 Hvärfvens antal af Slangen 

03, r:CB, r'I cb^ yh~z Häftigheten uti lifta 

Hvaffvets omkrets af Slangen ?|, y b' - hä- 
ftigheten uti lifta Hvarfvets omkrets af Slan- 
gen 53, BH -ar, bh Z x 1 ; man får då x - 

-i-c§. I5 .)r-^— -?Lä 

2r-I ft~.(2r-i) 2r'~i 

r'r'p z ^ rr r r r r é 

ft*.(2r 4 -i) 2r- I 2 Jf.(2r-i)'ör / -l 

r' r' r-r' r.(2r'-i) - r'.(2>'-r) 

- — — J— 5 x-x 1 {- , 

2 2-(2r'-i) 2 ö.(2r-t).(2r r -i) 

eller om ^ I r-r'Ar x- x'z — ( 1- — - \ 

2 V (2r-i),(2r'-i;y 

Således emedan 1 ^ y få följer. 

det ockfå * V 

Ny 



1783- Ofö Nov. Decl 297 



Nu år Bogen BK (§. 14.) = Y2rx. (i-f- 

— -+&c), ^= |/2rV. (1+——/ +&c), 

3. 4r 3. 4. r 

fåledes emedan r ^ r> och # V £% år ock 
' och följaktligen BK ^ bk. 

Men alldenftund Calibren och Luft-qvan- 
titeten i lifta Hvarfvet äro hos bagge Slangar- 
na lika, få följer, det Bogen KBY zz kbz, och 
fåledes, emedan KB V kb, blifver BY ^ fe 

Om man derföre tager by zz BY, gör B V 
co och drager BX igenom Y till defs hon 
råkar VP , fom år perpendiculår emot BC , 
uti Xy få har man cb : CB : : Bog. by — BY 
: BV : : bu : BP; BV : BP : : BY : BX; BY 
: BX x Bog. BY : Bog. BV; fåledes BU : 
BP ^ bu : BP-, och BU\fc\fe; men BH 
= x var ock ^ bh — fåledes BU - BH X 
bt-bb eller HU = ^ ^ fozzd', följagtligen 

<r-+-d ^ och » ~ — — ^ «'zz — 

C-^d C-^rd, 1 

3) 0WJ 5J5 w * S jämforat, låt likfom förut 

££z Fig. 28. föreftålia Luft -bogen == ^' 

Tryckande Vatten -högden i fifta Hvarfvet , 

och »' Hvarfvens antal af Slangen 58 ? KBZ 

Luft-bogen, HT rr Tryckande Vatten-hög- 

den i filta Hvarfvet, famt ri' Hvarfvens antal 

af Slangen £5 bc zzr' BC zz r,- och gör k'b i 

KB och b¥ : BH : : r' : r. Man hafv.cr då, 

enligt hvad fom nyfs anfördes, bh : BH : - 

r'r' rr r' I i 

: : : — -i- — -+-&c. : : 

2r'- I 2r-j 2 8 r IÖrV 

i- &c. ^ r' : r,- fåledes 

¥ Ii 



29S 1783- Off. N° v - 3 ec - 

bh : BH bh* : EH cch bh ^ bh' y och eme- 
dan ufta Hvatfvéts Rymd pä bagge ftållena år — 

tp,(A + 0 ■ n>.(A-*-0 , 
u~\ ■ ( v . 64.) och * H 5 

1p. (A + 0 } . qQ > Luft-bogen, få åro Luft- 

bogarne på båg^e flållena ockfå likformige. 
Om derfore k' b? r~ kbz 00 KBZ, blifver Bo- 
gen bz* % bz emedan bk ^ bk' ; men kfbz 1 c/) 
KBZ och : HT : : r' : r; Således emedan 
r\ r' 5 få år och HT = V h f t'wh mycket ltör- 
re än^-^följagtligen c+d" ^ &hdi>ochtf-- 

ia 2a 

^ n" = . 

c ±:d' c + d" 

7) Om £ öoS © jämföras , få vet man af 
Befkrifningen om Slangen 2), att OHz f år 
Tryckande Vatten -hogden i lifta Hvarfvet af 
denna Slang; och fom OH alltid år mypket 
ftorre än HT, få följer ockla att f + ri:^ 
c + 4f'i och om n'" år Hvarfvens antal af Slan- 

2a 2 a 
gen ©. få blifver ock n" ~ ^ ri" . 

c-hd" — 2c 

Håraf är alltfå klart, att Slangen © for- 
drar det minftä antalet af Hvarf, £ ett ftörre, 
£5 ett ån ftörré och S( det ftorlta, ölfen och 
iamma Hydroftatifka högd. h. f. b. 

§. 105. Antnarkn. 2. Men deremot dä allt 
år lika fom förut, uppfordrar Slangen ® niin- 
fta Yatten-qvantiteten, få fom kan fes af den- 
na Slangs natur (§. 7,9.). Slangarne 21, 95/ E 
äter uppfordra lika mycket vatten, den ene 
fom den andre, till famma hydroKatiuka högd; 
men ibland dem år £ iörmonligait, emedan 

han, 



1783. 0£t. Nov. Dec. 299 



han, med minda Hvarf-talet och ftörlfa befpa- 
ringen i godfet, gor fin tjenlt. Den oniftån- 
riigheten, kan åfven tilläggas, det han med 
fmalafte axelen kan byggas och foljagtligen 
med minfta fri ctionen lättas i rörelfe $ ty få- 
fom fifta.Hvarfvets Caliber uti honörnar min- 
dre än uti ?J och få kan ock Axelens Ca, 
Liber i följe deraf vara få mycket mindre. 

( Fortjdttning följer i ndfta Qy årtal.) 



Svamp - Slag tet Belvella , 

Belkrifvet af 

ADAM AFZELIUS. 

Philof. Adjunft i Upfala. 



Ibland alla växter åro Svamparne min fl kän- 
de och deras fkiljemårken oredigaft utftaka- 
de. Bågge delarne har jag fjelf årfarit. Ofta 
har jag funnit icke allenaft nya arter, utan 
ock helt nya Slågter. Ofta har jag långe måft 
leta efter namn pä en allmän Svamp, förvillad 
och bedragen af oriktiga Caraclerer, hvilka 
pä de måtta Slågterna äro fådane, att de all- 
deles icke paffa lig med flera derunder anför- 
da arter. Agarici , Eoleti och Hydna hafva väl 
fått fåkra kännemärken, men ibland alla de 
öfriga år oredan få mycket ftörre. Phallm im- 
pudicus år i många delar olik Ph. efcukntus : 
Clathri ftipitati böra föras ifrån CL cancellatus: 
Heivclla Pineti ifrån H. Mitra: Peziza hntifera 
och puncfata ifrån de öfriga Pezizse: Clavaria 
digitata , Hypoxyhn och kanfke åfven militaris 

U 2 ifrån 



300 T783- Wov. Ute 



ifrån de andra Clavarix: Mucorer peremef, h v ii- 
ka, utom M. Embolus , icke en gäng hora till 
vSvamparne, ifrån Mucores fugaces , dit icke 
heller Mucor fepticus kan raknäs, och åndteli- 
gen bor Lycoperdon delas i 4 eller 5 Slågter. 

Grunden till alla de fl a och dylika andra 
omåndringar år ingalunda fjelftagen, utan lig- 
ger i Svamparnes egen natur. Det är tillbör- 
ligt, att deffa växter åfven uppftållas etter 
Frö-redningen, dä Linneanflka Syltemet om al- 
la de öfriga grundar flg derpå. Svamparnes 
fru&ification är val ånnu föga kand, men få 
åro vi dock på god väg att fnart fä mera upp- 
lysning i denna mörka fak. Och efter den 
ärfarenhet jag for min del redan hårutinnan 
åger, då jag genom laning kunnat fortplanta 
flera arter, år jag åtminftone derom ofverty- 
gad, att det fina mjöl, fom finnes på och uti 
dem, icke annat är, ån deras frön. Svam- 
parne böra fåledes, efter min tanke, blifva in- 
delte och Få lina kännemärken efter deffa fröns 
iittande och iåge antingen pä öfra eller undra 
fidan, antingen öfver hela ytan eller på en 
del deraf, antingen inuti eller utantill, i ett 
färfkildt gömftålle eller i hela Svampen, och 
efter defs öpnande ofvan eller nedan, pä det 
eller det fättet , och la vidare. 

Men här år icke ltället att vidloftigare ut- 
föra detta åmne. Jag har endafl tå mycket ve- 
lat nämna derom, att man någorlunda må 
kunna infe, af hvad orfak och pa hvad grun- 
der jag funnit mig föranläten att fåtta ny Ca- 
xacter pä det Siågte , fom jag nu företagit mig 
att befkrifva. 

Fram i. 



1783- Ofå- Nov. Dec. 301 



Framl. Arch. och Ridd. von Ltnnc har 
häraf upptagit tvänne Arter, nämligen Helvel- 
la Mitra och H. Pineti. Men fom den fenare 
växer på hdt olika fått och andra ftållen, famt 
har ett alldeles åtfkildt utfeende och defsutom 
frön pä fin undra fida, få är det ock fäkert, 
att hon icke bor hora hit. 

Deremot hafva både Phalli och Peziza få 
mycken likhet med Helvellae, att gränforna 
dem imellan, med . fullkomligen fåkra fkilje- 
mårken, ännu fvårligen kunna utftakas, innan 
man hunnit båttre utröna alla deras egenfka- 
per 5 hvilka flkola afgöra, om de böra blifva 
antingen 2 eller 3 fårfkildta Slågter. Imedler- 
tid kan man antaga till kännetecken på Phalli, 
att deras of ver ft a del ar en oflikad och utanpå 
nätlik mojfa, och på Pezizae, att de ar o ftjalk- 
lofa, enkla och Jkal-lika. På fådant fått kunna 
bägge tills vidare tämligen väl fkiljas ifrån mi- 
na Helvellse. 

Deffa äro till antalet 8 Arter. Flera, ån jag 
fjelf eger , har jag icke velat uptaga. Icke hel- 
ler har jag vid dem anfördt andra Böcker, ån 
dem jag fjelf haft i händer. Ockfå har jag 
haft tillfälle att fe de förnåmfta, utom Herr 
Superintend. Doft. Schäfers Icones Fungorum. 
Men deffe faknar jag få mycket mer, fom jag 
nu mäft hafva befvär att afrita flera Helvellce, 
hvilka likväl förut torde vara aftagne i det- 
ta verk. 

Af nyfsnåmnde arter har jag fjelf tagit al- 
la, utom en enda, under det de växt, och 
demlefvande befkrifvit. Alla framkomma om 
höften i September och Oflober Månader , 

U 3 förr 



302 1783- 0£f. Nov. Dec. 



förr eller fenare efter väderlekens olika be- 
fkaffenhct. Sällan finner man någon om vå- 
ren. Ingen angripes af itiafliär, fom en hop 
andra Svampar, utan få vida de ej fry fa bom, 
förtorrkas de, eller ock förvandlas till ett flägä 
geiée. Några flå flera veckor, andra åter blott 
få dagar. På fomliga har jag arven märkt nå- 
gra fmå fina trådlika rötter. Alla åro tvä-for- 
jmi ge eller beftå af tvånne delar, nämligen //i/A. 
och hatt. Denne lenare år öfver allt flit, utan 
nätlika fkrynkor, fitter honzontelt fåftad vid 
ftjälken, och har den yttra eller öfra iidan tunnt 
beftrödd med ett mjölaktigt våfende, fom lik- 
nar ett fint doft. Härifrån fluljer fig likväl 
H. fp åthutat a , i det hon har dofter pä bägge 
fidor af fin verticala hatt. Detta öfvermåtton 
fina åmne, fom jag håller före vara Svampens 
frön , har jag tydligen fett på H. laeumfa^ ful* 
cata , Pezizoides 9 revoluta och fpathv.lata , i iyn- 
nerhet då de, af hvad orfak fom hälft, fattas 
i rörelfe, fedan de börjat torrka eller förfalla. 
Likfom ett dam eller en rök fynes då häftigt 
dofta ut ifrån fmå och för blotta ögonen ofyn- 
liga fprickor på hatten, och i prjcia fig vidt 
omkring i luften. Då märkes åfven i Svanif 
pen likfom någon elafliflk rörelfe, eller ettilags 
häftigt bemödande att drifva detta fro-ftoH 
ifrån lig, på famma fått, fom det händer n ed 
vifia örters frö-hus, hvilka häftigt öpnas och 
fpråtta fina frön långt borrt ifrån fig, 

I anfeende till deffa nu nämnda allmänna 
egenfkaper hos de Svampar, fom jag kallar HtU 
velU, liar jag på detta Siågte fatt följande Ca- 
racier : 

Fun- 



1783- fflov. Dec. 303 

Fungus turbinatus, biformis : fruåificatio fu- 
pra pileuni fublaevem fparfa. 

Och i affeende på hattens olika beffcaffen- 
het, har jag gjort deffa tre hufvud-afdelnin- 
gar : 

* Pileo deflexo. 
1. Helvella Mitra % pileo deflexo, multilo- 
bato, adnato 5 ftipite fiftulofo, lasvi. 

c&) tömentofa a 
Fungus Autumnalis cet Mentz. Pug. T. 6. 
Boletus cet. Rupp. Jen. p< 302, & Hall. Helv. 
n, 2246. cc. 

Elvela Spec, 1, var, e. Gled. V ung* p. 38. 

Helvella Mitra /3. Flor. 5W. ed, 2. n. 120J. & 
Lightf. Scot.p. 1048, 

Helvella Mitra, Oed. Dan. T. 116. & Poll. 
Pålat. Tom. HLp.jof. fecundum defcriptioneni. 

/3) fiuda. 

Fungoides cet. Mich. Gen.p. 204. n. 6. T r z6. 
£. 8. 

Phallus JVfonacella, Sc.QP. Carn. ed, 2, n. 1607. 

Växer på uthuggna platfer inuti och bred- 
vid Granflkogar , meråndels pä blotta marken 
och enfiaka, fållan på ruttna tråd-rötter och i 
torfvor eller flera vid roten fammanhångande. 
Framkommer tidigare, ån någon af de andra, 
och ftår, tills froft infaller. Förändringen cc 
är ganfoa al In 1 . ann , i fynnerhet under väta hö- 
ft ar , men [i deremot nog få 11 fy nt. 

Bejkrifn. Hela Svampen år ifrån 4 till 9 
tumm hög och rått uppftående. Stjälken hogft 
1 tumm tjock, mall trind, på n utantill be tack t 
och inuti fylld med fint hvitaktigt ludd, i bör- 
jan fä hoppackadt, att han tyckes vara allde- 

U 4 les 



3°4 1783- OSt. Nov. Dec. 



les tåt; farjk: ljusbrun, flat ibland med nå- 
gon grund fåra, torrkad: hyitgul, fkrynklig : 
på jS bar, ihålig och få väl far JK fom torrkad 
alldeles flät och ljuft brungul, med liten till- 
fatts af rödt. Hatten nedflagen, flåt och va- 
gig, forft tvåflikad, lik en Bifkops- Möffa , fe- 
dan på åtfkilligt fått viklad oah flikad, famt 
med ytterfta kanten flereftådes faftväxt vid 
ftjålken: utantill bar, på oc inunder fmluddig, 
på /3 äfven dar bar; fdrjk: till fårgen lik en 
Met-mafk , men inunder något ljufare ; torr 
och då Svampen är ung, fvartbrun och inun- 
der på bagge förändringarna af famma fårg, 
fom deras ftjålkar. 

Anmärkn. Både Oeders och Mentzei.ii Fi- 
gurer åro goda, men den iorras år gjord ef- 
ter en gammal Svamp och den fenares efter 
en ung. I detta fiftnämda tillftånd år han ock 
beflmfven af Ruppius, Gleditsch och fem 
det tyckes, åfven af von Lixxé. 

2. Helvella lacunofa^ pileo deflexo, mul- 
tilobato, adnato; ftipite fiftulofo, lacunis ful- 
cisque irregularibus. 

Elvela Spec. 1. Gled. Fung. f* 36. fq. T. 2. 
t. aa. 

Boletus cet. Hall. Helv. n. 2246. j3. 
Helvella Mitra u Flor. Svec. 2. n. i#fy. & 

LlGHTF. Scot. p. 1047. 

Phalius crispus, Scor. Carn. 2. h. 1606^ 

et) lur i Ja. 

Fungoides cet. Mich. Gen. r. 2*4. n, j. 
Élvda Spec. 1. var. b. Gled. Fung. f. 



]8) fd* 



1783- 0$. Moy. Bec, 305 



/3) pallida. 

Fungus cet. Raj. Hift. Tom. 3, p. 2$. ad cal- 
eem & Syn. p. $. n. jp. 

Fungoicles cet. Mich. Gen. p. 204. n. j. T. $6* 
F. 7. 

Boleto-Liehen vulgaris, Jussieu, AEl. Acad. 
Par. 112S. Par. 1730. p. 27 o fq. Ta b. 14. 

Våxer i flora och tjocka Gran-fkogar pä 
marken enftaka, fållfynt. 

Bejkrifn. År 4 eller 5 1 11 mm hög, rak och 
ofver allt bar. Stjälken trind, öfver en tum 
tjock, ofvantill fm a lare , ån vid roten, i jåm- 
förelfe mer ån den föregåendes; full af djupa 
och oordentliga fåror, fprickor, hålor och vi- 
kar, med platta och ihåliga mellan - vaggar 5 
far [k: hvitagtig och torrkad : något på gult 
flö tände. Hatten nedflagen med en mycket vå- 
gig yta, mera flikad och oordentligare, ån på 
H. Mitra^ ytterft i kanten rundt omkring vid 
ftjålken anväxt: på inra fidan af famma fårg, 
fom ftjålken, men utantill på ca fvartblå och 
på /3 hvitgul eller kött-fårgad : bägge blifva 
mörkare, då de torrkat. 

Anmarkn. Mina exemplar åro något olika de 
ofvananförda Figurer. Hatten år fpittigare, 
meråndels få hög fom ftjålken, mera nedfla- 
gen och med kanterna rundt omkring ftjål- 
ken faftväxt. Denna Helvella har fåledes myc- 
ken likhet med vår vanliga Murkla. 

3. Helvella fulcata^ pileo deflexo, biloba- 
to, adnatoj ftipite folido 5 fulcis regularibus. 
oj) fufca , Tab. X. Fig, 1. 

/3) cinerea , RoletUS leuCOph^US, BATT. 

V ung. v. 2j. T. 3. F. B, 

U 5 Våxer * 



306 1783. 0£f. A T ov. Dec. 



Våxer i fkugga under tråd i Gran-fkogar 
och Betes-hagar, pä marken måft enftaka 3 fäl- 
lan i torfvor, nog allmånn. 

Bejkrifn. År vid pafs 3 tu mm hog, upprått- 
ftående och bar. Stjälken trind, nedantiil en 
6 eller 7 linjer tjock och ofvantill något fma- 
lare, beftående af djupa, jåmnbreda , ordentliga 
och ifrån roten anda till hatten gående fåror, 
med tunna och tåta mellan-våggar ; fdrjk: pä 
a caftanie-brun, och torr: tillika Hotande litet 
på grått, famt i bagge tillftånden vid roten 
hvitaktig, men pä /3 hvitgrä och, då han forr- 
kat, afk-fårgad. Hatten nedflagen , med blott 
tvånne, meråndels lika flora, nåftan cirkel-run- 
da, platta och flå ta flikar, hvar och en innan- 
till ock ej i ytterfta kanten faftväxt vid ftjål- 
ken; utantill, fSrjk: på oc fvart och på /3 afk- 
grä, bågge något mörkare, då de blirvit tor- 
ra, och bågge på undra fidan af famma fårg, 
fom deras ftjålkar. 

Anmärkn. 1. Denna Helvella är nog lik den 
foregående, få att jag ej ännu vifst vet, om 
de med rätta böra upptagas för 2:ne (arikilaa 
arter. Ytterligare underfokningar fkola åtgö- 
ra detta. Imedlertid har jag ej för det när- 
varande kunnat förena dem, i anfeende till 
både hattarnes och Ajålkarnes få olika béiKajf- 
fenhet, "hvilket af bågges befl-;rifningar , fig 
iméllan jämförda, Iättligen kan inhämtas. Om 
man ville hålla fuleätä för en ung H. lacu- 
nofa) få ftridef den omftåndigheien deremot , 
att den förra äfven gifver frö-doft iir.in lig, 
hvilkct man likväl ej funuit hos unga Svam- 
par. På hattarne af bågge deffa arter har jag 

märkt , 



1783- Off. iVou. Dec. 307 



märkt, då de torra låggas i vatten, ett fegt 
hvitagtigt flem , fora förmodligen icke annat 
år, ån ett qvariittande fr o - doft. Detta flem 
upplöfes af vattnet, friger upp och betåcker 
defs yta med en rödgul hinna. 

Anniarkn. 2, Den under H. lacunofa , ur 
Gleditsch anförda Figur, år val i anfeende 
till fin hatt och fcällnmg nog lik min H.ful- 
cata, men ftjålken är mycket annorlunda be- 
fkaftad och kommer måft öfverens med den 
förftnåmnda. 

4. Helvella atra, pileo deflexo, bilobato, 
libero, fubtus nudoj ftipide folido. 

Fungoides cet. Mich. Gen. p. 204. n. 7. T. 
F. p. 

Elvela Spec. 1. var. d. Gled. Fung. p. js. 
El ve la a t ra, O ed. Dan. T. 534. F. 1. Flor. Is- 
land, p. 20. Retz. Prodr. n. 1596. 

Våxer i fkuggrika Gran^fkogar pä marken 
enftaka, någon gång tvänne på en rot, w gan« 
Ika fålifynt. 

Bejkrifn. År knappt 2 tummhög, öfverallt 
bar. Stjälken tåt, vid pafs en linje tjock, mer- 
åndels rak, fållan uppftigande, något hoptryckt 
med fmä ftrödda 'ftrimmorj farjk: f vart brun 
och ibland under hatten och vid roten blek- 
gul , -torr: tillika litet gråaktig, i fynnerhet 
neclantil!. Hatten i början lik en Bifkops -Mös- 
fa, fedan något oordentligare, på tvånnemot- 
fatta fidor ned flugen ti il ftjålken, men ej faft- 
vaxt dervid, måft flat, i kanten litet vSgig och 
ibland åfve.n något delad; både f ar Jk- och torr 
utanpå kol-fvart och inunder något ljufare. 



3°8 178?- Off. JYov. Dec. 



Anmarkn. D3 Svampen år ung , liknar han 
aldeles Oeders Figur, men i åldre tiliftånd 
mera Michelii. Den förra har dock dubbelt 
tjockare och den fenare något långre ftjålk, 
ån mina exemplar. 

5. Hel v ella Pezizoides, pileo deflexo, bi- 
lobato, libero, fubtus fcabroj ftipite fiftulofo. 
Tab. X. Fig. 2. a. b. c. 

An Peziza terrea, cet. Hall. Heh.n.2227* 
Et Peziza ftipitata, Huds. Angl.p.6j6J 

Våxer iGranfkogar och Beteshagar på marken 
enftaka, flocktals, fomliga år ock på vifta ftäl- 
len i myckenhet, fäfom i Södermanland och 
Botkyrke Socken vid Säteriet Sturehof, dar 
hon förft blef funnen förledet Sr af Friherre 

JOH. WlLH. LlLJENCRANTS. 

Bejkrifn. fullvåxt vid pafs 2 tumm flög. 
Stjälken en eller två linjer tjock , i början rak, 
trind, tåt, flåt, litet knottrig, både far/k och 
torr beck-fvart och hvitaktig vid roten: i ål- 
dre tiliftånd något uppftigande och hoptryckt, 
med en och annan liten ftrimma , ihålig, bar, 
of taft blek-brun och då han torrkat, mycket 
mörkare och därjämte något gråaktig. Hatten 
år befynnerlig och undergår tre betydliga för- 
ändringar. Förft har han famma utfeende, fom 
en liten flat fkål fkulle få, om man föreftåll- 
de fig hfmne midt på hop k ram ad, Q att bräd- 
darne kommo att ligga intill h varannan, då 
ock den undra delen på bågge fidor år den 
yttra, fe F. 2. a. Sedan (kiljas de hoptryckt* 
bräddarne åt och hatten t • . if en 

liten (kal. I detta medélftSnd liknar Svampen 
alldeles en Peziza, fe i ; . 2. b. Åndtli en un- 
der- 



1783- OSf. No v. Dec. 309 



dergår han den ändring, att bråddarne af den- 
na 1M1, på tvånnc diametraliter motfvarande 
iidor, hvilka i början voro öfverft, flå fig 
ned till bjälken, men fåfta fig ej därvid, och 
dä uppkommer en vanlig Helvella, fom myc- 
ket liknar den föregående, fe F. 2. c. Hatten 
är för öfrigt utanpå bar, flat, öm fom hel bräd- 
dad och naggad, gråaktigt fv art brun, mörka- 
re torr och ung, ån fårfk och gammal, in- 
under knottrig eller rättare itråC af frnå hvit- 
äktiga, ftyfva, fjållformiga utväxter, hvilka 
till en del falla borrt, då Svampen blir gam- 
mal; botten år af famma färg, fom fljålken. 

Anmarkn. Denna Svamp förenar Helvellse 
och Pezizas med hvarandra. Dock håller jag 
före, att han med råtta bör föras till de för- 
ra, i fynnerhet fom jag icke funnit honom 
flåppa fitt frö - doft , förr ån han kommit till 
fin mognad i tredje tillftändet, då han år en 
fullkommen Helvella. Om von Haller och 
Hudson, fom jag förmodar, ment denna fam- 
ma, få hafva de träffat och befkrifvit honom 
endaft i defs medelftånd. 

* * Pileo piano. 

6. Helvella revoluta, pileo piano, de- 
preffo, margine revoluto, integerrimoj itipite 
fiflulofo, compresfiufcuio. 

Fungus gelatinofus, cet Vaill. Par. p. js. 

t. ij f T. 7. 8. 9. 

Fungoidafter cet. Mich. Gen. p. 201. T. 82.F.2. 
Leotia gelatinofa, cet. Hill, Plant. p. 4j 4 n. 
Pl. 4. F. Leotia i. 
Agaricum gelatinofum, cet. Hall. Helv.n.226^ 
Elvela lubrica. Scop. Cam. 2. n. 1609. 

VSxer 



3to 1783» OSi. Moir. Dec. 



Växer på fkuggiga fcållen i Gran-fkogar 
under tråd och bufkar, imellan ris-högar och 
nedfallna grenar, på blotta marken, enftäka, 
ganfka fållan i torfvor, fiocktals, dar och hvar 
i ftörfta myckenhet. 

Bejkrifn. Hela Svampen år 3 eller 4 tumm 
hög, ofver allt bar, glatt och flemmig, famt 
förvandlas fiutligen till ett grönaktigt gelee. 
Stjälken 2 linjer tjock, något hit och cit 
böjd, i början tåt, gul, trind och filt, mm 
fedan ihålig, brun och ljtet iammantryckt med 
fmå ftrödda ftrimmor; jorrkad, ung: ljus brun 
och gammal: fvartaktig, ibland åfven grågul: 
dä man krammar på honom farjk^ delar han lig i 
flera åndalångs gående fkifvor. Hatten 6 till 9 
linjer bred, i förfta början något kullrig, men 
feclan platt, midt 'pä litet nedtryckt med nå- 
gra iinå utgående länkningar, nåftan ofynligt 
knottrig, fom det aldrafinafte chagrin; i kan- 
ten rundt omkring nedrullad , helbråddad, mer- 
åndels bägig eller ock delad i några fm a oli- 
ka fiora och rundade flikar \ fdrjk, ung: ljus- 
gul, men gammal: mörkare och underftun- 
dom med någon blandning af en blågrönfårg; 
torrkad: ibland mörk-gul , men meråndels röd- 
brun, och inunder h vitgulaktig. 

Anmarkn. u Afritningarne hos Vaillant 
åro både båttre och gjorde efter yngre Svam- 
par, ån Michelii. Likaledes har Scofoli 
författat fin beihrifning efter iadane, (om va- 
rit unga 5 men Hill och v. Haller, fom det 
tyckes, efter dem, fom hunnit till högre ålder. 

Anmarkn. 2. Denna HelvclLi^ den föregåen- 
de och H. fpathulata hafva icke längre beitänd, 

iin 



1783- Off. Nov. JDec. 311 



ån blott några dagar. Alla af hvar och en 
ibland deffa 3 arter framkomma åfven och för- 
fvinna näftan på en gång, fä att man fedai* 
knappt kan finna en enda. 

7. Hel v ella horizontalis , pileo piano , in- 
fimdibuliformi, margine horizontali, crenula- 
to; ftipite folido, tereti. Tab.X. Fig. 3. a. b. 

An fungoides fufcum, cet. Buxb. Comm. Åcl. 
Petrop. Tom. IV. p. 2$ 2. T. 29. F. jJ 

Helvelia plana, Huds. Angl. p. 633. 

Våxer i Våftergothland och Vänga Socken 
vid Säteriet Höberg; flackad af Lie ut. Leon. 
Gyllenhal. 

Bejkrifr. Imellan 2 och 3 tumm hög, öf- 
ver allt bar. Stjälken en 2 linjer tjock, fö rit 
rak, fedan ofta uppftigande, tät, trind och flat ; 
fuktad: blå-brun, torr : måft jårn-färgad. Hatten 
något öfver en tumm bred, i början ftrutlik , 
ytterft något fällig och krufig, fedan platt med 
en djup otvantili vidare nedfånkning midt pä, 
och flera därifrån utgående ftörre och mindre 
fk rynkor, liknande frnå ådror; i kanten nå- 
got naggad och bågig med Hora och ofta otyd- 
liga flikar; ofvanpå, fuktad: mörkt röd-brun, 
fe Fig. 3. a., torr: mera jäm-targad med nå- 
gon tillfatts af grönt; inunder, fuktad: gulblå, 
fe F. 3. b., torrkad: hvit-gul. 

Anmärkn. Att dö mm a af utfeendet och 
fkapnaden, hörer Buxbaums Figur fnarare hit, 
ån till Hudsons Ptziza ftipitata, i fynnerhet 
om denna fenare år den famma, fora min H. 
Pezizoider. 



312! 



08. Nov. Bec. 1783. 



* * * Piieo verticali. 
8- Helvella [pathulata, pileo verticali; 
bafi adnata, utrimqve deorfum porrecta; ftipi- 
te inferto. 

Clavaria fpathulata , Oed. Dan. T. 658. Mull. 
Prodr. Zool. Dan. p. zftf. PvETZ. Prodr. n. 1603. 

Våxer på torra och höglåndta Betes-marker, 
enltaka och flocktals, meråndels på öpna taltet, 
fållan i kanten af fkogår och aldrig inuti dem 5 
allmänn pä flera orter i Sverige, fåföm på Li- 
dingon vid Landsvågen, min Bror, jon. Af- 
zelius; i Våflergothland och Vånga Socken 
vid Höberg och annorftådes, Lieuten. Le#n. 
Gyllenhal ; i Södermanland kring Sturehof. 

Bejkrifn. År ifrån 2 till 5 tumm hög, glatt 
och bar. Stjälken tåt, 2 till 4 linjer tjock, 
knappt fynlig öfver gråfet, dår han växer, 
meråndels rak, ibland något böjd, nedantill 
fmalare och trind, uppåt mer och mer hop- 
tryckt och litet flkrynkigj med fin öfvertia 
mer och mindre trubbiga anda fkjutande ett 
/tycke upp i hatten ; både far /k och torrkad 
ljus-gul. Hatten tn 6 eller 8 linjer hög och 
knappt en tjock ; lodrätt faftväxt vid ftjålken 
och omgifvande både dels topp och Ifven en 
del af 2:ne dels motfvarande lidorj till fkap- 
naden, då åfven den inuti tittande delen af 
fljjålken inbcråknas, aflång, cirkel -rund eller 
fom ett upp och ned vandt agg j mall hel-bråd- 
dad, ibland bågig och invid ftjålken något litet 
fkrynkig, i iynnerhet ledan han blir vit gam- 
mal eller torrkad; mera glånfande och till får- 
gen mera mörk -gul, i fynnerhet torr, ån 
ltjålfcea 

An- 



1783- Off. Nov. Dec. 313 



Anmirkn Denne Svamp år nog olik de an- 
dra Helvellce i anfeende till ftållningen af den 
öfra delen, fom ej egentligen kan kallas Hatt. 
Men han år ån mindre lik Clavariae, i anfe- 
ende riertill, att han beftår af 2:ne tydligen åt- 
fkillda delar och har frö-doftet blott på den 
öfra. Om man framdeles fkulle finna flera 
dylika arter, torde blifva fåkraft, att deraf gö- 
ra ett fårfkildt flågte. Imedlertid har jag fort 
honom till mina Helvell^, med hvilka han 
har, om icke en fullkomlig, ätminftone ftör- 
re likhet, ån med något annat af de forutbe- 
kanta flägter ibland Svamparne, 

^^m^ = = mm^ = ^ ^^ ^ == ^ ■■■■■■■ jå& é 

Omithologijke Anmärkningar omAUFogkn. 
(Ånas Hiemalis), 

Af 

SAMUEL ÖDMANNJ 

Comminifter. 

Ehuru ingen Fogel i ftorre mängd befoker 
Qfterfjöns ftrånder ån Al-foglen, få har 
han dock, jag vet ej af hvad mifsöde, ej al- 
lenaft uti Fauna Svecica blifvit införd under 
ett orätt namn, utan ock uti Syftema Natu- 
rae, till följe af Herrar Brissons och Ed- 
vards uppgifter, fördeld uti 2 färfkilda arter. 
Det tillfälle jag egt , att fe och jämföra de 
mångfaldiga art -förändringar denna Fogei år 
underkaftad, famt anmärka hans lefnads-fått 

X under 



314 1783- 0/7. A T oi\ Dec. 



under fitt vinter- och vår- viftande på denna 
ort, har ej allenaft utredt mig af egna mifs- 
tag, utan ock forfäkrät mig om de få hes Au- 
dlorer forekommande uppgifters mindre till- 
förlåtlighet, fom ro ra hans HHtoria. I hopp, 
att fölljande århindringar, grundade på egen 
underfökning, fkola bidraga till en redigare 
kännedom om en fogel-art, fom kan räknas 
till Öfterfjöns flygande Hårar , och fåledes 
hvarken mifshaga Ornithologen eller Hushål- 
laren; tager jag mig frihet att öfverlemna dem 
åt KongL Academiens hågn och granfkning. 

Ibland det vidlöftiga Atiä-flågtet, hviikef 
efter nyalie Upplagan af Syft. Naturs, medellt 
Phyficalifka refor i Norra A lien, blifvit anfen- 
ligen tillökt, åro mig endalt 2 arter bekante, 
fom af befynnerligen Jånga ftjert-fjådrar åro 
utmärkt ffeilde från alla de öJriga, och i 
få måtto hos de åldre Au&orer ftundom fått 
namn af Sjö-phalianer. Den ena år Anas aufta, 
fom uti Fn. Sv. n. 126. mindre rått kallas Al- 
fogekj och åfven fä ofåkert uppgifves att vara 
allmånn. Tvärt om , är den åtminftone hos 
ofs i Vermdö Skargård helt fålifynt, och jag 
har ej kunnat cfverkomma en enda. Den an- 
dra år Anas Éienialis^ Fn. Sv. 125. hvilken år 
den råtta Al-foglen, fom anfer våra vintrar 
för ett blidare climat, det tjan fa fom en Po- 
larifc Fogel, från Septembers Hut till Maj i, är- 
ligen beföker. 

Caraéter; 

Anat hicmälis\ roftri fafcia rubra, reclrici- 
bus duabus intermediis longillimis, fpeculo 
alarum nullo. 



1783- Off. Nov f Dec* 315 



Så korrt denna Caracler år, få år han dock 
tillräcklig att fkilja Al-foglen frän A. acuta, fom 
har en Ipegel p§ "hvardera vingen. Och det 
år endaft med denna fogel, fom han kan borrt- 
blandas. Det {kulle ock vara fvärt, om icfee 
omöjligt, att gifva någon Händigare Cara&er 
åt en Fogel, fom få förändrar färg, att af 50 
med möda två träffas alldeles lika* 

Synonyma. 

Af Al-foglen äro två hufvudfakliga varie- 
teter. Förft. Vinter-al: hit höra: 

1:0 LlNNyEi Anas hicinalis, S. N. n:o 29. Fn* 
Sv. Sv. 125. Vinterand. (Kan hända mifs- 
fkrifvet för Vinter-al; då Foglen får fitt råtta 
namn.) Beflkrifningen uti Fauna år gånflka 
noggrann. Jag får endalt tillägga: area ocu- 
lorum cinerafcens. Scapu teres elongatac , acu- 
tbe, nivesé. Remiges 14, (non 12.) laterales 
alboe utrinque. Intermedise 2 longiffimse , atro 
violaceae. Abdomen a medio album, Latera 
pulchre cana. (Mas.) 

Fcemina har jag ej funnit någorftäds be- 
fkrifven. Paulo minor. Roftrum nigrum, cin- 
gulointerdum pallido, interdum nullo. Regio 
ocuiorum alba. Vertex & macula colli utrin- 
que lateralis fufca. Verfus peélus albedo coi- 
lum cingit, coilaris inltar Jatioris. Pedtus fu- 
fco & grifeo mixtum, fenlim canefcit, donec 
excipitur abdomine albo. Humeri fufco rufo 
& cinereo varii. Scapulai*es breves. Remiges 
fufcie, teclricibus concoloribus grifeo variis. 
Dorfum, Uropygium, nigra, cinereo tranver- 
faiiter irrorata. Cauda cuneata, brevis, re* 

X 2 tfri- 



316 [1783. 0£t. Nov. Dec, 



ftricibus mediis fufcis, lateralibus fenfim ai- 
fcefcentibus. Pedes plumbei. 

2:0 Brissons Anas Longicauda ex In fula Ter- 
ra Nova. Tom. 6. p. 382. Hans befkrifning 
år i de alldraminfta omitändigheter iika med 
var Vinter-al, utom fötternas fårg, fom hos 
Brisson år röd. 

3:0 Edvards Canärd a longue qucue de Terre 
Neuve tab. 280. Öfverensftåromer i aiia delar, 
utom de röda fötterna. 

4:0 Linn. Anas Glacialis. S. N. n:o 30. Hr. 
Lin Ne lånar denna af Brissox och Edvard. 
Således har endaft fötternas fårg föranlåtit ho- 
nom, att deraf göra ett eget Species. Men ehu- 
ru jag aldrig träffat något Specimen med rö- 
da fötter, vågar jag dock ej hår uti följa den- 
na flora Auétors förtroende till Brissox och 
Edvard, emedan de minfta prickar för öfrigt 
Inträffa. Wormius fager åfven om lin Hafrf- 
2a: pedes Irunnei funt ; Och ingen tvifiar, att 
den hörer till himaUs. Fötternas röda fårg 
Sr alltfå en varietet, men fällfynt 

5:0 Pennan t ritar tab. 99. en Longtailcd 
buck a varicty, fom alldeles inftåmmer med 
Vinter-alen, Faft de långe reclrices faknas. 

Andra. Sömmar- AL Hit förer jag. 

1:0 Brissons Anas Lonzicauda Llandica. YL 

o 

p. 379. ganfka noga befkriiven. 

2:0 EDVARDS Canard a longue qucue dc la Baye 
de Hudjon. tab. 156. ganflta väl träffad. 

3:0 PENNANTS Longtailcd Duck. Blitt. Zool. 

n. 283. t. 

4:0 Wormii llifilla. Mut 302. God be- 
ftrifning. 

5:0 



1783- 0£f. ATov. Dec. 317 



5:0 Raji p. 145. n. 14. Havella , fimilis , fi non 
cadem. 

6:0 Olafsens Hafella* Isl. R. tab. 36. Synes 
höra till förra varieteten. 

7:0 Gunnert Troeforer. A cl. Nidr. Tom. 
5. p. 589- tab. 8- fig. 1. En liten ofynlig fi- 
gur. 

8:0 Leems Finrn. Befkr. not. Gunn, p. 279. 

9:0 Ströms Haf-Old. Sond Mör. I, 233. 
Månne Haf-Old ej år det famma fom Haf-A! 
hos ofs ? 

10:0 Mullers Prodr. n. 123. 

Denna Varieteten finnes ej befkrifVen uti 
Sy 11. Nat. Herrar Brisson och Pennant åro 
dock ganlka noggranne, men ingendera be- 
flmfver honan. 

Poem. Collum & vertex nigra, albo irro- 
rata. Roftri fafcia rubra. Oculorum area ci- 
nerea , margine v el fupercilio albo. Gula al- 
bicans. Peétus imum cum abdomine album. 
Dorfum fufco Cinereum, maculis ferrugineis 
fparfis. Cauda mutica fufca, lateraliter albida. 
Remiges fufci. Pedes plumbei. 

Att Vinter- och Sommar -Al, år ett Spe- 
cies, hviiket i få måtto endaft åtfkiljes till ål- 
dren, att den förre år en gammal, och den 
fenare en ung Fogel, beftyrkes 

1:0 Af likheten i de folida delar, fåfom 
näfvets lika fkapnad till bredd, tänder, lamel- 
ler, nedböjd fpets och rödt tvärband ; nåfe- 
bårornas lika fkapnad, fom åfven inuti förfes 
med en tagg; ftjärtens långa fjädrar, m. m. 

2:0 Af deras lika ljud eller fång, hvaruti 
annars Sjö-foglar af olika arter lig imeilan al- 
drig inftåmma. 

X 3 3'o 



3i3 r83- Off. Wöv. JDc:. 

S'o Af neras återkomft om hellen. 
4*.to Deraf att ce fålla ror hvarandras 
våttar. 

5:0 Af fårg-Föråndringarnas nuencer från 
Sommar- tili Vinter-Al Då man blott feren 
enda ar hvardera varieteten, uppfbger ett tvif- 
velsmål, fom likvål forfvinner i cen mon, man 
eger tillfälle att jämföra flera. Säfom Foglen ej 
kläcker hos ofs, fä år icke möjligt att noga 
Utftaisa äldrens och färgens motivarande tör- 
hål lande ; genom uppmårkfamt betraktande , 
tror jag mig dock kunna uppgifva fölljande 
progresuon. Ju mera fvart och m 6 rk, l am t pä 
ryggen brunnåckig Al-foglen år, defto yngre 
åi nan tillika. 1 is mm a ålder bibehåller lig 
den grå Krctfen omkring ögat, ibm år o for- 
änder, ig. I den mon de brune kanterne på 
fcapuJar- f,ådrarne minfkas , tilltaga hattens 
hyifhet, och ftjert-fjådrames kanter hvitna 
fmamngom, ju närmare de längfte, ju lena- 
re. XacKen och fcapular - rjådrarna blifva bft 
hvita, men rygg och bröit bibehålla lig itån- 
digt fvarta. 

Harai kan man fåledes någorlunda dömma 
om de art - förändringar, fom förekomma hos 
Hr Brixniche. n:o 75 föij. och hos Hr Prof. 
Pallas Spic. Zool. Fafc. 5. not. p. 28. 

Hannen fkiijes ifrån Honan genom Un lån- 
ga ftjårts fpetSj hvilken förmodligen tidict ut- 
v xer, emedan jag aldrig fete n$gon fogel Q 
ung, att defs ftjårt varit märkiigen korrtare 
än hos de gamla. Den hvita Yarietet, cen 
Hr Pallas pfl anförda (taltet, i anleence till 
ftj irtens korrthet, uppgifver iåfom en unge, 
år tvårtom, enligt alla marken , enganfkagam- 



1783- Oflf. Nov. Dec. 519 



mal Hona. Jag har ej heller funnit dam fpu~ 
riam grifco-marginatam , fäfom denne vidtberöm- 
de Zoolog fkrifver, utan Händigt fvart. 

Näf vets röda band år beltåndigt på alla Han« 
nar, men faknas ej fållan på gamle Honor ? år 
åfven hos detta kön blekare. 

Namn. Sveds Al-Fogel. Hannen Al-Gub- 
be. Bards Gadisfe. Norv. Angletalke. Troe-* 
förer. ///. Hafella. S6nd-M6r. Haf-Old. Grön- 
land. Aglek. Kamtfchatka. Aangitfch. 

Hiftoria. 

Al-foglen år en Nordifk Fogel, fom kläc- 
ker innom Pol-cirklen, och tillbringar fina vin- 
trar i ett fydligare Climat. Hos ofs vifar han 
fig vid Michaélis- tiden eller något fenare 9 
uti ftora flackar, men går dä icke in uti Skar- 
gården, utan viftas utom de ytterfta holmar. 
I mon af vintrens tilltagande fortfåtter han fin 
lefa foder-ut, dock förmodligen innom Öfter- 
fjöns grånfor. De yngre , fåfom mera kånflo- 
ömme för kölden, gå längre, till Skottfka och 
Engelfka kufterna, hvilket dock bör förftås 
om dem, fom hafva Grönland och Spitsber- 
gen till ftarn - ort. De gamle uthärda båttre 
vintrens hårdhet och fynas afbida ifarnes af- 
gång, för att beföka vära vikar. I förledet är 
var ånnu vid Nyårs -tiden hafvet utan för 
Nåmndö täckt med Al-fogel, och i Februarii 
fköt man dem för våttar. Så fnart ifarne borrt- 
gått, inkommer Vinter-Alen, utfvållt och ma- 
ger , till bevis, att hans vinter- qv arter va- 
rit mindre provianteradt. Det är förmod- 
ligen hungren och Foriynens förordnan- 
de, fom drifver honom in i Skargårdarna, dar 
han med lä ftor fara och oro hämtar fin nå- 

X 4 - ring. 



pp 1783. O ti, Nov. De c. 



ring. Han fetnar otroligt på korrt tid utaf de 
Conchylier, han uppfifibar af Sjö-bottens berg- 
hållar , och lemnar ofs, vid den tiden Orni- 
thogalum luteum blommar, med ett godt rc- 
fe-hull. Al-foglens yngre variation eller Som- 
mar-Alen kommer i Maj i och dröjer i4högft 
20 dygn. Denna olika flyttnings-tid ger tor 
ingen del anledning att {luta till deffa varieté- 
ters olika art, ty det år en bland ceflåftaSjö- 
foglar allmånn omfiåndighet , att de yngre an- 
komma 2 till 3 veckor fenare. Imellan Som- 
mar- och vinter- Al är fåiedes ingen ftörie 
fkillnad, ån imellan Is -Änder och Grå s -Än- 
der, Is-Ädan och Löf-Ådan , o.f. v. (*) 

I denna Skargård fålles Al-foglen gemenli- 
gen med fkott, under det han om morgnarna 
begifver lig till, och om qvållama ifrån fjär- 
darna; ty natten tillbringar han ytterft i hafs- 
bandet, eller de ftorre Fjärdar. Han förblin- 
das då af Skårböndernas Våttar. Rikalte >f ång- 
ften fter dock på andra orter med Fogel-näte:, 
fom uppftälles uti trånga Sund, där Foglen 
har fin ftråk-våg, då fiundom hela fkåcken, till 
20 par, uti en fällning , ärhålles. 

Al -foglen har en befynnerlig farhåga tor 
is-kanter. Han faller aldrig dår iskalle år; 
en omftåndighet, fom han har gemenlam med 
Ådan, då deremot Skråckor, Knipor och Än- 
der alfka fådane Italien. Han vägar ej heller 
flyga öfver en is-bro, ehuru ftor odi retande 

ån 



(*) Af detta allt fes , att få väl Hr Ekströms DiiT, 
om Foglarnes flyttning, uti Amccn. Acad. fom Hr 
Fischerstr6ms Oecon. Diföonair, i denna Arti- 
kel, medgifVer åadring. 



1783- 0&. Å r ov. Dec. 321 



ån öppningen vore innanföre. Om man nå- 
gon gång (kulle finna honom öfveritiga denna 
regel, kan man vara f orfåkrad , att antingen 
töcken el Ser (kräm fel dertill bidragit. 

jag har alldrig funnit annat ån fåndermal- 
na fnåckör i deras magar* På Grönland ätes 
Mytilui discors. Imedlertid bidrager denna fö- 
da till en fä friar, fom riklig fetma. Imellan 
hull och (kinn har jag i Maj, träffat hela hu- 
den täckt af fpåck och fett-klumpar, men till 
fårgen gula och träniga. Likväl om fteken 
flås, lågges ett dygn i mjölk, forvälles och 
fpåckas , blir den nog fmakiig. Fjäder och dun 
åro af denna fogel ganfta rike och fpänftige, 
fä fom man allrnännt marker på alla åt ftrån- 
gare climater årnade foglar. jag har ej heller 
funnit någon fogel bara tätare beklådning ån 
denna. 

Mig vetterligen är Herr O. Fabricius den 
ende, fom nämnt något om Al-foglens kläck- 
ning vid Grönland. Foglen, fåger han, fom 
haller Jig här hela aret , gor fitt bo ibland gr as 
nar a vattnet; lägger i Junit j hvita med blåakti- 
ga fläckar befirodda ägg, flor c nä/tan fom hons- 
ägg. De Al-fogel-fliåckar, fom vintra hos ofs 
och derpå taga kofan Norr-ut, ftanna förmod- 
ligen icke förr ån omkring Nord-Cap, och 
fådane kufler, där de få kläcka i frid 5 emedan 
de annars omöjligen (kulle återkomma i få flo- 
ra hårar, att, enligt fjöfarandes beråtteiler, ofta 
hela ftråckor i hafvet af dem betackas. 

Slutligen fär jag nämna något om denna 
fogels fång. Ehuru jag ej kunnat åtfkilja de 
6 toner, dem Herr Steller uti defs Kamt- 
fchatka refa honom tillägger (p. 89.)? ^ ^ r 

X 5 lik- 



322 1783- Ocf. Nov. Dec. 

likväl oftridigt, att Al - foglen , framfor hela 
dtt flägte , Svanen kan hända undantagen , 
eger något befynnerligt och behagande i fin 
flamma. Efter åtfkiiliga utdragne modulatio- 
ner af a- a- 1- af bry ter han tvärt med ett ag- 
kk. Håraf har Svenfka namnet Al - fogel och 
Grönländarens Agkk (ut urfprung, Tamt, om 
jag ej mifstager mig, Norrfkens Haf-G/^ och 
Islåndarens Haf-£//#. Kamtfchatkadalaren har 
deremot tyckt lig uti flut-cadencen höra: Aan- 
gitfch, h vårföre han ock kaUat toglen fä. jag 
år val icke till fullo af Herr Stellers tanka 
i anfeende till den forundransvårda mechanis- 
me, den han befkrifver fåfom redfkap tiildes- 
fa toners formerande, emedan jag iunnitfam- 
me öppningar på andre Sjö-foglars ftruparoch 
våder-rör, h vårföre jag fnarare anfett dem va- 
ra ämnade till att, under dykningen, mode- 
rera det infupna vader - förrådet. Imedlertid 
har foglens fång gif vit de rå Kamtichatkada- 
larne åmne till en Ariette, fom fått namn af 
Aangitfch, och ehuru den icke har något ge- 
menlam t med foglens late, år den dock der- 
uti märklig, att den ifrån D. moll efter kon- 
ftens reglor med en oväntad naturlig refoiu- 
tion faller i Qyinta. 



Manens 



1783- Offi. Nov. Dec. 323 

Manens Fårmor kel/e den 10 Sept. 1783, 
obferverad i Skara , 

Af 

AND. FALCK 

Con-Re£tor* 



XJela dagen var hår jämn-mulet med täta 
*- A rågn-fkurar ånda till klockan 7 om afto- 
nen. Sedan började rnålnen, genom en tillta- 
gande bläft 5 att fkingras, få att Himmelen var 
någorlunda klar vid obfervations - tiden. Jag 
betjente mig af min lilla Achromatifka Tub af 
2 f fot. Urets gång hade jag förut reglerat 

temp. ver. 

Jag tyckte mig fe penumbra - - 10 34 16 

Penumbra fågs tydligen - - - 10 35 36 

Början af umbra - - - 10 39 50 

Gaiilceus började gå in i fkuggan 10 43 58 

Ariftarchus likaledes - - - io 45 36 

Kepler likaledes - - - - 10 47 36 

ingången i {kuggan - 10 50 26 

Copernicus likaledes - - - 10 55 16 

- - - ingången i (kuggan - 10 57 8 

Timocharis gick in i fkuggan - 10 59 40 

Bullialdus likaledes - - - 10 59 44 

Plato likaledes - - - 11 2 34 

ingången i fkuggan 11 3 44 

Pitatus gick in i fkuggan - - 11 5 12 

ingången i fkuggan - - 11 6 14 

Manilius gick in i fkuggan - - 11 9 22 

Tycho gick in i fkuggan - - 11 9 50 



i 7 83- OS. Nov. Dec. 



temp. ver. 

- - - ingången i fkuggan - - n n 26 
Menelaus gick in i fkuggan - 11 12 48 
Plinius likaledes - - - ir 17 2 
Proclus likaledes - - - 11 26 25 
Langrenus likaledes - - 11 33 3 

ingången i fkuggan - - 11 34 37 

Månen alldeles förmörkad - 11 39 45 
Manen började åter gä ur fkuggan 13 20 4 

Grimaldus gick ur fkuggan - - 13 21 44 

alldeles utgången - - 13 22 38 

Galil&us gick ur fkuggan - - 13 24 20 

Ariftarchus likaledes - - - 13 26 $6 

- - - alldeles utgången - - 13 28 4 
Kepler alldeles utgången - - 13 31 38 
Plato gick ur fkuggan - - 13 41 4 

alldeles utgången - - 13 42 6 

Tycho alldeles utgången - - 13 43 12 

Manilius likaledes - - - 13 52 13 

Menelaus alldeles utgången - - 13 55 1 

Plinius likaledes - - - 13 59 7 

Slutet af fkuggan - - - 14 19 3 

Ånnu fägs halt- (kuggan - - 14 23 9 

Ron beträffande ett fårfliildt Scchcr-Åmne 
uti exprimerade Oljor och Fettmor^ 

af 

CARL WILH. SCHEELE. 
^ ^t^- 

Det ar förmodligen ånnu obekant, att alla 
feta och utpråffad^ Oljor af naturen med 

en 



1783- 05f. No v. Bec. 325 

en fötma åro begåfvade, fom med defs befyn- 
nerliga förhallande och egenfkap fkiljer hg från 
de allmånnt bekanta Sockeraktiga ämnen, hvii- 
ka Växt-riket fram al il rar. Denna fotma vilar 
fig, dä deffla Oljor kokas med bly - kalk och 
vatten 5 ty då uppkommer deraf en hård maffa, 
fom på Apotheken är bekant under namn af 
emplafirum fimpkx. Detta pfaiier år ett fiags 
tvål, fom , ehuru det uti vatten ej kan lofas, 
ändå till en del uti ftark fpiritus vini genom 
trituration är folubelt. 

Sjelfva methoden att ärhälla denna fotma, 
år denna: man kokar en del fint puiverilérad 
bly-kalk eller Siltver -glitt med 2 delar fårils 
bomolja och en del vatten, under beitåndigt 
rörande med en fp a de, tills all bly-kalken af ol- 
jan är upplöft; då tillblandas åter en del vat- 
ten och kokas ån nu 1 par minuter, h varpa kit- 
teln tages från elden och fättes aflides. Då 
plåftrét har kallnat, af hålles vattnet, fom flår 
ofvanpå , och fom nu innehåller denna fot- 
het 5 detta vatten filtreras och afkokas få län- 
ge, tills reften blir tjock fom Sirup. 

Som bly-kalk meddelar åt fomliga fyroren 
fot fmak , år ej underligt att falla på den tan- 
kan, att någon fyra uti oljan angripit bly-kal- 
ken, h varifrån då denna fotma borde hårle- 
das s men då borde ock genom tillblandning af 
alcalia eller vitriol- fyra , fadan bly -kaik åter 
precipiteras 5 men det flcer ingen fällning, fä 
framt icke oljan varit gammal och hårfk 5 ty 
då innehåller denna fottma litet bly - kalk , 
fom dock medel ft en förfigtig och lagom till- 
blanning af vitriol-fyra kan fkiljas derifrån. 



Innan 



326 1783- OS. JVov. Dec. 



Innan jag kommer att befkrifva denna 
fothets natur, vill jag anföra de öfriga forfök, 
fom jag anftållt med flere for ter af leta oljor och 
deras förhållande med bly -kalk. Jag kokade 
färfk mandel-olja med fiilver-glitt och vatten 
efter ofvannåmnde methoden : Utgången var 
den famma,. ty fötman, fom jag ärböll, kunde 
ej (kiljas från den, fom bomoljan gifver ; lika 
få var det befkaffadt med rof-olja, ja lin-ol- 
ja gaf mig ock famma utflag. jag kokade ock 
fiJfver-glitt med den oljan, fom medeKt fyror 
fluljes ifrån tvål', hvaraf jag fick en dylik fot- 
het. Det år dock att märka, att denna blan- 
ning hade knappt kommit i kokning, innan 
piålter-conhitencen redan ock var färdig. Nu 
upkomm frågan: Om ock famma olja, fedan 
den en gång förenat lig med bly - kaik , och 
fåledes gifvit fin föttma ifrån hg, åtorpåfam- 
ma fått med bly-kalk tracl:erad, kan gifva 
mera af ett dylikt Socker-åmne ? Att feparera 
oljan från den upplöfte bly-kalken eller cmpla* 
firum femplex, år ej få lått att vårkiiålla, fom att 
fkilja den från tvål; ty en fådan maffa kan ej 
uti vatten folveras och i fpiritus vini allenaft 
till en liten del; dock låter det likväl g 
fig medellt affinitet: Plåltret fkåres i fmå bi- 
tar, fom genom trituration uti glas -mortel 
med en blanning af 8 delar fpiritus vini re 
Bificatijf. och 2 delar concentrerad vitrio i- fy- 
ra upplöfas. Syran forenar lig nä med bly- 
kalken och fpiritus vini med oljan. Denna 
upplösning flås pä likrum och till en del af 
den filtrerade liöueuren blandas 8 delar vat- 
ten, dä oljan (täljer lig och flyter ofvan på. 
Nu blandade jag denna olja med rifvet filt- 

ver- 



1783- OSt. Nov. Dec 327 



verglitt och vatten , hvilken blandning komm 
af en händelfe att ftå till andra dagen , då jag 
fann den fa mm a under den tiden hafva antagit 
pläfter-confiltence utan eld. Vattnet föm jag af- 
hålide från denna maHa låt jag afryka, tills 
om fi der några droppar relterade af en fötaktig 
fmak. Således innehåller den med bly -kalk 
förenade oljan ånnu någon fottma, falt i min- 
dre mångd, emedan famma qvantitet bomolja 
ger vid pafs 12 gånger mera af denna fot- 
het. Hårpå underfökte jag mjölk- oljans eller 
fmörets forhållande med bly -kalken : Denna 
kälkupplöfté hg ganfka fnart, fmöret bief hårclt 
Tom plålter och jag århöll ock hår famma 
fottma. Nu kokade jag ock fårflst Svin-ifter 
med denna kalk och reful tåtet var det famma. 

Beträffande denna föttmans natur och egen- 
fkap, underfökte jag den famma 1:0) pä cry- 
liallifations vågen: Jag afrykte den till behö- 
rig c nce,och ehuru den hade flått fiere 
manadei a kallt Mile, uppkommo ändå in* 
ga cryltalier. 

2. ) Jag flog litet af denna tjocka materie 
pä ett thé-fat och fatte den på glödande kol, 
då röken tog eld och materien brann upp med 
blå fvafvel-låga famt qvarlemnade ett lätt kol. 

3. ) Defs förhållande på deftillations -vå- 
gen är märkvärdig : Förft ofvergår rent vat- 
ten hvarpå kokningen atftannar och ehuru el- 
den ökas, vill intet mera öfvergå$ men når 
rétortén fnart blir glödande, kommer iirupen 
å nyo i kokning och recipienten blir uppfylld 
af rök, fom fedan den åter famlat lig i drop- 
par, 



3-8 I ?83* Of** I\ r ov, Dec. 

par , år tjock fom fimp med bibehållande af 
fin fota fmak, ehuru den år blandad med nå- 
got empyreumatiikt fåfoni af fpirijtus tartari. 
Når omlider betten okas, tills retort- bottnen 
glöclg3s, blir reclpienten uppfylld af en brun 
rok, fom fedan den condenferat lig, ger en 
fvart olja, med något fvart liqvidum af en balk 
fmak och ganfka penetrant lukt. Refiduum 
uti rerorten var eci latt glånfande kol, fom ej 
innehöll något tecken till bly. 

4. ) En del af denna Sirup blandade jag 
med fyra delar vättes och ftålkie den på ett 
ljumt itälle, hvaråii den komm att fta fiere må- 
nader: men ingen gåsning eller elijeit någon 
förändring hade Klänningen på denna tid 
undergått, eller att Laccmus- tincturen deraf 
förändrades. 

5. ) Att utröna hvad Salpeter-fyran derpå 
ville uträtta, blandade jag denna fimp me i 
tre gånger få mycket af denna fyra och deftil- 
lerade den åter derifrin; och fom fyran på 
denna method blef mycket phlogifticerad , 
abftraherade jag famrnä qvantitet fiere gånger, 
doclc att hvarje gång togs ren falpeter - lyra , 
då åndteligen efter q.de deltillation , qvarlem- 
hingen uti retorten alldeles tjocknace af en 
anfenlig mängd cry Kaller, fom förhciio lig 
fom vanlig läcker- fyra. 

6. ) Jag blandade denna fottma uti en 
Mcalinifk tinclur (tincr. Tartari) hvaraf ingen 
fynlig förändring hånde; men om derernot en 

fådan 



1783- OSf. Növ. Dec. 329 



fådan tinétur blandas med Socker - firup eller 
Ho ning, få attraherar fockret det upplöfte al- 
kali från fpiritus vini, och faller dermed fom" 
ett fegt flem på bottnen. 

Man fer fålecles håraf , att alla feta oljor 
med iig fora en fötma, fom Höljer fig från 
focker och boning derutinnan, att den i.) ej 
kan bringas till cryftallifation. 2. ) At denna 
föthet ej allenaft kan uthärda långt ftarkare 
hette innan den deftrueras, utan ock att den 
till en del oförändrad , med bibehållandet af 
defs fötma , öfvergår i recipienten. 3.) Att 
den ej kan komma i någon fermentation, och 
4.) att den blandar iig med fpirituöfa alkalifka 
folutioner. Alla deffa befynnerliga (kiljaktig- 
heter tyckes härröra af en ftörre qvantitet 
phlogiftifk materia, fom denna fett-fotma innehål- 
ler, h vilket bevifes af den fcora portion falpeter- 
fyra , fom till defs dephlogiftication åtgår in- 
nan focker -fyran vifar (ig, ty till ordinärt 
focker behöts långt mindre faltpeter-fyra. 



RÄTTELSER. 



• 

Ar. 


Sid. 


Rad. Står 


läs 


1779 




g Halm 


Hafre 


1782 


m 


14 Hj ert flugor 


Stjärt-flugor 




299 


7 joApr. 


20 April. 


1783 


69 


06 

4 (»-+-£).- 
4 






129 


IO. r# n+ *3 






131 


13 (>V=rc 






131 i 


de 3 filta rad. fåttes 


2 framför fum 






mations-tecknet. 





y 



FÖR- 



FÖRTECKNING 
PS de Ron, fom åro införde i detta Qyartals 
Handlingar. 

1. f-^dfande Ämnens nytta vid Åkerbruket , 

\f- af J. T. Fagr/eus - 249 

2. Underrätt elfe om Loka Källor , af T. Berg- 
man ------ 256 

3. Chemifka Forfok med de G yttringar , fom 
af en Heclicm upphö fl ade bli f vi t ^ af A. 
RÖRING • 267 

4. Af handling om Canoners yttre Jkapnad, af 

D. Melanderhielm - - 271 

5. Förklaring ofver en händelfe uti Integra- 
tion, af F. Mallet - 280 

6. Theorin om Spiral-Pumpen; (sie Fortfätt- 
ningen) af Henr. Ni c and er - - 284 

7. SvampSlägtet Helvella , beflwifvet af Ad. 
Afzelius - - - 299 

8. Ornithologifka Anmärkningar om Al-foglen, 
Anas Hiemalis, /?/ S. Ödmann - - 313 

9. Manens Formorkclfe d. 10 Stpt. ohferverad 

i Skara 1783^ af A. Falck - - 323 

10. Ron beträffande ett färfkildt Socker-ämne 
uti exprimerade Oljor och Fettmor , af C. 

\V. SCHEELE - - 324 



REGISTER 



Pade förnämfta Ämnen, fom förekomma 
i detta Års Handlingar. 



Zåctdum Thofphorjy funnet uti upphoftade Gyttrin- 
x gar , 270. 
Al-fog el , Anmärkningar derom, 313. 
Al-trädet , Fårg af barken förvarar Fiik-redfkap emot 
rota, 156. Kärl deraf forvara mjöl och gryn for mått 
och mal; Qviftarne férdrifva Kål-mafk och Jord-lop- 
por, 157. Husgeråd af Al menas ock fordrifva vågg- 
låfs, hvilket dock beftrides, 165. 
Anas Riemalis, Anmärkningar derom, 313. 
Anatomi, Obfervation om ltinkande andedrågt ifrån Mat- 

ftrupen, 45. 
Anobium Atmm, fe Infedier» 
Arm-bandet, en Strandväxt, 83» 

AJleria Genus, Anmärkningar dervid, 234-246. Svårig- 
heten att forvara och torrka Alterier omtalas, 245. 
Aftronomi* Den nya Planetens Elementer, 178. Obfer- 
vationer på Månens Formorkelfe den 10 Sept 1783 



Bad-gyttjan, vid Loka omtalas, 263. 
Berliner-blått , fe Chemi. Defs beftånds-delar, 37. 
Bofink, fe Foglar. 
Bofkaps-fkåtflen , i Neuklofter, 25. 

Botanik. Strand-pärlebandet och Armbandet, tvånne Mi- 
crofcopilka växter belkrifna, 8o-85> Pulchella Gen- 
tiana, en ny Svånfk växt, 85. Houtuynia Cordata, 
ett nytt Japanikt ört-Genus, 149. 

Calculi Broncbiales upphoirade, 267. Deras beftånds-de- 
lar, 270. 

Cancer locufta och pulex belkrifna, 154. Tros Jkada 

Fifk-garn , 15Ö. 
Canoner, Afhandling om deras yttre Ikapnad, 271. 
Cbarta, Belkrifning om den ofver Loka, 266. 
Chemi, Förfok med Luna Cornea, 2. Om färgande 
Åmnet i Berliner-blått, 33. Underråttelfe om Loka 





y z 



Källor, 



33^ 



REGISTER. 



källor, 256. Forfok med Gyttringar, fom af en He- 
fticus upphoftade blifvit, 267. Rön beträffande Soc- 
ker-åmnet i exprimerade Oljor och Fettmor, 524. 

Djur vilda i Neuklolter, 27. 

Duf -Höken, befkrifves, 45. 

Eudiometer , en ny inrättning deraf, 192. 

Fog/ar, i Neuklofter, §7. Ornitbologifka Anmårknin- 
gar gjorda vid Almare-ftäli , hvarvid förekomma Fiflt- 
jufen, Falco Haliatus; Hafs-orn och Duf-hoken Falco 
Palumbarius-, Ugglor flera flag; Göken Picus trida- 
Bylus-, Scolopax Fufca, med flera, 43. Orukbologt- 
fka Anmärkningar cm Al-foglen, 313. Mafe-Slågtc-ts 
Hiiloria, 89. 

Forna tne (fe , hogfta grad af gasning., 252. 

Fettmor, hyfa ett farfldldt Socker-åmne, 324. 

Geographi , Befkrifning ofver Amtet Nen - klofter , 12. 
Chartan ofvcr Loka - traften befkrifven, 266. 

Gran-kottar , brukas i Färglåtten for Fiik -redfkap, 165. 

Gnmd-niårglan , omtalas f lorn fkadjig for nct cch nåt, 
15Ö. Dock tros annorlunda, 164. 

Gyttringar , upphoftade af en Hecticus. 267. 

G of ande ämnens nytta vid åkerbruket, 249. 

Godfel, de s benagenhet att gala, 253. 

Göken, befkrifves, 47. 

Hallon- Majken i befkrifves, 247. 

HeFlicus, fom upphoftat Gyttringar, 26-v 

Hepatifk luft i Loka- vattnet, 262. 

Houtuynia coräata, ett Ört-genus, 140. 

Höft, når den tiden efter Meteorologiika Obfervationer 
infaller. 172. 

Jord-k;ppor , fordrifvns af Al-qvifrar. 157. 

InfeSier. Befkrifning pä en IViafk. fom Uppåter Råg? 
bröd den om höften. 152. Anmärkningar om n£- 
gfa Yr-fin, fåfom Cancer Loeuha och Pulex . Oni- 
fcus Scopulorum och Sjö-fpindhir . 154-159. Somliga 
Ittfefter fky icke for Al-trådet och Ryfs-Uder, 165, 
Anmärkningar ona Äfierise Geniik, 234-246. Hallon- 
Mafken , Anohium ntrmu , befkrifning dcrom , 247. 

Irijlrtdinenter , le Eudiometer. 

Integration* en paradox deruti, le Alathcmatik, 

Invånare i Nenklo(l$x s l r>- 

KaU-jovd, underfekh\na huruvida den ingår i Sockret, 
227-234, Funnen uti upphoftade Gyttringar, a^p. 



REGISTER. 



333 



Kål-mafk, fordrifves af Al-qviftar, 157. 

Källor , underrättelfe cm dera vid Loka, 256. 

Lams, dels Hiftpria, $9-122. 

Ledarn fnfaftre, defs kraft emot Lepra, 224^-227. 

Lepra, botas med Lednm paluftre, 224. År Endemifk 
på villa orter, 226, 

Loka- källor', underrättelfe derom, 256. 

Luft-fyra. i Loka- vattnet, 262. 

Luna Comea, fe Cbemi. 

Mal, kan fordrifvas af Al- trädet , 157. 

Ma/k, fom uppäter Råg-brodden , 152. 

Mathematik, Af handling om Canon ers yttre fkapnad , 
270. Förklaring ofver en Händelfe uti Integration, 
280. Rymden af ett Horn anfores, 128» Theorin af 
Spiral-Pumpen, 59-79, 129 -[149, 202-224, 284-299» 

Medicin, Ledi palultris kraft emot Lepra, 224-227. For- 
teckning på (jukdommar , for hvilka Loka källor blif- 
vit nyttjade, ifrån år 1774 till 1782, 264* 

Meteorologi , k orrt Utdrag af Meteor. Obfervationer ifrån 
år 1758 till 1764, 169. Forfok till en ny inrättning 
af Eudicmeter, 192. 
& Minnesmärken, hvilka åro i Neu-klofter, 28. 

Måfe- [lagtets Hiftoria, 89. 

Neuklofter, detta Amts belkrifning, 12. 

Njur-ftenar, deras Beltånds-delar , 233* 

Obfervationer , pa väderleken, 169. Pä Nya Planeten, 
jämförda med Elementerna , 189. På Månens För- 
morkelfe den 10 Sept. 1783» 323. 

Oljor, hy fa ett farfkilldt Socker-amne, 324. 

Onifcus Scppnhrum , befkrifven, 157. 

Omithohgi , fe Foglar, 

Pfan?t 9 den Nyas Elementer, 178 -2or. 

Phyfik, Theorin om Spiral -Pumpen, 59-79, 129-149, 
202-224, 284-299. En ny inrättning af Eudiome- 
ter , 192. 

Pulchella Gentiana, en ny växt, 85* 

Rag-brodden, uppätes af en mafk om hållen, 152. 

Ryfs-lädcr, fordrifver icke vågg-lofs , fom man trott, 165. 

Sjukdommar , for dem man nyttjat Loka källor, 264, 

Sjofpindlar ; beikrifna, 158. 

Skogar, i Neuklofter, 23. 

Y 3 Socker 9 



334 



REGISTER. 



Socker-, undcrfokning huravida kalk -jord deri nnnes , 
227-234. 

Socker -fyra, finnes i Blafe- och Njur-ftenar, 232. 
Socker-ämne , ett färfkilldt uti Oljor och Fettmor, 224. 
Sommar, huru långe den varar, 172. 
Spiral-Pumpen , fe Mathematik eller P hy fik* \ 
Stinkande andedrågt, fe Anatomi. 
Svartmylla, hvaraf den befeår, 254. 
Sauvfioglar , befkrifvas. 49. 
T alibit ar , fe Foglav. 

Theori , den om Spiral-Pumpen, fe Mathematik. 
Thermometren , defs hogd i Loka- vattnet, 258. 

Uti Obfervatorii-kållaren i Paris , 259. 
Tråpinns-Harfvar , nyttjas i Neu-klofter , 17. 
Tärnor, i hvad mål de fkiljas från Måfe-flågtet, 91. 
Ugglor, flera Slag befkrifvas, 46. 
Värme, brift deraf hos växterna kan årfåttas genom 

gåsning, 252. 

Vatten, Loka-vattnet omtalas, 256. Vattnets rorehe i 

Spiral-pumpen förklaras, 202-215. 
Vinter , hvad tid vi kalle få, 172. 
Pär, når hon börjar, 172. 

Vågg-löfs, fordrifvas icke af Al-trädet, men väl torde 

hånda af Lofven, 165. 
Wirzifka- pumpen, fe Spiral -pump» 

Åkerbruket, i Neuklofier beikrifves, 16. Galande Åm- 

nens nytta dervid, 249. 
Ang, huru mycket finnes i Neuklofier, 21. 
Orter, fe Botanik. 



FÖRTECKNING 

Pa AuBorerna till de Ron, fom finnas i detta År* 
Handlingar, 



Qvart Sid. 

A FZELiiTS, A. Svamp -Slagtet Helvella 
X beflvrifvet - IV. 299 

Bergman, T» Underråttelfe om Lok a källor JV. 256 
Bjkrkander, C. Beikrifning på en Maflk, 
hvilken om Höften uppäter Rag-brodden II. 152 

- - - Befkrifning pä en Hallon-Malk , III. 246 
Engestrom, G. v. Foriok med Luna Cor- 

nea, i fynnerhet att reducera den famme 

utan forluft och med ringa koftnad L 3 

Ehrnstrom, A. Befkrifning ofver Kongl» 

Svånfka Amtet Neu-Klofter - - L X2 

Fagras, J. T. Gåfande Ämnens nytta 

vid Åkerbruket - - - IV- 249 

Falck,' A. Månens Formofkelfe den 10 

Sep/, obferverad i Skara 1783. - - IV* 323 

Hjelm, P. J. Underfokning, huruvida Kalk- 
jord ingår i Socker - - EtL 227 

Mallet, F. Förklaring ofver en håndelfe 

uti Integration - - - IV* 280 

Melanderhjelm, D. Afhandling om Ca- 

noners yttre fkapnad - - IV. 271 

Modeer, A. Anmärkningar om några Yrfän IL 159 

Muller , O* F« Strand - pårle - bandet och 

Arm-bandet, 2:ne Microfcopifka växter - I. 80 

Ni c änder, H. Theorin om Wirzilka Spi- 
ral-Pumpen förklarad - - I. 59 
i:a Fortfåttningen deraf IL 122 

- - - - - - 2:a Fortfåttningen - III. 202 
- 3:6 Fortfåttningen - IV. 284 

Odhelius , J. L. Ledi Saluftris kraft emot 

Lepra, ytterligare bevill - - III. 224 

Prospjc- 



336 FÖRTECKNING. 



-34 



Qvart. Pag. 

Prosperix, E. Fårfok till att finna den 

nyligen upptäckte Planetens Elementer - HL i~8 

Retzius, A* J. Anmärkningar om Alleriae 
Genus - - • - III. 

Ron no w, C. Anatomifk obfervation, fom 
bevifer, att ftinkande andedrägt hos en 
del frifka Penoner icke har iitt urfprung 
i Magen utan i Mat-ftrupen - "1-55 

Rorjxg, A. Chemiika Furlok med de Gyt- 
tringar, fom af en Hectious upphoftade 
bin vit - - - Wi 267 

Scheej.e, C. W. Fcrtiattning om Färgan- 
de Ämnet i Berlinerblatt - I. 33 

- - - Ron. beträffande ett 1 arlldJ dt Soc- 
ker-Ämne uti exprimerade Oljor och Fet- - 

mor - - - - IV. 324. 

Strum, H; Anmärkningar angående några 

Yr-fm - - - - IL 154 

Swaktz. O. Gentiana Pulehella; en ny 

Svånfk Vilat .... j T. g- 

^enömalWj .P. G.' Örnithölogilke Anmärk- - 

ningar gjorde vid Almare-Suk i Uppland I, 43 
Titvnberg, C. P. BeikrirVmg pä Houtnynia 

Cordata. ert Japanfkt ört-genus II. 149 

- - - Ytterligare Anmärkning omAfte- 

riér - - - 111. 224 

Wargextix, P. Korrt Utdrag af Dagliga 

Meteorologilka Obfervationer gjorda i 

Stockholm ifrån år 1,758 till 1764 - III. 169 
Wilcke. j. C. Forlok tiil en ny inrättning 

af Eudiomtter - - -.' - - III. 190 
ODMAXTc, S. Uckaft "till 7\Iåfe - fligtets Ht- . 

ftoria - - - II. S9 

- - - Ornithologilka Anmärkningar om 
Al-fqglen. [Anas Wimélis) - . IV. 313 



] 

] 

3 



] 
< 



4 



t 



2 



ci:.)r A^.y 



# 

1 



*